Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 18:01
Får inte ut polisens telefonkatalog
En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.
KR Sundsvall 713-15
En journalists begärde hos Länsstyrelsen i Norrbottens län att få ta del av en promemoria som tillhörde en åtalsanmälan som myndigheten gjort gällande djurplågeri. Länsstyrelsen avslog begäran. Journalisten överklagade men kammarrätten delade länsstyrelsens bedömning att handlingen omfattades av förundersökningssekretess.
KR Sundsvall 966-14
En journalist på SVT Västerbottensnytt fick inte vet hur många poliser som var placerade i var och en av Västerbottens kommuner under åren 2005 respektive 2013 samt hur många av länets poliser som var utredare och i yttre tjänst under 2005 respektive 2013. Västerbottenspolisen menade att uppgifterna skulle kunna skada den framtida verksamheten om de offentliggjordes. Kammarrätten gjorde samma bedömning efter att journalisten överklagat.
JO 3442-2013
En journalist som granskade en dödsolycka vid Hjulstabron i Uppsala län begärde ut information från Trafikverkets hastighetskameror på en viss vägsträcka i området. Istället för att lämna ut den offentliga informationen skickade Trafikverket ett mejl till polisen och tipsade myndigheten om att begära ut samma information så att den därmed skulle omfattas av förundersökningssekretess. Det gjorde polisen och därefter avslog Trafikverket journalistens begäran. JO kritiserade Trafikverket för att myndigheten kontaktade polisen istället för att skyndsamt lämna ut den begärda informationen. Journalisten begärde senare ut mejlkorrespondensen mellan Trafikverket och polisen men då hade handläggaren på Trafikverket raderat mejlen med motiveringen att de var av ringa betydelse. JO konstaterade att en del talade för att gallring av mejlen försvårat allmänhetens insyn i händelseförloppet men avstod från att kritisera handläggaren. JO tog hänsyn till att hennes handlande inte var uppenbart felaktigt och Trafikverket inte dokumenterat sina ställningstaganden gällande gallring av e-post.
KR Göteborg 3441-14
Polismyndigheten i Örebro län nekade en journalist på tidningen Nerikes allehanda att få uppgift om totalbeloppet på polisens konto ”Ersättning belöning för polishjälp” under åren 2009 och 2010. Journalisten fick inte heller ut transaktionslistor för samma konto under åren 2009 – 2013 och han fick inte veta vilka summor på kontot som avsåg ”tipspengar” och vilka som avsåg ersättning till personer som hjälpt polisen under förundersökning med mera. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Det spelade ingen roll att polisen av misstag redan lämnat ut uppgifter om totalbeloppet på kontot för åren 2011 – 2013 till tidningen. Kammarrätten menade att uppgifterna för åren 2009 och 2010 ändå var hemliga.
HFD 7304-13
Polisförbundet hade inte rätt att få ut namnuppgifter på de medlemmar i förbundet som blivit slumpmässigt kontrollerade av Polismyndigheten i Västernorrland genom så kallade loggutdrag. Kontrollerna görs för att upptäcka poliser som gör olagliga slagningar i i polisens it-system. HFD ansåg att kontrollerna utgjorde brottsbekämpande verksamhet och att den verksamheten skulle skadas om uppgifterna lämnades ut. Domstolen såg också en risk för att de enskilda poliserna skulle lida men av ett utlämnande. Ett justitieråd var skiljaktigt och menade att poliserna inte kunde anses lida men eftersom uppgifterna skulle lämnas ut till deras eget fackförbund för att användas i facklig verksamhet. Justitierådet tyckte inte heller att ett utlämnande skulle skada den brottsbekämpande verksamheten. Men uppgifterna kunde eventuellt vara sekretessbelagda enligt OSL 18:8 p 3. Sekretessregeln avser sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder. Polismyndigheten hade inte prövat om denna sekretessregel var tillämplig och därför ansåg justitierådet att ärendet skulle återförvisas till myndigheten.
KR Jönköping 871-14
En person begärde ut uppgifter om Rikspolisstyrelsens fordon ur Transportstyrelsens vägtrafikregister. Personen ville ha uppgifter om registreringsnummer, fabrikat, modell och fordonsår för fordonen. Begäran omfattade 373 fordon, varav 159 var utryckningsfordon. Transportstyrelsen lämnade ut uppgifter för de 26 utryckningsfordon som hade noteringen ”polis” i registret eftersom dessa fordon betraktades som ”tydliga polisfordon”. Uppgifter för övriga fordon, som kunde vara civila utan poliskännetecken, omfattades av sekretess enligt Transportstyrelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens framtida verksamhet. Kammarrätten fastställde myndighetens beslut efter överklagande. Klaganden hade invänt att hans syfte med begäran, att granska hur Rikspolisstyrelsen förvaltade sin fordonspark, inte kunde skada myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten hävdade att sekretessprövningen skulle göras med utgångspunkt i själva uppgiften och gick inte in på vad klaganden avsåg att använda uppgifterna till.
KR Jönköping 3262-13
En journalist ville veta hur Kustbevakningen skötte sin tillsyn av yrkesfiskare och begärde ut information om var kustbevakningens fartyg befunnit sig vid olika tidpunkter. Myndigheten vägrade bland annat med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens fartygsrörelser. Det skulle då vara möjligt att upptäcka områden, platser och tider som var mindre övervakade och planera brottslig verksamhet utifrån denna kunskap. I sitt överklagande påtalade journalisten att kontrollerna var av stickprovskaraktär och inte avslöjade några mönster men kammarrätten delade Kustbevakningens bedömning utan närmare motivering.
KR Jönköping 3149-13
En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.
RÅ 1993 not. 472
En person som var dömd för grov organiserad brottslighet och hade gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet fick inte ut vissa delar av verksamhetsplanen för Polismyndigheten i Västerås. De sekretessbelagda delarna innehöll uppgifter om utryckningsverksamhet, bemanning och resurser samt material i tabellform som vid sammanställning och analys röjer uppgifter av vital betydelse om organisation, lokalisation, omfattning och tider för verksamheten. Polismyndigheten tyckte inte att det kunde uteslutas att personen kunde komma att använda uppgifterna som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätten och Regeringsrätten höll med.