Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Kammarrätten slog fast att Nykvarns kommun skulle lämna ut journalhandlingar till en kvinna. Journalhandlingarna gällde den vård som hennes numera döde pappa hade fått på ett äldreboende i kommunen. Kvinnan tänkte använda journalerna som underlag för en anmälan till Socialstyrelsen eftersom hon var missnöjd med den vård som pappan fått i slutskedet av sitt liv. Kammarrätten kunde inte se att detta skulle vara till men vare sig för pappan eller någon av hans efterlevande.
Sjukvårdens dokumentation kring enskilda personers patientavgifter är hemlig eftersom den avslöjar om personerna i fråga har besökt sjukvården. Det framgår av denna kammarrättsdom.
Kammarrätten undanröjde Landstinget Värmlands beslut om sekretess för uppgifter i en mejlkorrespondens. Kammarrätten påpekade att den beslutande myndigheten noggrant ska pröva varje uppgift i en allmän handling. Om en uppgift inte kan lämnas ut ska myndigheten precisera vilken skada eller men som ett utlämnande skulle innebära. Det hade inte landstinget gjort, menade kammarrätten, som därmed skickade tillbaka ärendet till landstinget för ny prövning.
Smittskyddsläkaren i Värmland var skyldig att lämna ut en kopia av en dom om tvångsundersökning i avidentifierat skick till en journalist. Kammarrätten bestämde att avidentifieringen skulle ske genom att smittskyddsläkaren tog bort alla personuppgifter om den berörda personen med undantag för dennes postort. Domstolen fastställde däremot smittskyddsläkarens bedömning att den underliggande ansökan om tvångsundersökning inte kunde offentliggöras i någon del.
(Jämför med domen SvallKRdom 1905 11 där Kammarrätten i Sundsvall gjorde en annan bedömning).
En journalist begärde ut en skrivelse som hade kommit in till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd från en kvinna som hade synpunkter på den sjukvård som hennes mamma hade fått. En registrator lämnade ut skrivelsen efter att ha avidentifierat den genom att ta bort patientens namn och födelsenummer (utom födelseåret) och avsändarens namn och adress. I ett yttrande till JO, som granskade ärendet, skrev en kanslichef vid landstinget att avidentifieringen borde ha gått ett steg längre och även omfattat sådana omständigheter som kunde leda till att en begränsad, redan delvis initierad, krets människor kunde identifiera avsändaren och hennes mamma. JO delade den bedömningen och konstaterade att stor försiktighet är nödvändigt vid prövning av om uppgifter inom hälso- och sjukvården kan hänföras till en enskild person.
Kammarrätten avslog överklagandena i två mål som gällde personer som begärt ut sina föräldrars medicinska journaler i syfte att använda dem i arvstvister. I båda fallen hade föräldrarna testamenterat eller gett bort egendom till anhöriga i slutskedet av livet, egendom som annars hade tillfallit de klagande i form av arv. Kammarrätten konstaterade att de anhöriga som fått egendom av den avlidne skulle kunna lida men av ett utlämnande.
En person begärde hos smittskyddsläkaren i Skåne att få veta vem som anmält honom som misstänkt smittad. Smittskyddsläkaren avslog begäran och kammarrätten fastställde beslutet. Eftersom det handlade om uppgifter om spridande av smitta så var det uppgifter om den berörda personens hälsotillstånd som skyddades av sekretess. Uppgiften kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll.
Smittskyddsläkaren i Dalarnas ansökan till förvaltningsrätten om tvångsundersökning av en misstänkt klamydiasmittad person kunde lämnas ut i avidentifierat skick. Det slog kammarrätten fast och upphävde därmed smittskyddsläkarens beslut. Däremot kunde inte uppgifter om den berörda personens postort lämnas ut. Smittskyddsläkaren menade att handlingen inte kunde lämnas ut i någon del eftersom den senare skulle ge upphov till en offentlig dom i förvaltningsrätten. Kammarrätten tog inte upp den argumentationen i sin dom.
Se även domen KR_Goteborg_6880_12
Uppgifterna i ett barns patientjournal var inte så känsliga att de kunde hemlighållas för en vårdnadshavare. Det menade kammarrätten som upphävde Norrbottens läns landstings beslut att inte lämna ut journalen till vårdnadshavaren
Stockholms läns sjukvårdsområde vägrade lämna ut forskningskort för 54 patienter inom den så kallade Hågastudien samt kodningsnyckeln. Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning sjukvårdssekretess och menade att det inte kunde uteslutas att patienterna kunde identifieras om de begärde uppgifterna röjdes.