Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.
Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.
Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.
En journalist hade rätt att få ut en överenskommelse mellan Värmdö kommun och kommunens näringslivschef. Av överenskommelsen framgick att chefen hade blivit av med jobbet samt hur stort avgångsvederlag han hade fått. Kommunen avslog journalistens begäran med hänvisning till den sekretess som gäller i ärenden om omplacering eller pensionering. Men kammarrätten konstaterade att det här inte var ett sådant ärende och att överenskommelsen därmed var offentlig och skulle lämnas ut.
En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.
En journalist hade rätt att få ut en lista över anställda vid Östersunds kommun som under åren 2010-2012 hade slutat frivillig med avgångsvederlag. Av listan framgick bland annat de anställdas namn och avgångsvederlagets storlek. Kammarrätten ansåg däremot inte att journalisten hade rätt att få ut motsvarande lista för år 2002 eftersom kommunen var tvungen att manuellt gå igenom 35.000 personakter för att sammanställa den listan.
Försvarsmaktens personalansvarsnämnd gjorde sig skyldig till en uppenbar misstolkning av OSL när den i ett mötesprotokoll skrev att ett beslut om att tvinga en anställd att läkarundersöka sig var hemligt enligt OSL 39:2. Det här med tanke på att det framgår av bestämmelsen att sekretessen inte gäller uppgifter i beslut. Det konstaterade JK i det här beslutet.
Norrtälje kommun nekade en journalist att få ut uppgifter om en tidigare kommunchefs sjukperiod och sjuklön. Kammarrätten avslog journalistens överklagande eftersom uppgifterna rörde enskilds hälsa och med hänsyn till den ”…vida innebörd som uttrycket men har getts i OSL…”.
Kriminalvården vägrade lämna ut en enda uppgift ur personakterna för tre anställda vid fängelset Rödjan. Det här med hänvisning till att de anställda kunde lida men av ett utlämnande. Beslutet överklagades och kammarrätten ifrågasatte om Kriminalvården verkligen gjort en noggrann sekretessprövning av det omfattande materialet. Domstolen skrev att ”det närmast framstår som uteslutet att en del av de aktuella handlingarna inte skulle kunna lämnas ut”. Domstolen undanröjde beslutet och skickade tillbaka ärendet till Kriminalvården.