Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Smittskyddsläkaren i Dalarnas ansökan till förvaltningsrätten om tvångsundersökning av en misstänkt klamydiasmittad person kunde lämnas ut i avidentifierat skick. Det slog kammarrätten fast och upphävde därmed smittskyddsläkarens beslut. Däremot kunde inte uppgifter om den berörda personens postort lämnas ut. Smittskyddsläkaren menade att handlingen inte kunde lämnas ut i någon del eftersom den senare skulle ge upphov till en offentlig dom i förvaltningsrätten. Kammarrätten tog inte upp den argumentationen i sin dom.
Se även domen KR_Goteborg_6880_12
Uppgifterna i ett barns patientjournal var inte så känsliga att de kunde hemlighållas för en vårdnadshavare. Det menade kammarrätten som upphävde Norrbottens läns landstings beslut att inte lämna ut journalen till vårdnadshavaren
Stockholms läns sjukvårdsområde vägrade lämna ut forskningskort för 54 patienter inom den så kallade Hågastudien samt kodningsnyckeln. Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning sjukvårdssekretess och menade att det inte kunde uteslutas att patienterna kunde identifieras om de begärde uppgifterna röjdes.
En person som skulle skriva en biografi om en avliden författare fick inte ut författarens sjukjournaler från Riksarkivet. I sitt överklagande till kammarrätten hänvisade personen till att författaren saknade barn och att ett antal syskonbarn var författarens enda efterlevande. Dessutom menade personen att mycket av uppgifterna redan var kända eftersom författaren själv hade skrivit om sina sjukdomar. Kammarrätten menade ändå att ett utlämnande skulle kunna leda till men för ”…något intresse som knyter sig till den avlidnas person…”
En förteckning över patientärenden hos en patientnämnd kunde lämnas ut till en tidning efter att uppgifter om ålder, kön, ort och verksamhetsområde maskerats. Det konstaterade kammarrätten i denna dom.
Läkemedelsverket hade, vid utlämnande av en biverkningsrapport från en läkare, maskerat större delen av det så kallade ”narrativet”. Det är en del av rapporten som består av en beskrivande text om det aktuella vårdfallet. Trots att rapporten saknade personuppgifter gällande patienten så menade kammarrätten att patienten kunde identifieras genom narrativet och att detta därför omfattades av sekretess.
Uppgifter som antecknats i kommunens omvårdnadsjournal är upprättade hos kommunen även om uppgifterna har hämtats in från annan huvudman (landstingets primärvård). Det är därför kommunen som ska göra en sekretessprövning om någon begär ut uppgifterna.