Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: TF 2:18
JK: Kolla sökande mot folkbokföringen inte tjänstefel
En person som hade begärt ut handlingar från Osby kommun polisanmälde tjänstemannen som hanterade begäran för tjänstefel. Enligt anmälan hade tjänstemannen sökt efter anmälaren i folkbokföringsregistret och dragit slutsatsen att han inte är svensk medborgare. Därefter ska han ha kontaktat anmälaren och bett honom lämna uppgift om namn och adress för att handlingen skulle kunna skickas med brev eftersom det inte var möjligt att mejla den.
I ett beslut med anledning av anmälan konstaterade JK att ett brott mot efterforskningsförbudet kan utgöra tjänstefel och att anmälan väckte frågor om kommunens rutiner för utlämnande av handlingar. Men JK fann inte skäl att inleda förundersökning om tjänstefel.
I ett senare brev till anmälaren meddelade JK att myndigheten inte heller kommer att vidta några tillsynsåtgärder mot kommunen. Det motiverades bland annat med att den aktuella sökningen i folkbokföringsregistret inte verkade ha skett i efterforskningssyfte och att frågan om namn och adress ställdes för att kommunen skulle kunna skicka handlingen med brev.
Säkerhetsansvarig bröt mot efterfrågeförbud
En person begärde att få kopior av klasslistor för årskurs sex vid två kommunala skolor i Höganäs kommun. Han återkallade kort därefter sin begäran när han fick reda på att han inte kunde få listorna mejlade till sig utan bara på papper per post. Rektorn på den ena skolan kontaktade ändå kommunens säkerhetsansvariga och gav henne telefonnumret till mannen som hade begärt ut klasslistorna. Den säkerhetsansvariga ringde sedan upp mannen och frågade vem han var och vilket syfte han hade med sin begäran. JO kritiserade i detta beslut både rektorn och den säkerhetsansvariga för deras agerande. Det fanns inte skäl att efterfråga mannens identitet eller syfte eftersom han hade återkallat sin begäran.
Juridiska fakulteten bröt mot efterfrågeförbudet
En juridikstuderande begärde ut närvarolistan för en kurs som han själv deltog i. Tjänstemannen på fakulteten svarade: ”Du får gärna ta del av listan. Men finns det något problem med listan, som gör att du vill se den?” JO bedömde att frågan kunde tolkas som att tjänstemannen efterfrågade syftet med begäran vilket stred mot det så kallade efterfrågeförbudet. Det spelade ingen roll om avsikten från tjänstemannens sida var att få kännedom om eventuella fel i listan så att dessa kunde rättas till.
Fel att begära kvittens när offentliga handlingar lämnades ut
Det var fel av försäkringskassan att be en sökande att kvittera utlämnade allmänna handlingar genom att skriva sitt namn. Det konstaterade JO i det här beslutet. Handlingarna som mannen hade begärt ut var offentliga och myndigheten hade inga lagliga skäl att efterforska hans identitet.
Fel att kräva undertecknad begäran
I en anmälan till JO framkom det att journalister som besökte Riksbanken för att ta del av allmänna handlingar inte släpptes in av vakten om de inte uppgav sitt namn. Enligt anmälan var journalisterna också tvungna att begära ut handlingarna skriftligen och underteckna sina begäran. Riksbanken tillbakavisade uppgifterna om kravet på undertecknade. JO konstaterade att om myndigheten kräver att besökare identifierar sig för att komma in på myndigheten behöver det finnas någon lokal, t.ex. i anslutning till ingången, där representanter för allmänheten kan ta del av allmänna handlingar utan att identifiera sig. En myndighet får inte kräva att en sökande undertecknar sin begäran om allmänna handlingar, slog JO också fast.
Efterfrågeförbud även vid muntlig begäran
En länsstyrelse vägrade att lämna ut ett personnummer via telefon om inte sökanden uppgav sitt namn och syftet med begäran. JO konstaterade att ett personnummer är en neutral, snarare än en ömtålig, uppgift och att personnummer normalt ska lämnas ut utan att sökandens namn eller syfte efterfrågas. JO konstaterade också att efterfrågeförbudet gäller oavsett om uppgifterna begärs ut på papper eller muntligen.
Olämpligt att fotografera journalist
En journalist besökte Flygtekniska försöksanstalten i Bromma för att ta del av handlingar. Han stoppades vid grindarna av en vakt och ombads att uppge sitt namn för inpassering. Han vägrade och hänvisade till sin rätt att ta del av allmänna handlingar anonymt. Problemet löstes genom att myndigheten placerade ut ett bord och en stol utanför grindarna där journalisten kunde ta del av handlingar. Det var vackert väder vid tillfället. Som bevis för delgivning och som ”en förebyggande säkerhetsåtgärd” fotograferade myndigheten journalisten när han tog del av handlingarna. Fallet anmäldes till JO som var kritisk till hur myndigheten hanterat journalistens begäran. JO menade att i fall då rätten att fritt ta del av allmänna handlingar kommer i konflikt med säkerhetsregler som kräver legitimation för inpassering hos myndigheter, får detta lösas genom att myndigheten ställer i ordning en lokal i anslutning till entrén där sökande kan ta del av handlingar. Myndighetens beslut att fotografera journalisten ansåg JO var onödigt och olämpligt.
I en separata skrivelse till regeringen argumenterade JO för behovet av klargörande bestämmelser kring rätten att ta del av handlingar utan att uppge sitt namn (se JO 1977/78 s. 250 II nedan).
Returnerade ansökningar för att slippa lämna ut dem
Hamnstyrelsen i Göteborg lämnade bara ut namnen på 20 av de 36 sökande till tjänsten som hamndirektör. Övriga sexton hade nämligen bett om ”konfidentiell” behandling. Stadens journalister nöjde sig inte med det beskedet utan krävde att få del av samtliga ansökningshandlingar. Hamnstyrelsen kontaktade de sexton och frågade om de ändå kunde ge sitt medgivande till ett utlämnande. Tretton valde att i stället återkalla sina ansökningar och fick sina ansökningshandlingar i retur, vilket innebar att dessa inte kunde lämnas ut till journalisterna. Fallet anmäldes till JO som var mycket kritiskt och menade att samtliga ansökningshandlingar borde ha lämnats ut omgående till pressen eftersom det rörde sig om allmänna handlingar som inte omfattades av någon sekretess. Att hindra ett utlämnande genom att skicka tillbaka handlingar till de sökande till tjänsten var, enligt JO, ett flagrant brott mot tryckfrihetsförordningen. JO var även kritisk till att en tjänsteman på hamnstyrelsen hade krävt att en av journalisterna skulle styrka att han vara svensk medborgare. Rena trakasserier, tyckte JO, eftersom tjänstemannen inte hade någon anledning att betvivla att journalisten var svensk och medborgarskap inte heller är något krav för att få ta del av allmänna handlingar.
Landsfiskal hade inte skäl att efterfråga syfte
En tidningsredaktör vände sig till Landsfiskalskontoret vid Vättle distrikt och begärde att få ta del av diariet över utsökningsärenden och protokoll över förrättade växelprotester. Landsfiskalens assistent meddelade att utsökningsliggaren inte fick visas upp för allmänheten och att de begärda protokollen bara kunde lämnas ut av landsfiskalen själv. Han var dock ute på ett tjänsteärende.
Redaktören fick åka hem igen med oförrättat ärende och anmälde saken till JO. I ärendet hos JO uttalade sig landsfiskalen och hävdade att det låg på honom att från fall till fall pröva om handlingar av den begärda typen kan lämnas ut. Han menade nämligen att ett utlämnande bara kunde ske efter att sökandens identitet och syfte hade klarlagts. Helt fel, tyckte JO, som pekade på att de begärda handlingarna inte omfattades av någon sekretessregel och därför kunde ha lämnats ut av landsfiskalens assistent utan några närmare efterforskningar.
Avgiftsfritt för journalister inte okej
JK var skeptisk till att Statens kärnkraftsinspektion, SKI, i vissa fall avstod från att ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar när dessa lämnades ut till journalister. ”Att en myndighet bedömer att det skulle vara värdefullt om t.ex. en journalist hade tillgång till vissa handlingar utgör inget giltigt skäl för att meddela undantag från avgiftsskyldigheten”, skrev JK. Enligt JK innebar en sådan tillämpning ett godtycke som kan leda till att vissa företrädare för allmänheten gynnas medan andra missgynnas.
JK slog också fast att ”myndigheter ska visa försiktighet med att registrera eller på annat sätt sammanställa vilka allmänna handlingar som en enskild tar del av. Det är direkt olämpligt om det inte finns ett påtagligt praktiskt behov av att göra det”. Detta med anledning av att en person hade anmält att SKI samlade alla handlingar som hade lämnats ut till honom i en särskild pärm. JK kritiserade också myndigheten för att den på sin hemsida hade skrivit en text som i praktiken avslöjade att personen hade begärt ut en viss handling.