Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Landstinget i Jönköpings län dröjde ett knappt år med att diarieföra en varning som utfärdats mot en anställd inom landstinget. JO var kritisk till att varningen inte diariefördes i anslutning till att den utfärdades.
JO förtydligade i detta beslut att rätten att ta del av allmänna handlingar gäller “envar”, dvs. även dem som är anställda vid den myndighet där handlingarna förvaras. I det här fallet var det en anställd på Försäkringskassan som hade begärt ut ansökningshandlingarna från de sökande till vissa tjänster på myndigheten. JO konstaterade också att det var ett brott mot efterforskningsförbudet att fråga vad den anställde skulle använda handlingarna till. JO poängterade slutligen att ett utlämnande inte får fördröjas av att den tjänsteman som i första hand ansvarar för de aktuella handlingarna är frånvarande.
En företrädare för nämndemannaföreningen i Västmanland fick inte ut uppgifter från Västmanlands tingsrätt om mejladresser och mobiltelefonnummer till domstolens nämndemän. Kammarrätten fastslog sekretessbeslutet med hänvisning till det omvända skaderekvisit som gäller för kontaktuppgifter till domstolspersonal.
Domstolsverket gjorde rätt som avslog en begäran från en journalist på Sveriges television om att myndigheten skulle skicka samtliga nämndemäns personnummer till Statistiska centralbyrån och Brottsförebyggande rådet för en samkörning mot deras register. Journalisten vill inte själv ta del av personnumren utan ville endast ta del av de avidentifierade statistiska uppgifter som skulle komma fram vid samkörningen. Kammarrätten konstaterade att det inte går att utforma ett sekretessförbehåll som innebär att den som begär ut uppgifter inte själv får ta del av dem.
En journalist på Sveriges radio hade rätt att få ut uppgifter i en utredning om sexuella trakasserier vid det kommunala bolaget Jönköpings rådhus AB. Kammarrätten tyckte inte att ett offentliggörande kunde skada bolagets ställning som part i en kommande rättstvist med den berörde anställde. Det här eftersom personen som hade varit föremål för utredningen redan kände till uppgifterna. Personen i fråga kunde inte heller anses riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men på grund av ett offentliggörande. Kammarrätten konstaterade också att en publicering av uppgifterna i radio inte kunde ses som ett allvarligt men.
En journalist hade inte rätt att få ut en socialsekreterares personnummer från socialtjänsten i Kungälvs kommun.