Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 23:02
Åtgärdsprogram var offentligt
Åtgärdsprogram och beslut om anpassad studiegång för en elev ingår i så kallad särskild elevstödjande verksamheten på en skola. Eftersom båda dessa handlingstyper utgör beslut är de undantagna från sekretessen som gäller i denna verksamhet. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Journalist hade rätt att få ut skolkatalog
En journalist begärde ut klasslistor för en skola under två läsår samt kopia ur skolans skolkatalog avseende klass 6 under ett visst läsår. I klasslistorna fanns uppgifter om elevernas namn, adress, telefonnummer och personnummer och i skolkatalogen fans, förutom fotografier, även uppgifter om elevernas namn. Kammarrätten konstaterade att det inte hade kommit fram att någon av personerna eller deras anhöriga var föremål för sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter. Domstolen såg inte heller några andra skäl för att sekretessbelägga handlingarna: ”Den omständigheten att personer som finns namngivna i en handling är misstänkta för ett allvarligt brott och det är en journalist som har begärt att få del av uppgifterna i handlingen utgör enligt kammarrättens mening inte särskild anledning att anta att någon enskild kan antas lida men om uppgifterna lämnas ut. Det fanns inte heller några andra skäl att vägra lämna ut handlingarna enligt kammarrätten.
Klagomål mot elev skulle lämnas ut till förälder
En förälder till en elvaårig elev hade rätt att ta del av klagomål som andra elevers föräldrar hade riktat mot elvaåringen. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt klagomålen hade elvaåringen utsatt andra elever för våld och trakasserier. Kammarrätten bedömde att klagomålen och rektorns svar på dessa klagomål fick anses ingå i ett ärende om tillrättaförande av elvaåringen och att föräldern därmed hade rätt till insyn som part i ärendet. Visserligen kunde de andra barnen och deras föräldrar anses lida men av ett utlämnade men inte av ett så allvarligt slag att det hindrade partsinsyn, bedömde kammarrätten.
Klasslista var hemlig för journalist
En journalist hade fått uppgifter om att en 16-årig gymnasieelev på en skola i Sollentuna kommun låg bakom en knivskärning med dödlig utgång. Två dagar efter dådet vände sig journalisten till den aktuella skolan och begärde ut en klasslista för 16-åringens klass. Journalisten uppgav att han tänkte kontakta klasskamrater och lärare för att höra om de ville lämna uppgifter om 16-åringen. Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten skrev kommunen ”att bli uppringd av en journalist som vill ha uttalanden om en klasskamrat som eventuellt har begått brott måste vara synnerligen obehagligt och chockerande”. Kommunen pekade också på att uppgiften om vilken pojke som begått gärningen inte var känd av kommunen och, såvitt kommunen kände till, ej heller offentlig. Kommunen uppfattade därför att journalisten uppgifter byggde på spekulation. Kammarrätten delade kommunens bedömning och avslog överklagandet.
Mattetest inte elevvårdande verksamhet
Linköpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga de svar som en elev gett på ett lästest och ett matematiktest i skolan. Testen ingick inte i skolans elevvårdande verksamhet, enligt kammarrätten, och skyddades därmed inte av den sekretess som gäller i denna verksamhet.
Klasslistor med särskoleelever hemlighölls på felaktig grund
En person begärde ut klasslistor för årskurserna 1-4 i grundsärskolor i Västerås Stad men fick avslag av kommunen. Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut. Enligt kammarrätten fanns det ingen känd hotbild mot någon av eleverna på klasslistorna. Eventuellt skulle klasslistorna kunna sekretessbeläggas därför att personen som begärt ut listorna kunde förväntas använda dem i strid mot personuppgiftslagen. Men eftersom kommunen inte hade gjort någon sådan prövning så skickade kammarrätten tillbaka ärendet till kommunen.
Journalist hade rätt att få ut klasslista
Norrtälje kommun nekade en journalist att få ut klasslistan för en gymnasieklass i kommunen. Bakgrunden till detta var att en av eleverna i klassen hade anmält en lärare för våldtäkt. Journalisten överklagade och fick rätt i högsta instans. Enligt Regeringsrätten hade det inte kommit fram att någon elev i klassen hade skyddade personuppgifter. Det fanns inte heller stöd för att hemlighålla klasslistan enbart av det skälet att en journalist begärde ut den och en av personerna på listan hade anmält ett allvarligt brott.
KR Göteborg 5307-13
Lilla Edets kommun var skyldig att lämna ut ett beslut från Barn- och elevombudet till en journalist. Men först skulle uppgifterna om den berörda skolans namn maskeras. En bilaga till beslutet, som innehöll anmälarens synpunkter, kunde inte lämnas ut i någon del eftersom det skulle peka ut enskilda elever, enligt kammarrätten.
KR Jönköping 3682-11
En journalist begärde att få ut anmälningar som skolpersonal hade lämnat in till Karlskrona kommun om att elever blivit utsatta för kränkande behandling. Kommunen vägrade lämna ut några uppgifter i anmälningarna men kammarrätten slog fast att samtliga uppgifter kunde lämnas ut med undantag för uppgifter om de berörda elevernas kön, ålder och klass.
KR Sundsvall 1881-11
En journalist hade rätt att få ut ett brev med klagomål som en förälder skickat till lärande- och kulturnämnden i Hudiksvalls kommun. Enligt kammarrätten räckte det att kommunen strök över uppgifterna om namn, personnummer, adress och skolklass så kunde resten av brevet lämnas ut.