Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: framtida verksamhet
Får inte ut polisens telefonkatalog
En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.
RegR 6442-92, RegR 1039-93, RegR 1462-93, RegR 2919-93, RegR 3807-93 (RÅ 1993 not. 399 – 402)
En rad domar som alla gäller en person som var dömd för grov organiserad brottslighet och som gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet genom att begära ut uppgifter ur polisens verksamhetsplaner. Polismyndigheterna, och i ett fall länsstyrelsen, valde att sekretessbelägga en del av de begärda uppgifterna eftersom man trodde att personen skulle använda dem som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätterna och Regeringsrätten delade myndigheternas bedömning och avslog personens överklaganden.
Fulltext:
RegR_6442_92_RA_1993_not_402
Notis:
RÅ 1993 not. 402 (saknas)
Fulltext:
RegR_1039_93_RA_1993_not_399
Notis:
RA_1993_not_399
Fulltext:
RegR_1462_93_RA_1993_not_401
Notis:
RA_1993_not_401
Fulltext:
RegR_2919_93_RA_1993_not_400
Notis:
RA_1993_not_400
Fulltext:
RegR_3807_93_RÅ 1993_not_472
Notis:RA_1993_not_472
KR Jönköping 871-14
En person begärde ut uppgifter om Rikspolisstyrelsens fordon ur Transportstyrelsens vägtrafikregister. Personen ville ha uppgifter om registreringsnummer, fabrikat, modell och fordonsår för fordonen. Begäran omfattade 373 fordon, varav 159 var utryckningsfordon. Transportstyrelsen lämnade ut uppgifter för de 26 utryckningsfordon som hade noteringen ”polis” i registret eftersom dessa fordon betraktades som ”tydliga polisfordon”. Uppgifter för övriga fordon, som kunde vara civila utan poliskännetecken, omfattades av sekretess enligt Transportstyrelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens framtida verksamhet. Kammarrätten fastställde myndighetens beslut efter överklagande. Klaganden hade invänt att hans syfte med begäran, att granska hur Rikspolisstyrelsen förvaltade sin fordonspark, inte kunde skada myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten hävdade att sekretessprövningen skulle göras med utgångspunkt i själva uppgiften och gick inte in på vad klaganden avsåg att använda uppgifterna till.
KR Jönköping 3262-13
En journalist ville veta hur Kustbevakningen skötte sin tillsyn av yrkesfiskare och begärde ut information om var kustbevakningens fartyg befunnit sig vid olika tidpunkter. Myndigheten vägrade bland annat med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens fartygsrörelser. Det skulle då vara möjligt att upptäcka områden, platser och tider som var mindre övervakade och planera brottslig verksamhet utifrån denna kunskap. I sitt överklagande påtalade journalisten att kontrollerna var av stickprovskaraktär och inte avslöjade några mönster men kammarrätten delade Kustbevakningens bedömning utan närmare motivering.
KR Jönköping 3149-13
En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.
RÅ 1993 not. 472
En person som var dömd för grov organiserad brottslighet och hade gjort sig känd för att systematiskt kartlägga polisens verksamhet fick inte ut vissa delar av verksamhetsplanen för Polismyndigheten i Västerås. De sekretessbelagda delarna innehöll uppgifter om utryckningsverksamhet, bemanning och resurser samt material i tabellform som vid sammanställning och analys röjer uppgifter av vital betydelse om organisation, lokalisation, omfattning och tider för verksamheten. Polismyndigheten tyckte inte att det kunde uteslutas att personen kunde komma att använda uppgifterna som underlag för planering av framtida allvarlig brottslighet. Kammarrätten och Regeringsrätten höll med.
KR Sthlm 1615-12
En företrädare för det företag som ger ut Statskalendern hade rätt att få ut en rad uppgifter om samtliga anställda åklagare vid Åklagarmyndigheten. Uppgifterna rörde namn, tjänstgöringsort, titel, födelseår och år när angiven tjänst tillträtts. Kammarrätten kunde inte se att Åklagarmyndighetens förmåga att utföra sin arbetsuppgifter skulle skadas av att de uppgifterna lämnades ut.
Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.
RÅ 1993 not. 399
Polismyndigheten i Skara vägrade lämna ut den del av sin verksamhetsplan som avslöjade hur personalen under en viss tidsperiod skulle vara fördelad på olika specialfunktioner och på olika platser inom myndigheten. Polismyndigheten menade att informationen kunde användas till exempel vid planering av grova brott som rån. Kammarrätten och Regeringsrätten gick på polismyndighetens linje efter överklagande.
Se även RÅ 1993 not. 400 och RÅ 1993 not. 401.
KR Sthlm 1560-11
En journalist nekades att få ut en komplett telefonlista för alla anställda på Polismyndigheten i Uppsala län. Telefonlistan skulle ersätta den lista hon redan hade och som hade blivit inaktuell. Kammarrätten delade polisens bedömning att ett utlämnande av en förteckning över hela polismyndighetens personal skulle kunna skada den framtida polisverksamheten enligt OSL 18:1 och skada rikets försvar eller säkerhet enligt OSL 15:2.