Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Förundersökningssekretess gällde inte för uppgifter i en nedlagd polisutredning om misshandel. Det här eftersom utredningen lagts ned med hänvisning till att det inte gick att bevisa brott och att ytterligare utredning inte förväntades ändra bevisläget på ett avgörande sätt. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
En chefsjurist vid polisen i Västra Götaland fick bakläxa i kammarrätten tre gånger om i samma ärende. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar rörande vissa personer som skulle ha utsatts för brott av politiska skäl. JO konstaterade att chefsjuristen inte hade tagit till sig kammarrättens beslut på det sätt som man kunde förvänta sig men lät saken bero eftersom chefsjuristen redan tvingats genomlida en förundersökning om tjänstefel med anledning av det inträffade.
Se även KR_Goteborg_3819_10
Justitiekanslern, JK, nekade föreningen Mordet på Olof Palme ska lösas att ta del av ett förhörsprotokoll i en nedlagd förundersökning. Kammarrätten delade JK:s bedömning och hänvisade till att Olof Palmes närstående skulle kunna lida men om uppgifterna offentliggjordes. Regeringsrätten ändrade inte kammarrättsdomen.
Kammarrätten slog fast att en åtalsanmälan hos Jordbruksverket visserligen kunde omfattas av förundersökningssekretess redan innan den hade skickats till åklagaren men att bara en del av anmälan innehöll uppgifter som var känsliga för förundersökningen och som därför behövde sekretessbeläggas.
Högskolan på Gotland hade skäl att sekretessbelägga underlaget till en åtalsanmälan som högskolan gjort mot en anställd som var misstänkt för att ha lurat högskolan på pengar. Förundersökningssekretessen gäller även utredningar som ligger till grund för en åtalsanmälan och sekretessen börjar dessutom gälla redan innan anmälan har kommit in till åklagaren, konstaterar kammarrätten.
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Stockholms län betalat ut i ”gratifikationspengar” till informatörer under åren 2004-2009. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.
Polisen hade inte rätt att hemlighålla uppgifter i en förundersökning. Det här eftersom förundersökningen var nedlagd och de aktuella uppgifterna inte kunde anses vara av generell betydelse för brottsutredning och brottsspaning.