Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Fick inte ut uppgifter om coronasmittade

En journalist på Eskilstunakuriren begärde ut uppgifter om antal smittade med covid-19 inom äldreomsorgen i Eskilstuna kommun. Hon ville ha uppgifterna nedbrutna per boende respektive hemtjänstområde. Kommunen avslog hennes begäran med hänvisning till att det inte fanns någon allmän handling som innehöll den begärda informationen och att man inte heller kunde sammanställa en sådan handling med rutinbetonade åtgärder.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen tyckte inte att kommunen hade gjort en tillräckligt noggrann prövning, eftersom den inte närmare angett vilka åtgärder som behövde vidtas för att göra en sammanställning eller vilken arbetsinsats som skulle krävas.

Eskilstuna kommun fattade ett nytt avslagsbeslut. Där kom det fram att kommunen, bara några dagar efter det första avslagsbeslutet, hade infört ett webbaserat system där varje äldreboende och hemtjänstområde löpande kunde rapportera in antal smittade. Från och med det datumet var det alltså möjligt att göra en sådan sammanställning som journalisten hade önskat, men inte tidigare. Kommunen uttalade att en sammanställning nedbruten per äldreboende eller hemtjänstområde i vilket fall som helst var hemlig enligt socialtjänstsekretessen.

Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten medgav Eskilstuna kommun att den begärda sammanställningen fanns redan när journalisten gjorde sin begäran, men att ansvarig chef inte hade känt till detta. Sammanställningen hade dock förstörts sedan dess och inte gått att återskapa. Majoriteten i kammarrätten konstaterade att den begärda handlingen därmed inte kunde lämnas ut, vilket innebar att domstolen var förhindrad att uttala sig i sekretessfrågan.

En skiljaktig ledamot tyckte att det ändå fanns skäl att pröva sekretessfrågan, eftersom det hade framkommit att de efterfrågade uppgifterna numera fanns tillgängliga i allmänna handlingar. Ledamoten kom dock fram till att det saknades ett tillräckligt underlag för avgöra om enskilda brukare skulle kunna identifieras genom uppgifter om antal smittade per boende och hemtjänstområde. Avgörande för den frågan är bland annat det totala antalet brukar i olika verksamheter och hur stor andel av dessa som är smittade. ”I händelse av t.ex. en hög andel smittade personer på ett boende kan det inte uteslutas att enskilda individer går att identifiera” och att socialtjänstsekretessen där med slår till, ansåg ledamoten. Hon förespråkade att ärendet skulle skickas tillbaka till kommunen för en ny sekretessprövning.

Antal coronasmittade i äldreomsorgen offentligt

”Det är enligt kammarrättens mening inte möjligt att identifiera någon enskild person utifrån en uppgift om det totala antalet smittade personer med covid-19 inom kommunens äldreomsorg.” Det skrev kammarrätten och konstaterade att smittotalet inom äldreomsorgen i Herrljunga kommun skulle offentliggöras.

Smittade per boende var hemligt

En journalist begärde ut uppgifter om antal bekräftade covid-19-fall per vård- och omsorgsboende i en kommun. Uppgifterna fanns i ett Excelark där kommunen rutinmässigt förde in misstänkta och bekräftade fall inklusive en notering om vilket boende den aktuella brukaren hörde till. Kommunen maskerade dock uppgiften om boende vid utlämnandet. Enligt kommunen omfattades denna uppgift av patientsekretess och socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut. Enligt domstolen kan det diskuteras om en uppgift om coronasmitta hos en avliden är en sådan uppgift som kränker den frid som bör tillkomma den avlidna. Oavsett det så stod det inte klart att uppgiften kunde lämnas ut utan men för den avlidnas anhöriga, ansåg kammarrätten.

Kammarrätten menade också att en uppgift om boende kunde räcka för att identifiera de berörda personerna, eftersom ”de personer som de aktuella uppgifterna rör bor eller har bott på ett förhållandevis stort antal enheter/boenden, vilket gör att det i många fall handlar om enbart en person eller ett fåtal personer per enhet/boende. 

Fick inte tillbaka sina uppgifter från stadsarkivet

Farsta stadsdelsnämnd fick inte ut handlingar från Stockholms stadsarkiv i omaskerat skick, trots att det var nämnden som hade skickat handlingarna till stadsarkivet för arkivering. Stadsarkivet såg en risk att enskilda kunde lida men om vissa uppgifter i handlingarna lämnades ut. Alltså omfattades dessa av socialtjänstsekretess. Kammarrätten höll med när stadsdelsnämnden överklagade dit.

Boende i socialbostäder hemliga

Det var hemligt vilka som hade bott i Västerås stads socialbostäder under de senaste tio åren. Uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess, bedömde kammarrätten.

Dödstal på äldreboenden hemliga

Uppgifter om antalet personer som dött per månad och per äldreboende i Sala kommun under första halvåret 2019 och motsvarande period 2020 var hemliga enligt denna dom. Kammarrätten skrev bland annat följande i domen:

”Även om begäran avser uppgifter om avlidna på äldreboenden med mellan 19 och 80 platser rör det sig om ett begränsat antal äldreboenden och avgränsade tidsperioder. Genom jämförelser med exempelvis folkbokföringsregistret och annan tillgänglig information (s.k. pusselläggning) skulle uppgifterna om antalet avlidna personer på respektive äldreboende under vissa månader kunna leda till att enskilda personer identifieras”. 

Enligt kammarrätten stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att anhöriga till de avlidna led men av detta.

Sekretess för uppgifter om coronasmittad personal

En person hade rätt att få ut en förteckning över smittade i covid-19 inom hemtjänsten i Filipstads kommun. Det här förutsatt uppgifter under rubrikerna Datum, Verksamhet och Personnr maskerades för varje individ. Det kom kammarätten fram till i denna dom.

Personen fick däremot inte ut en förteckning över friskförklarade efter coronasmitta. ”Även om uppgifterna avidentifieras och det endast framgår antal smittade per angiven verksamhet bedömer kammarrätten att det vid ett utlämnande skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person har smittats, eftersom uppgift om verksamhetens storlek saknas”, skrev kammarrätten. 

Vad gällde en förteckning över avlidna i covid-19 kunde personen inte få ut uppgifter om vilken namngiven verksamhet respektive avliden tillhört, däremot om det rörde sig om ”korttids”, ”hemtj” eller ”SÄBO”. Det var tillräckligt generellt för att ingen enskild skulle kunna identifieras, ansåg kammarrätten.

Slutligen kunde personen inte få ut en förteckning över covid-19-smittade personal. ”Även om uppgifterna maskeras på så vis att endast provsvar lämnas ut bedömer kammarrätten att det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss anställd har smittats”, menade kammarrätten.

Coronasmittade per verksamhet var hemligt

Uppgifter om antal smittade i covid-19 per verksamhet i en kommun kunde inte lämnas ut eftersom det skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person hade smittats. Det ansåg kammarrätten och i denna dom.

Hittade inte handlingar – sekretessbelade dem

”I den mån de handlingar som du begärt att få ta del av förvaras hos kommunen, föreligger sekretess…” Med den motiveringen avslog socialtjänsten i Täby kommun en begäran från en person.

Personen överklagade och skrev i sitt överklagande att han redan kände till alla uppgifter i de begärda handlingarna. Kammarrätten upphävde det överklagade beslutet. Domstolen tyckte inte att kommunen hade gjort en tillräckligt noggrann prövning när den hade sekretessbelagt handlingar utan att först leta fram dem.

Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

”Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”