Fick ta betalt för sekretessprövning

Naturvårdsverket hade rätt att ta betalt för sekretessprövningen av 90 remissvar som lämnades ut i elektroniskt form. Det kom förvaltningsrätten fram till i den här domen.

När allmänna handlingar lämnas ut på papper får en myndigheten inte ta betalt för sekretessprövningen, men enligt förvaltningsrätten finns det ingen sådan begränsning vid ett elektroniskt utlämnande.

Riksarkivets eftersökningsavgift var olaglig

En person begärde att få ta del av ett antal bouppteckningar hos Riksarkivet. Myndigheten tog ut en eftersökningsavgift på 225 kr för att lämna ut en av dessa buppteckningarna. Myndigheten tillämpade i en intern policy om att en eftersökningsavgift ska tas ut om den enskilde inte kan precisera sin begäran så att uppgiften kan tas fram med hjälp av ”en sökingång och ett uppslag i en arkivvolym”. Sökanden anmälde Riksarkivet till JO som kritiserade myndigheten för att den hade tagit ut en avgiften. Sökanden hade inte gett Riksarkivet något utredningsuppdrag som myndigheten hade rätt att ta betalt för utan han hade gjort en begäran med stöd av offentlighetsprincipen. Enligt JO framstod tillämpning av en eftersökningsavgift som ett sätt att kringgå principen om att arbetskostnaden för att ta fram en allmän handling från arkivet inte får ingå i avgiftsunderlaget. Det gäller även om handlingen skannas in och lämnas ut i elektronisk form, enligt JO:

”Det kan dock enligt min mening inte komma i fråga att en myndighet tar betalt för arbetskostnaden för att ta fram en handling från arkivet om den skannar in handlingen och lämnar ut den elektroniskt. I stället ska samma princip gälla som vid utlämnade av en papperskopia av handlingen. 

JO kritiserade också utformningen av Riksarkivets webbformulär för beställningar av handlingar eftersom den sökande inte kunde skicka in formuläret utan att kryssa i att den godkänner en eftersökningsavgift.

JO uttalade också att det framstod som mycket tveksamt att Riksarkivet hade lagstöd för att ta ut en avgift om fyra kronor per kopia för utlämnande pappershandlingar.

Riksarkivet fick också kritik för att det inte lämnade någon överklagandehänvisning när det gällde beslutet om en eftersökningsavgift.

100.000 för 9.000 domar – rimlig avgift

Kalmar tingsrätt tog ut en avgift på 108.840 kronor för att lämna ut 9.075 domar i form av pdf-filer till Lexbase AB. Avgiften grundades på en uppskattning om att det tog i snitt två minuter att ladda ner varje dom från målhanteringssystemet Vera. Företaget överklagade avgiftsbeslutet till Domstolsverket och hänvisade till att andra domstolar bedömde den genomsnittliga tidsåtgången per dom till en minut. Men Domstolsverket kom fram till att Kalmar tingsrätts bedömning av tidsåtgången inte var orimlig och avslog överklagandet.

DV_1412_2013

Fick ta ut avgift för redan inskannad dom

Kammarrätten i Stockholm tog ut en avgift på 56 kronor för att mejla ett digitalt exemplar av en dom till en person. Personen överklagade avgiftsuttaget till Domstolsverket. Han invände att kammarrätten inte kunde ta ut en avgift med stöd av 4 § 8 p avgiftsförordningen eftersom den regeln bara gäller verksamheter av tillfällig natur eller av mindre omfattning. Att lämna ut allmänna handlingar är en regelbundet återkommande verksamhet för myndigheter, påpekade han. Om det fanns grund för en avgift så menade han att den borde beräknas till noll. Det här eftersom kammarrätten hade skannat in domen redan innan han begärde ut den. Utlämnandet innebar därför inte något extra slitage på skannern eller någon extra arbetsinsats för skanning. Han påpekade att arbetsbördan för att skicka en fil är lika stor oavsett antal sidor och att det därför inte var rimligt att ta betalt per sida. Avgiften borde alltså beräknas som om bara en sida hade begärts ut eftersom arbetsbördan var den samma, ansåg han. Domstolsverket höll inte med. Myndigheten ansåg att utlämnande av allmänna handlingar är en sådan sidouppgift som domstolar och myndigheter kan avgiftsbelägga enligt 4 § 8 p avgiftsförordningen. När det gällde beräkningen av avgiften så hävdade Domstolsverket att det inte spelar någon roll att domen är inskannad sedan tidigare. Avgift ska ändå tas ut motsvarande den som gäller för papperskopior.

DV_492_16