Överdriven maskning av lex Sarah-anmälningar

En journalist begärde ut ett antal lex Sarah-anmälningar från Statens institutionsstyrelse, Sis, som handlade om allvarliga missförhållanden vid myndighetens institutioner. Sis lämnade ut anmälningarna men hade maskerat en stor del av innehållet. Det var inte bara namn, personnummer, adress och kön på enskilda intagna som hade maskerats, utan också uppgifter om institutionernas namn, datum, tid och plats för olika händelser, samt vilka tvångsåtgärder som hade vidtagits.

Journalisten överklagade och kammarrätten ansåg att myndigheten hade gått allt för hårt fram med maskeringspennan och skickade tillbaka ärendet till Sis för en ny prövning.

Döda i covid-19 per boende var hemligt

Uppgifter om antalet avlidna i covid-19 per äldreboende var hemliga, bedömde kammarrätten i denna dom. Domstolen ansåg att uppgifterna, i kombination med uppgifter från folkföringsregistret, skulle kunna användas för att identifiera enskilda personer som hade dött av sjukdomen. Och det skulle kunna leda till men för den som dött eller dennes anhöriga, enligt domstolen. Vad detta men skulle kunna bestå av gick domstolen inte in på.

Beviljad plats på äldreboende inte hemligt

Att två personer hade ansökt om och beviljats plats på ett kommunalt särskilt boende var uppgifter som kunde lämnas ut utan att dessa led men, bedömde kammarrätten i denna dom.

Personer med sociala kontrakt var hemliga

En person ville ha ut en lista med namn och personnummer på alla med bostadssociala kontrakt i Sundsvalls kommun, det vill säga personer som får hyra lägenheter i andra hand av kommunen därför att de har svårt att få en bostad på annat sätt. Personen vände sig till två olika kommunala nämnder för att få uppgifterna: kommunstyrelsen och individ- och arbetsmarknadsnämnden.

Kommunstyrelsen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och GDPR-sekretess. Båda dessa grunder underkändes av kammarrätten efter att personen hade överklagat dit. Enligt domstolen hade det inte kommit fram något som tydde på att personen tänkte använda personuppgifterna för något annat än privat bruk. Därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig.

Enligt kammarrätten var inte heller socialtjänstsekretessen tillämplig, eftersom andrahandsuthyrningen genom bostadssociala kontrakt, är en verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen:

”Även om uthyrningen sker till personer som förekommer inom socialtjänsten anser kammarrätten att kommunstyrelsens andrahandsuthyrning inte kan anses vara socialtjänstverksamhet”

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunstyrelsen för en prövning av om uppgifterna i stället kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller kommunal bostadsuthyrningsverksamhet.

Kammarrätten fastställde däremot individ- och arbetsmarknadsnämndens beslut. Nämndens arbete med bostadssociala kontrakt var att betrakta som socialtjänst och uppgifterna där omfattades av socialtjänstsekretess.

Åklagare nekades beslut om parkeringstillstånd

En åklagare vände sig till Trafiknämnden i Göteborg och begärde ut beslut och beslutsunderlag i ett ärende där en person hade beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Nämnden avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess.

Åklagaren överklagade och menade att man borde göra undantag från sekretessen med stöd av den sekretessbrytande regel som säger att hemliga uppgifter i vissa fall kan lämnas ut, om det krävs för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Personen som hade fått parkeringstillståndet stod åtalad för att ha förfalskat ett läkarintyg för att få uppskov med fängelsestraff, och enligt åklagaren var vederbörande fullt frisk. Därför menade åklagaren att det låg i kommunens intresse att få utrett om personen hade använt falska eller osanna handlingar även som grund för sin ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen hänvisade till att den sekretessbrytande regeln ska tillämpas restriktivt. Domstolen skrev:

”Det är alltså det intresse som den utlämnande myndigheten har av att lämna uppgiften som är avgörande, inte vilket intresse den mottagande myndigheten har av uppgiften (JO 8077-2018 och JO 1936-2019).”

I det här fallet hade trafiknämnden inte själv bedömt att ett utlämnande var nödvändigt för att fullgöra dess verksamhet. Därmed kunde uppgiften in lämnas ut med stöd av det aktuella sekretessundantaget, bedömde kammarrätten.

Över 70 år gammalt faderskapserkännande var offentligt

En kvinna hade rätt att få ut en handling benämnd ”Faderskapserkännande och avtal om underhållsstöd” från socialtjänsten i Pajala kommun. Handlingen var undertecknad av den berörda fadern och modern i november 1944, vilket enligt kammarrätten visade att handlingen var mer än 70 år gammal. Socialtjänstsekretessen gällde alltså inte längre.

Antal coronasmittade per äldreboende inte hemligt

Det var inte hemligt hur många som hade konstaterats smittade av Covid-19 per vård- och omsorgsboende i Kungsbacka kommun. Det bedömde kammarrätten i den här domen, och motiverade det bland annat så här:

”Av inhämtad utredning framgår att kommunens minsta vård- och omsorgsboende har 27 lägenheter. Det är därmed inte fråga om så små enheter att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”

Socialtjänstsekretess gällde inte i utlämnandeärende

En person begärde hos Linköpings kommuns stadsarkiv att få ta del av de fem senast ingivna beställningarna av allmänna handlingar från socialtjänstens arkiv. Beställningarna handlade bland annat om att personer ville ha ut handlingar ur sina egna socialtjänstakter eller i ärenden om fosterhemsplacering.

Kommunen beslutade att lämna ut handlingarna, men med de berörda personernas namn och andra personuppgifter maskerade. Det här med hänvisning till att socialtjänstsekretessen hade följt med handlingarna när dessa överlämnades från socialförvaltningen för arkivering hos stadsarkivet.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att Linköpings kommuns arkivverksamhet inte omfattas av begreppet socialtjänst, och därmed inte heller av socialtjänstsekretessen. Det var inte heller aktuellt med någon överföring av sekretess från socialförvaltningen eftersom de aktuella handlingarna inte hade överlämnats därifrån utan kommit in direkt från privatpersoner.

Domstolen skickade tillbaka ärendet till Linköpings kommun för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan sekretessregel, och tipsade om 21 kap. OSL.

Se även:

Fick inte ut uppgifter om sommarbarn

En person vände sig till socialnämnden i Tibro kommun och begärde uppgifter om personer som hade varit sommarbarn hos hans föräldrar på 70-talet. Han ville veta deras efternamn, födelseår och i vilken kommun de hörde hemma på den tiden. Kommunen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess – ett beslut som kammarrätten fastställde efter överklagande.

Fick ut lex Sarah-utredning om pappans död

En person begärde ut en lex Sarah-utredning om sin pappas död som hade gjorts av Ängeholms kommun. Kommunen avslog delvis men kammarrätten kom fram till att handlingen kunde lämnas ut i sin helhet. Kammarrätten konstaterade bland annat att den åberopade sekretessregeln inte kan användas för att hemlighålla uppgifter om socialförvaltningens egna tjänstemän.