Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person som var dömd för grov organiserad brottslighet och hade gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet fick inte ut vissa delar av verksamhetsplanen för Polismyndigheten i Västerås. De sekretessbelagda delarna innehöll uppgifter om utryckningsverksamhet, bemanning och resurser samt material i tabellform som vid sammanställning och analys röjer uppgifter av vital betydelse om organisation, lokalisation, omfattning och tider för verksamheten. Polismyndigheten tyckte inte att det kunde uteslutas att personen kunde komma att använda uppgifterna som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätten och Regeringsrätten höll med.
En företrädare för det företag som ger ut Statskalendern hade rätt att få ut en rad uppgifter om samtliga anställda åklagare vid Åklagarmyndigheten. Uppgifterna rörde namn, tjänstgöringsort, titel, födelseår och år när angiven tjänst tillträtts. Kammarrätten kunde inte se att Åklagarmyndighetens förmåga att utföra sin arbetsuppgifter skulle skadas av att de uppgifterna lämnades ut.
Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.
Polisen i Skåne gjorde fel som maskerade vilken polisanställd som hade anmält ett tillbud till Lisa, polisens rapporteringssystem för tillbud och arbetsskador. Kammarrätten slog fast att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt och att polisers namn i de flesta fall är offentliga. Polismyndigheten hade däremot stöd för att hemlighålla uppgifter om den anmälda händelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens brottsbekämpande verksamhet, enligt kammarrätten.
Se även denna dom i liknande fråga.
Polisen i Växjö vägrade lämna ut sin verksamhetsplan till en person som dömts för ”grov och organiserad brottslighet” och som man misstänkte höll på att kartlägga polisen genom att begära ut verksamhetsplaner vid flera polismyndigheter. Kammarrätten ändrade beslutet delvis och menade att verksamhetsplanen kunde lämnas ut med undantag för de känsliga delar som rörde bland annat den planerade bemanningen och polisens arbetsmetoder. Regeringsrätten fastställde kammarrättens dom.
Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 400.
Polismyndigheten i Skara vägrade lämna ut den del av sin verksamhetsplan som avslöjade hur personalen under en viss tidsperiod skulle vara fördelad på olika specialfunktioner och på olika platser inom myndigheten. Polismyndigheten menade att informationen kunde användas till exempel vid planering av grova brott som rån. Kammarrätten och Regeringsrätten gick på polismyndighetens linje efter överklagande.
Se även RÅ 1993 not. 400 och RÅ 1993 not. 401.
En journalist nekades att få ut en komplett telefonlista för alla anställda på Polismyndigheten i Uppsala län. Telefonlistan skulle ersätta den lista hon redan hade och som hade blivit inaktuell. Kammarrätten delade polisens bedömning att ett utlämnande av en förteckning över hela polismyndighetens personal skulle kunna skada den framtida polisverksamheten enligt OSL 18:1 och skada rikets försvar eller säkerhet enligt OSL 15:2.