Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Det rådde sekretess för den information som hade registrerats av Trafikverkets fartkameror i samband med en polisjakt som slutade med att den förföljda bilen störtade ner från en öppnad vägbro och personerna i bilen dog. Det här eftersom det pågick en förundersökning om händelsen som enligt kammarrätten kunde skadas av ett utlämnande. Det här framgår av två domar som rörde frågan om journalister kunde få ut uppgifterna.
Se även KR Sthlm 2500-13 som rör samma händelse.
Den målsägande (brottsoffret som hade polisanmält det aktuella brottet) var inte part i förundersökningen och hade därför inte rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och hänvisade till en vägledande dom från dåvarande Regeringsrätten (RÅ 2001 not. 84). Samtidigt menade kammarrätten att det fanns uppgifter i förundersökningen som kunde lämnas ut till målsäganden men som polisen sekretessbelagt felaktigt. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.
För ytterligare domar om slarviga sekretessprövningar vid polismyndigheten, se här.
Uppgiften om ett IP-nummer som polisen hade begärt ut från Blocket i en förundersökning var hemlig. Det här med hänsyn till den sekretess som gäller för känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förundersökningar. Förundersökningen var nedlagd vid tiden för begäran.
En åtalsanmälan om misstänkt marknadsmissbruk var offentlig i sin helhet hos Finansinspektionen efter det att förundersökningen hade lagts ned. Det konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen omfattades inte uppgifterna av någon förundersökningssekretess och eftersom Finansinspektionen inte bedriver någon egen brottsbekämpande verksamhet så kunde inte heller uppgifter sekretessbeläggas med stöd av OSL 35:1.
En man begärde hos polisen att få ut namnen på de poliser och utredare som hade gjort sökningar om honom i misstanke- och belastningsregistret. Polisen vägrade med hänvisning till förundersökningssekretess, sekretessen för uppgifter i polisens register som kan skada den framtida verksamheten eller förutsedda åtgärder.
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Uppsala län betalat ut i “gratifikationspengar” till informatörer under åren 2003-2007. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.
Kammarrätte fastställde polisens beslut att inte lämna ut en nedlagd förundersökning om ett mord med koppling till MC-gäng. Domstolen hänvisade till att förundersökningen var nyligen nedlagd och att det fanns konkreta omständigheter som talade för att det snart skulle begäras en omprövning av nedläggningsbeslutet.
En journalist begärde ut samtliga ärenden hos Skånepolisen där en mordbrandsmisstänkt själv hade varit målsägande. Journalisten vill ha ut handlingar ”så långt tillbaka som möjligt”. Polisen vägrade lämna ut handlingar i ärenden före år 1998 med hänvisning till att det innan dess inte fanns något datoriserat sökregister och begäran därför krävde en omfattande manuell sökning. Handlingarna i ärenden efter 1998 sekretessbelade polisen med hänvisning till att ingen av den enskildes anmälningar lett till åtal och att han skulle kunna lida men av ett utlämnande. Efter överklagande fastställde kammarrätten polisens beslut i fråga om handlingar före 1998 men upphävde polisens beslut att sekretessbelägga samtliga handlingar efter 1998 eftersom polisen hade gjort någon individuell bedömning av respektive ärende.
Polisen gjorde rätt som inte lämnade ut omaskerade uppgifter om vem som är målsägande i ett nedlagt brottmål gällande olaga hot. Målsäganden kunde lida men av ett utlämnande. Det kom kammarrätten fram till och avslog därmed ett överklagande från en journalist i Västerås som hade begärt att få ut handlingarna omaskerade.
Polisen hade rätt att neka Utbildningsradion att få ut kopior av bandinspelningar från förhör som hade gjorts i en förundersökning. Det här trots att en utskrift av bandinspelningarna lämnats in till domstol i samband med åtal. Utskriften omfattades av sekretessundantaget i OSL 35:7. Polisen menade att inspelningarna till skillnad från utskrifterna avslöjade förhörspersonernas röster och därmed inte omfattades av undantaget. Utbildningsradion hävdade å sin sida att ljudet av enskilda personers röster och tonfall inte kan jämställas med sådana sakuppgifter som kan kan omfattas av sekretess enligt OSL. Efter överklagande gick kammarrätten på polisens linje och fastställde avslagsbeslutet.
Kammarrätten slog också fast att polismyndigheten inte var skyldig att lämna ut bland annat bilder ur förundersökningen i digital form. TF 2:16 innebär ingen skyldighet för myndigheter att lämna ut kopior i en viss form.