Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 26:01
Kontakter med socialtjänsten var hemliga
En journalist begärde hos socialtjänsten i Umeå kommun att få namnet på den som hade varit handläggare i en viss persons ärende. Journalisten hade fått den aktuella personens namn och personnummer från en tingsrättsdom och användes dessa uppgifter för att specificera sin begäran. Socialtjänsten vägrade dock att svara på frågan eftersom man menade att information som avslöjar om en viss person har haft kontakt med en socialsekreterare är hemlig. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde socialtjänstens beslut. Enligt kammarrätten hade journalisten inte belagt att det framgick av tingsrättsdomen att den berörda personen hade haft kontakt med socialtjänsten. Därför var det rätt av socialtjänsten att inte lämna ut några upplysningar som kunde bekräfta om så var fallet.
Ny teknik inte skäl för insyn i faderskapsutredning
Två vuxna tvillingbröder ville ha ut identiteten på de tre män som deras mamma hade uppgett som möjliga fäder i en faderskapsutredning. Ett blodprov hade tidigare uteslutit de tre männen som fäder men tvillingbröderna ville att männen skulle testas på nytt eftersom tekniken för faderskapstest utvecklats och blivit mer träffsäker. Vare sig kommunen eller kammarrätten tyckte att det var skäl att bryta sekretessen som skyddar de utredda männen.
Känsliga uppgifter om avliden son hemliga
En mamma nekades att få ut handlingar om sin avlidne son från en stadsdelsförvaltning i Göteborgs kommun. Sonen hade hittats död i sin bostad och mamman menade att kommunens boendestödsgrupp hade misskött sitt uppdrag och att sonen inte hade fått tillräcklig hjälp. Hon överklagade till kammarrätten och hävdade att stadsdelsförvaltningen försökte dölja sina misstag genom att hemlighålla dokumentationen i ärendet. Men kammarrätten gick på stadsdelsförvaltningens linje och avslog överklagandet. Kammarätten hänvisade bland annat till att sonen uttryckligen hade önskat att sekretess skulle gälla för uppgifter i ärendet. Mamman gick då vidare till dåvarande Regeringsrätten som gav henne delvis rätt. Regeringsrätten fann visserligen att det skulle kränka den frid som bör tillkomma sonen om de handlingar som innehöll uppgifter som han själv lämnat om sin bakgrund och om vad han ansåg vara orsaken till sin sjukdom, mot hans uttryckliga vilja, lämnades ut till modern. Regeringsrätten avslog därför begäran när det gällde dessa handlingar. Övriga handlingar kunde däremot lämnas ut, enligt domstolen. Däremot fanns det andra handlingar i ärendet som kunde lämnas ut, enligt Regeringsrätten.
Begäran om handlingar delvis hemlig
En journalist begärde ut en begäran om allmänna handlingar som hade kommit in till Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun. Stadsdelsnämnden lämnade ut den aktuella begäran men maskerade uppgifterna om sökandens namn och personnummer. Det här med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att inget i begäran avslöjade att sökanden var aktuell inom socialtjänsten. Däremot hade nämnden, efter det att den maskade begäran lämnats ut, informerat journalisten om att sökanden eller någon närstående till denne var aktuell inom socialtjänsten. Mot den bakgrunden var sökandens namn och personnummer hemligt, enligt kammarrätten.
Socialtjänstsekretess skyddar inte personal
En rapport om arbetsmiljön vid ett HVB-hem kunde inte hållas hemlig med stöd av stocialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Det framgår av propositionen till bestämmelsen att den inte skyddar uppgifter om socialtjänstens personal. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till socialnämnden för att nämnden skulle pröva om rapporten var hemlig enligt någon annan regel.
Långtidsarbetslösas diagnoser offentliga
Karlskrona kommun var skyldig att lämna ut avidentifierade uppgifter om vilka diagnoser som hade ställts på långtidsarbetslösa personer som kommunen hade skickat till en privatläkare för utredning. Kammarrätten ansåg att kommunen kunde lämna ut uppgifterna på två sätt: antingen genom att skapa en lista med samtliga diagnoser eller genom att lämna ut läkarutlåtandena med samtliga uppgifter maskerade utom diagnosen.
Uppgifter hemliga på grund av testamentstvist
En dotter ville ha ut dokumentation om sin avlidna mor från hemvården i Halmstads kommun men fick avslag. Dottern ville använda dokumentationen för att ifrågasätta moderns testamente. Hon gick vidare till kammarrätten men fick avslag även där. Eftersom de efterfrågade handlingarna skulle användas i en testamentstvist ansåg kammarrätten att det inte stod klart att de kunde lämnas ut utan att någon anhörig till modern led men av detta.
Fullmakt som ombud hävde inte sekretess
Personen A hade utfärdat en fullmakt för två personer att företräda henne gentemot socialförvaltningen i Danderyds kommun. De två personerna begärde ut samtliga handlingar gällande A från socialförvaltningen men fick avslag. De överklagade till kammarrätten och bifogade en skrivelse från A där hon gav dem rätt att ta del av de begärda handlingarna. Kammarrätten avslog överklagandet. En fullmakt att företräda A hävde inte sekretessen, enligt domstolen. Och trots den ingivna skrivelsen var det inte klarlagt att A gett sitt samtyckte till ett utlämnande. Domstolen hänvisade till den starka socialtjänstsekretessen och ”vad som framkommit i målet”.
Socialtjänstsekretess skyddar inte företag
Socialnämnden i Uppsala kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga en promemoria från polisen med hänvisning till socialtjänstsekretessen i OSL 26:1. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Promemorian hade skrivits av en polis som oroade sig för flyktingbarn som bodde på ett visst boende. Den innehöll uppgifter om personer som praktiserade på boendet, uppgifter om företaget som drev boendet och företagets företrädare samt uppgifter om ett antal ensamkommande ej namngivna barn.
Kammarrätten ansåg inte att innehållet kunde betraktas som uppgifter om enskildas personliga förhållanden enligt den aktuella sekretessregeln. Vad gällde uppgifterna om de oidentifierade barnen så kunde dessa inte härledas till enskilda individer och då fanns det inte heller risk för att någon skulle lida men av ett utlämnande.
Vårdnadshavare fick ut mer uppgifter
En man begärde hos Socialnämnden i Sundsvall att få ut alla orosanmälningar gällande honom själv, hans dotter och dotterns mamma. Socialnämnden vägrade lämna ut vissa av de begärda uppgifterna. Mannen överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och prövade sedan om det fanns någon tillämplig sekretessbrytande bestämmelse. För två av de begärda orosanmälningarna fanns det inte det, enligt domstolen. Men en av anmälningarna hade lett till en utredning om mannens dotters situation och i den utredningen var mannen part. Men eftersom ärendet var avslutat bedömde kammarrätten att han inte hade ett så beaktansvärt intresse av insyn att det bröt sekretessen. Kammarrätten konstaterade dock att mannen, som vårdnadshavare, hade rätt att få del av uppgifter om dottern eftersom det inte kunde antas att dottern skulle lida betydande men av detta.