Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Månad: december 2011
JO 5048-09
En myndighet kan inte kräva att en begäran om allmänna handlingar ska göras skriftligen i original. Det slog JO fast i detta beslut.
JO 29-09
När en person begärde ut en diarieanteckning från Socialstyrelsen så upptäckte myndigheten att Mora lasarett missat att verkställa ett beslut om journalförstöring i samma ärende. Socialstyrelsen tyckte att det var mer prioriterat att utreda denna miss istället för att skyndsamt lämna ut den begärda diarieanteckningen. För detta kritiserades myndigheten av JO.
Vi måste prioritera vår kärnverksamhet!
Det är få tjänstemän som ser det som sin huvuduppgift att besvara olika begäran om allmänna handlingar. Många uppfattar det som en ovälkommen extra arbetsbörda som ligger utanför det löpande arbetet och som inte ger några pinnar i statistiken över avverkade ärenden. Men det följer av skyndsamhetskravet i TF 2:15 att en begäran om allmänna handlingar måste prioriteras framför de flesta andra arbetsuppgifter (se bland annat JO 29-09 . Det här gäller med undantag för sådana arbetsuppgifter som är lika angelägna som utlämnande av allmänna handlingar (RÅ 1972 c 156 och JO 1972 s. 306).
JO 4209-09
Det tog Akademiska sjukhuset i Uppsala tolv dagar att lämna ut en journalkopia som gällde en avliden patient. JO tyckte att det var för lång tid med tanke på att de begärda materialet inte var särskilt omfattande. JO slog också fast att myndigheter är skyldiga att
dimensionera sina personalresurser och organisera sin verksamhet på sådant sätt
att de även under semesterperioder kan behandla framställningar om utlämnande
av allmänna handlingar med tillräcklig skyndsamhet.
JO 2001/02 s. 478
JO tyckte inte att det fanns skäl att kritisera Lotteriinspektionen för att myndigheten tagit närmare fem månader på sig att hantera en begäran om allmänna handlingar. Det här mot bakgrund av att begäran omfattade 10.000 handlingar som delvis var sekretessbelagda.
Begäran om handlingar ska prioriteras
Om du begär ut handlingar från en myndighet så ska myndigheten behandla din begäran med förtur vilket oftast betyder att myndigheten måste lägga andra arbetsuppgifter åt sidan. I fallet RÅ 1975 ref. 55 konstaterade Regeringsrätten att en skattemyndighet var tvungen att hantera en krånglig begäran om handlingar trots att personalen var mitt uppe i den mest hektiska fasen av den årliga fastighetstaxeringen. Dålig bemanning är inte heller en ursäkt för att helt vägra eller dröja med att lämna ut handlingar. Enligt JO är myndigheter “skyldiga att dimensionera sina personalresurser och organisera sin verksamhet på sådant sätt att de även under semesterperioder kan behandla framställningar om utlämnande av allmänna handlingar med tillräcklig skyndsamhet” (JO 4209-09). En myndighet kan inte heller dröja med att lämna ut en allmän handling med hänsyn till ”arbetets behöriga gång” (JO 1993/94 s. 513), vilket däremot är ett giltigt skäl för att vägra lämna ut uppgifter ur allmänna handlingar enligt OSL 6:4.
Har du begärt att få ta del av handlingar på plats så gäller TF 2:15 som säger att handlingar ska lämnas ut ”genast eller så snart det är möjligt”. Om det är en handling som myndigheten kan hitta utan större problem och som uppenbarligen är offentlig ska den lämnas ut ”genast”, dvs. medan du väntar. Har du däremot begärt ut en mängd delvis sekretessbelagda handlingar som finns utspridda på olika ställen inom myndigheten så får du nog acceptera att handlingarna lämnas ut ”så snart det är möjligt”. Om du istället begär att få kopior av allmänna handlingar skickade till dig så gäller TF 2:16 som säger att en sådan begäran ska hanteras ”skyndsamt”. Vad ”så snart det är möjligt” eller ”skyndsamt” betyder i timmar eller dagar räknat beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Men en standardformulering som JO brukar använda när ombudsmannen läxar upp långsamma myndigheter säger något om hur lång fördröjning som godtas i normalfallet.
”JO har i ett flertal beslut uttalat att besked i en utlämnandefråga normalt bör lämnas samma dag som begäran gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är nödvändig för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig. Härtill kommer att ett visst dröjsmål är ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material.” (Formuleringen används till exempel i JO:s beslut med dnr JO 4209-09. Se även JO 5308-11 där regeringskansliet fick kritik för att ha dröjt fyra dagar med att lämna ut begärda handlingar.)”
Skäl som kan motivera en viss fördröjning av utlämnandet
1. En sekretessbedömning behöver göras och tjänstemannen behöver tid för att fundera.
2. Handlingen måste kopieras eftersom vissa uppgifter är sekretessbelagda och måste maskas, täckas över (JO 2001/02 s. 478). Ju fler handlingar som måste sekretessbedömas och maskas desto mer tid har myndigheten rätt dröja med utlämnandet.
3. Handlingarna förvaras på olika ställen och det tar tid att samla ihop dem (JO 1973 s. 335)
4. En ny handling ska skapas genom en sammanställning av uppgifter.
KR Sthlm 4876-11
En person hade rätt att få ta del av ett beslut från Försäkringskassan om sjukersättning för en annan person. Beslutet innehåll uppgifter om den berörda personens identitet och hälsotillstånd men uppgifterna var inte av den känsligare sorten och omfattades därför inte av sekretess, menade kammarrätten.
HR Göta Ö 2722-11
En journalist begärde varje vecka att från Tingsrätten i Jönköping få kopior av samtliga under föregående vecka inkomna redogörelser från konkursförvaltare om misstankar om brott i konkurser. Jönköpings tingsrätt tyckte att begäran tog för mycket tid i anspråk för domstolens administrativa personal. Journalisten överklagade och hovrätten upphävde tingsrättens beslut eftersom tingsrätten inte hade stöd för att avslå på den grunden.
HFD 2314-11
Ett likviderat företag kan inte lida skada eller men av att en kammarrätt lämnar ut taxeringsuppgifter om företaget. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i denna dom.