Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: kartläggning
KR Sthlm 1615-12
En företrädare för det företag som ger ut Statskalendern hade rätt att få ut en rad uppgifter om samtliga anställda åklagare vid Åklagarmyndigheten. Uppgifterna rörde namn, tjänstgöringsort, titel, födelseår och år när angiven tjänst tillträtts. Kammarrätten kunde inte se att Åklagarmyndighetens förmåga att utföra sin arbetsuppgifter skulle skadas av att de uppgifterna lämnades ut.
Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.
KR Sthlm 7253-13
Polisen på Gotland avslog en journalists begäran om att få ut en förteckning över de poliser som tilldelats OC-spray. Polisen hänvisade till att förteckningen skulle omfatta en övervägande del av myndighetens personal. Ett utlämnande skulle därför kunna skada landets försvar, rikets säkerhet och polisens framtida verksamhet. Journalisten överklagade men kammarrätten delade polisens bedömning.
KR Sthlm 6934-13
Polisen Uppsala vägrade lämna ut uppgifter om vilka anställda som tjänstgjorde som vakthavande befäl i samband med en dödsolycka vid Hjulstabron. Polisen menade att uppgifter om polisens tjänstgöringslistor är sådana som kan skada den framtida verksamheten om de kommer ut. Kammarrätten delade polisens bedömning. Att de begärde uppgifterna avsåg förhållanden som låg åtta månader tillbaka i tiden spelade ingen roll.
KR Jönköping 1858-13
Om en bikerorganisation skulle få ut uppgifter om polisens bemanning vid ett mc-evenemang på High Chaparall så skulle det skada polisens framtida verksamhet. Det menade Polismyndigheten i Jönköping och kammarrätten delade den bedömningen.
KR Sthlm 2601-13
En journalist nekades uppgifter om hur många arbetstimmar som polisen i Stockholm lagt ned under två operationer för gränskontroll kallade Balder och Aphrodite. Uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga hur polisen disponerar sina tillgängliga personalresurser och det kan skada den framtida verksamheten, tyckte polisen och fick medhåll av kammarrätten.
KR Göteborg 9011-12
Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.
KR Göteborg 2161-13, 185-13, 5974-10, 5975-10 och 5976-10
Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.
RÅ 1993 not. 401
Polisen i Växjö vägrade lämna ut sin verksamhetsplan till en person som dömts för ”grov och organiserad brottslighet” och som man misstänkte höll på att kartlägga polisen genom att begära ut verksamhetsplaner vid flera polismyndigheter. Kammarrätten ändrade beslutet delvis och menade att verksamhetsplanen kunde lämnas ut med undantag för de känsliga delar som rörde bland annat den planerade bemanningen och polisens arbetsmetoder. Regeringsrätten fastställde kammarrättens dom.
Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 400.
RÅ 1993 not. 399
Polismyndigheten i Skara vägrade lämna ut den del av sin verksamhetsplan som avslöjade hur personalen under en viss tidsperiod skulle vara fördelad på olika specialfunktioner och på olika platser inom myndigheten. Polismyndigheten menade att informationen kunde användas till exempel vid planering av grova brott som rån. Kammarrätten och Regeringsrätten gick på polismyndighetens linje efter överklagande.
Se även RÅ 1993 not. 400 och RÅ 1993 not. 401.
KR Sthlm 1560-11
En journalist nekades att få ut en komplett telefonlista för alla anställda på Polismyndigheten i Uppsala län. Telefonlistan skulle ersätta den lista hon redan hade och som hade blivit inaktuell. Kammarrätten delade polisens bedömning att ett utlämnande av en förteckning över hela polismyndighetens personal skulle kunna skada den framtida polisverksamheten enligt OSL 18:1 och skada rikets försvar eller säkerhet enligt OSL 15:2.