Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: personalsekretess
Inte hemligt vem som lappat bil
En man i Umeå som fått sin bil lappad hade rätt att få veta vilken tjänsteman som utfärdat parkeringsanmärkningen. Det slog HFD fast i den här domen. På anmärkningen fanns endast beslutsfattarens tjänstenummer antecknat och Umeå parkerings AB ville inte avslöja vilket namn som var kopplat till numret. Det kommunala bolaget hänvisade till personalsekretess och pekade på de speciella förhållanden som parkeringsvakter arbetar under. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet eftersom det fanns grundad anledning att tro att den berörda parkeringsvakten skulle utsattas för våld eller hot om uppgiften lämnades ut. Men HFD pekade på att en parkeringsvakts beslut är myndighetsutövning och att ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande är att beslutsfattaren inte kan vara anonym. HFD konstaterade också att ett beslut om parkeringsanmärkning inte kan vara personaladministrativ verksamhet. En uppgift om vem som fattat beslutet kunde då inte heller vara av personaladministrativ karaktär. Mot den bakgrunden biföll HFD överklagandet.
KR Göteborg 5568-12
En person begärde ut namnet på en parkeringsvakt med ett visst tjänstenummer. Parkering Malmö vägrade lämna ut uppgiften men fick bakläxa av kammarrätten. Enligt domstolen fanns det inget som tydde på att parkeringsvakten skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om dennes namn lämnades ut. Parkeringsvakter är en yrkeskategori med särskilt skydd enligt 10 § OSF men denna sekretessregel skyddar inte uppgifter om namn, konstaterade kammarrätten som bestämde att Parkering Malmös skull lämna ut uppgiften.
KR Sthlm 6085-13
Kontaktpersoner omfattas inte av den sekretess som gäller till skydd för enskilda inom socialtjänsten enligt OSL 26:1 1 st. Kontaktpersonerna ska istället ses som personal som eventuellt skyddas av sekretessen i OSL 39:3 1 st. Det slog kammarrätten fast och undanröjde Spånga-Tensta stadsdelsnämnds beslut att hemlighålla namnen på de kontaktpersoner som haft uppdrag för stadsdelen de senaste tre åren. Domstolen skickade tillbaka ärendet till stadsdelsnämnden med en uppmaning om att pröva om uppgifterna var hemliga enligt OSL 39:3 1 st eller kunde lämnas ut.
KR Sundsvall 1004-13
En journalist hade rätt att få ut en lista över anställda vid Östersunds kommun som under åren 2010-2012 hade slutat frivillig med avgångsvederlag. Av listan framgick bland annat de anställdas namn och avgångsvederlagets storlek. Kammarrätten ansåg däremot inte att journalisten hade rätt att få ut motsvarande lista för år 2002 eftersom kommunen var tvungen att manuellt gå igenom 35.000 personakter för att sammanställa den listan.
RÅ 1997 not. 32
En journalist hade rätt att få ut registreringsnumret för rikspolischefens förmånsbil från Rikspolisstyrelsen. Regeringsrätten konstaterade att varken uppgiftens art eller omständigheterna i det aktuella fallet talade för att ett utlämnande skulle leda till att rikspolischefen utsattes för våld eller annat allvarlig men.
RÅ 1998 ref. 54
Försäkringskassan vägrade lämna ut en tidigare anställds adress och personnummer till ett ombud som skulle hjälpa sin klient att stämma Försäkringskassan för felaktig myndighetsutövning. Ombudet behövde uppgifterna för att kunna kalla den tidigare anställde som vittne vid en kommande rättegång. Försäkringskassan menade att ett utlämnade skulle vara till men för den tidigare anställde men fick bakläxa av Regeringsrätten som inte såg någon risk för men med tanke på hur uppgifterna skulle användas.
RÅ 1994 not. 516
En person som gjort sig känd för att genom ”…kränkande tillmälen och grundlösa beskyllningar gissla befattningshavare i offentlig verksamhet” fick inte ut uppgifter om namn och adress till anställda vid Hovrätten över Skåne och Blekinge. Det här trots att han uppgivit att han skulle använda uppgifterna för att ge de anställda en gåva. Kammarrätten som prövade överklagande ansåg att det fanns grundad anledning att befara att de anställda skulle utsättas för trakasserier av allvarligare natur. Regeringsrätten gick på samma linje.
KR Sthlm 1312-12
Norrtälje kommun nekade en journalist att få ut uppgifter om en tidigare kommunchefs sjukperiod och sjuklön. Kammarrätten avslog journalistens överklagande eftersom uppgifterna rörde enskilds hälsa och med hänsyn till den ”…vida innebörd som uttrycket men har getts i OSL…”.
KR Sthlm 1003-12
Polismyndigheten i Stockholms län vägrade lämna ut en lista med namn och personnummer för samtliga civilanställda inom myndigheten till fackförbundet SEKO. Det här med hänvisning till försvarssekretess och sekretessen som ska skydda polisens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten fastställde polisens beslut.
KR Jönköping 369-12
Kriminalvården vägrade lämna ut en enda uppgift ur personakterna för tre anställda vid fängelset Rödjan. Det här med hänvisning till att de anställda kunde lida men av ett utlämnande. Beslutet överklagades och kammarrätten ifrågasatte om Kriminalvården verkligen gjort en noggrann sekretessprövning av det omfattande materialet. Domstolen skrev att ”det närmast framstår som uteslutet att en del av de aktuella handlingarna inte skulle kunna lämnas ut”. Domstolen undanröjde beslutet och skickade tillbaka ärendet till Kriminalvården.