Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Uppgifter som visade vad reklamföretaget Wennergren-Williams betalade SJ för reklamplatser var hemliga, enligt den här domen i Regeringsrätten. Både SJ och bolaget kunde skadas om sådana uppgifter blev kända. Det här mot bakgrund av att priset i stort sett var det enda som skilda olika reklamföretag åt i konkurrensen om reklamplatserna.
Företaget Bendex media begärde ut konkurrenten Wennergren-Williams vinnande anbud i SJ:s upphandling av stationsreklam. SJ avslog och Bendex gick vidare till kammarrätten som bedömde att vissa uppgifter i anbudet kunde lämnas ut. Bendex nöjde sig inte med det utan gick vidare till Regeringsrätten. Under processens gång hade SJ bestämt sig för att avbryta upphandlingen utan att teckna något avtal med Wennergren-Williams. Mot den bakgrunden bedömde Regeringsrätten att SJ inte skulle skadas av att uppgifterna lämnades ut. Däremot kunde Wennergren-Williams lida skada om företagets ekonomiska kalkyler i anbudet blev kända, enligt Regeringsrätten. Bolaget hade bett om sekretess eftersom dessa uppgifter kunde utnyttjas av konkurrenter i en framtida upphandling av liknande tjänster. Summa summarum kom Regeringsrätten fram till att ytterligare några uppgifter kunde lämnas ut ur anbudet medan andra behövde vara fortsatt hemliga.
En person begärde ut tre avtal mellan Överbefälhavaren och Transwede Airways AB gällande hyra av flygplan. Överbefälhavaren avslog begäran helt och personen överklagade. Kammarrätten fastställde beslutet men när personen gick vidare till Regeringsrätten blev det delvis ändring. Domstolen ansåg att avtalen kunde lämnas ut med undantag för de delar som gällde parternas ekonomiska mellanhavanden. Som stöd för att sekretessbelägga dessa delar hänvisade Regeringsrätten till att bolaget hade framfört önskemål om att avtalen skulle hållas hemliga eftersom de innehöll kostnadsberäkningar för flygplanets användning respektive alternativ användning i relation till andra affärsdrivande flygbolag.
En journalist begärde ut avtalet mellan Park- och naturnämnden i Göteborg och konsertarrangören Lugerinc gällande hyra av Slottsskogen för festivalen Way Out West. Nämnden lämnade inte ut hela avtalet utan tog bort vissa delar, bland annat uppgiften om hyresbeloppet. Det här motiverades med affärssekretess av hänsyn till både kommunens och konsertbolagets intressen. Journalisten överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Den skiljaktiga ledamoten ifrågasatte att någon som driver liknande verksamhet skulle gynnas på nämndens bekostnad om hela avtalet lämnades ut. Det fanns inte heller någon särskild anledning att anta att bolaget skulle lida skada, menade ledamoten.
Uppgiften om ersättningsnivån var hemlig i ett avtal mellan Vara konserthus och det bolag som drivs av konserthusets marknadschef. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Kammarrätten menade att uppgifter av den här typen i vart fall ligger ”…nära vad som normalt kan uppfattas som företagshemligheter.”
Ett företag hade rätt att få ut en mängdförteckning i en upphandling som gjorts av Köpings kommun med undantag för uppgifter om à-pris och uppgifter om belopp för en viss mängd. Det senare eftersom beloppet avslöjade à-priset om man dividerade det med den aktuella mängden. Anbudsgivaren hade begärt att uppgifter om à-priser skulle behandlas konfidentiellt, vilket kammarrätten tog hänsyn i till i det här fallet.
Prisuppgifter i två anbud som hade kommit in till Polismyndigheten i en upphandling av kontorsmöbler var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det fanns ingen särskild anledning att anta att enskilda skulle lida skada av ett utlämnande.
En journalist hade rätt att få ut en projektbeskrivning för ett arenabygge som hade kommit in till Kungsbacka kommun. Kommunen hävdade att projektbeskrivningen var hemlig eftersom ett utlämnande kunde skada både kommunen och företaget som hade gjort projektbeskrivningen. Journalisten överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att kommunen inte hade inlett något formellt ärende om ett arenabygge och det fanns inget som tydde på att kommunen hade beställt den aktuella projektbeskrivningen. Företaget hade inte heller lämnat något anbud och kommunen hade inte startat någon upphandling av arenabygget. Därmed var de sekretessregler som kommunen hade hänvisat till inte tillämpliga, enligt kammarrätten.
En person begärde att få ta del av kölistan till ett parkeringshus i Stockholm inklusive uppgifter om de köandes namn och könummer. Kommunala bolaget Stockholm Parkering vägrade med hänvisning till att bolagets konkurrenter skulle kunna utnyttja uppgifterna för att skicka egna erbjudanden till personerna i kön. Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten gick på bolagets linje och avslog.
En person begärde ut alla sponsoravtal som Värnamo energi hade ingått med olika föreningar för år 2018. Han ville också ha ut de underliggande ansökningarna om sponsorskap. Värnamo energi avslog med hänvisning till att handlingarna var affärshemligheter för både bolaget och de berörda föreningarna. Handlingarna utgjorde ”den samlade dokumentationen av Värnamo Energi AB:s marknadsföringsinsatser av aktuellt slag”, skrev bolaget i sin motivering. Vidare pekade bolaget på att sponsoravtalen var en viktigt del av de berörda föreningarnas ekonomi. Personen som hade begärt ut handlingarna överklagade med kammarrätten fastställde bolagets sekretessbeslut.