Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
JO förtydligade i detta beslut att rätten att ta del av allmänna handlingar gäller “envar”, dvs. även dem som är anställda vid den myndighet där handlingarna förvaras. I det här fallet var det en anställd på Försäkringskassan som hade begärt ut ansökningshandlingarna från de sökande till vissa tjänster på myndigheten. JO konstaterade också att det var ett brott mot efterforskningsförbudet att fråga vad den anställde skulle använda handlingarna till. JO poängterade slutligen att ett utlämnande inte får fördröjas av att den tjänsteman som i första hand ansvarar för de aktuella handlingarna är frånvarande.
En myndighet måste ha tillgång till de anställdas tjänstebrevlådor för e-post om de anställda är frånvarande av någon anledning. Det här för att allmänheten alltid ska ha möjlighet att få ut eventuella allmänna handlingar som finns i e-postbrevlådorna.
En person begärde att kostnadsfritt få kopior av två häktningsframställningar och en stämningsansökan i form av word- eller pdf-filer från Åklagarkammaren i Borås. Kammaren avslog men personen ifråga överklagade och hänvisade till att det inte är reglerat i avgiftsförordningen att en avgift ska tas ut när allmänna handlingar lämnas ut i elektronisk format. Kammarrätten avslog med följande motivering: ”Någon rätt att få kopior utan fastställd avgift föreligger inte enligt tryckfrihetsförordningens
bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet.”
Det tog fyra dagar för regeringskansliet att lämna ut handlingar som visade hur stor ersättning som hade betalats ut till två statsråd för deras logikostnader. Det var för lång tid för en sådan enkel begäran ansåg JO och kritiserade regeringskansliet för den långsamma handläggningen.
En journalist begärde att varje vecka få ta del av de redogörelser som kommit in från konkursförvaltare till Jönköpings tingsrätt gällande misstankar om brott vid konkurser. Tingsrätten avslog begäran med hänvisning till att det skulle innebära en orimlig arbetsbörda för domstolen att hantera begäran varje vecka. Hovrätten underkände avslagsgrunden och konstaterade att handlingarna skulle lämnas ut i den mån de inte var sekretessbelagda.
En journalist begärde ut samtliga handlingar inom ett antal uppräknade kategorier som upprättats vid eller kommit in till Riksåklagaren under en viss tidsperiod. Kammarrätten konstaterade att begäran var tillräckligt preciserad för att Riksåklagaren skulle kunna identifiera de efterfrågade handlingarna. Att det skulle krävas en stor arbetsinsats för myndigheten att leta fram och kopiera handlingarna var inte ett skäl för avslag.
En man som hade varit misstänkt för bestickning begärde hos hovrätten att få ut kopior på förundersökningshandlingar som visade vem som hade angivit honom till polisen och vad denna person hade lämnat för uppgifter. Högsta domstolen tyckte att beskrivningen av de begärda handlingarna var så pass vag att hovrätten inte var skyldig att gå igenom varenda handling i målet för att se om någon passade in på beskrivningen. En viss översiktlig genomgång av handlingarna gjorde dock Högsta domstolen men utan att hitta de efterfrågade handlingarna.
En person begärde hos Svea hovrätt att få ut alla domar som domstolen någonsin meddelat gällande en viss person med ett angivet namn och personnummer. Högsta domstolen slog fast att hovrätten var skyldig att gå igenom alla tillgängliga register, automatiserade och manuellt förda, för att hitta eventuella domar men att domstolen inte var skyldig att manuellt gå igenom samtliga domböcker och dagboksblad.
Kronofogden kritiserades för att inte ha lämnat ut registerutdrag om utmätningar med hänvisning till att det var semestertider och att man därför saknade resurser för att ta fram de begärda utdragen.