Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Det var fel av Dalslands sjukhus att vägra lämna ut en uppgift om primärvårdschefens lön per telefon till en journalist. JO konstaterar att myndigheten inte hade något stöd för att kräva att journalisten skulle komma till sjukhuset för att ta del av uppgiften på plats.
En blind person begärde hos regeringen att få de 235 remissvaren till 1989 års handikapputredning upplästa för sig. Regeringen avslog med hänvisning till att myndigheters skyldighet att lämna ut uppgifter ur allmänna handlingar inte innebar en skyldighet att läsa upp handlingar i dess helhet. Det skulle inte vara möjligt utan att störa arbetets behöriga gång på departementet.
JO förtydligade i detta beslut att rätten att ta del av allmänna handlingar gäller “envar”, dvs. även dem som är anställda vid den myndighet där handlingarna förvaras. I det här fallet var det en anställd på Försäkringskassan som hade begärt ut ansökningshandlingarna från de sökande till vissa tjänster på myndigheten. JO konstaterade också att det var ett brott mot efterforskningsförbudet att fråga vad den anställde skulle använda handlingarna till. JO poängterade slutligen att ett utlämnande inte får fördröjas av att den tjänsteman som i första hand ansvarar för de aktuella handlingarna är frånvarande.
Försäkringskassan begärde ut uppgifter från socialförvaltningen i Tyresö kommun om hos vilken förälder ett barn bodde. Uppgiften var inte dokumenterad i någon handling utan fanns eventuellt i minnet hos en handläggare som talat med föräldrarna. Kammarrätten slog fast att det därmed inte var en uppgift som socialförvaltningen förfogade över enligt OSL 6:5.
Landstinget Dalarna hade inte skäl att neka Karolinska institutet att få del av uppgifter om blodgivare och blodtagare med hänvisning till att det skulle vara till men för de enskilda. Det här mot bakgrund av Karolinska institutet tänkte använda uppgifterna för forskningsändamål. Däremot var det oklart om den efterfrågade sammanställningen av uppgifter skulle kräva allt för stor arbetsinsatts av landstinget. Kammarrätten återförvisade denna fråga till landstinget för ny prövning.
Kronofogden var inte skyldig att göra en sammanställning av uppgifter om utmätningar som gjorts av en viss persons tillgångar eftersom en sådan sammanställning var för komplicerad att genomföra. Sammanställningen kunde därför inte ses som en potentiell handling enligt TF 2:3 2 st 2 p. Däremot hade personen rätt att på begäran få ut enskilda uppgifter ur Kronofogdens register (jmf OSL 6:4).