Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: sjukvårdssekretess
KR Jönköping 570-12
En journalist på Alingsås Tidning fick rätt att ta del av ett klagomål mot hemtjänsten i Vårgårda kommun som skickats till en ansvarig i kommunen. Detta enligt en dom i Kammarrätten i Jönköping. Kommunen vägrade att lämna ut handlingen eftersom hemtjänsttagaren som klagomålet rörde skulle kunna identifieras, men domstolen slog fast att brevet kunde lämnas ut sedan vårdtagarens och brevskrivarens namn maskerats.
KR Göteborg 3995-10
En person begärde hos smittskyddsläkaren i Skåne att få veta vem som anmält honom som misstänkt smittad. Smittskyddsläkaren avslog begäran och kammarrätten fastställde beslutet. Eftersom det handlade om uppgifter om spridande av smitta så var det uppgifter om den berörda personens hälsotillstånd som skyddades av sekretess. Uppgiften kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll.
KR Sundsvall 1905-11
Smittskyddsläkaren i Dalarnas ansökan till förvaltningsrätten om tvångsundersökning av en misstänkt klamydiasmittad person kunde lämnas ut i avidentifierat skick. Det slog kammarrätten fast och upphävde därmed smittskyddsläkarens beslut. Däremot kunde inte uppgifter om den berörda personens postort lämnas ut. Smittskyddsläkaren menade att handlingen inte kunde lämnas ut i någon del eftersom den senare skulle ge upphov till en offentlig dom i förvaltningsrätten. Kammarrätten tog inte upp den argumentationen i sin dom.
Se även domen KR_Goteborg_6880_12
KR Sundsdvall 2180-11
Uppgifterna i ett barns patientjournal var inte så känsliga att de kunde hemlighållas för en vårdnadshavare. Det menade kammarrätten som upphävde Norrbottens läns landstings beslut att inte lämna ut journalen till vårdnadshavaren
KR Sthlm 4954-11
Stockholms läns sjukvårdsområde vägrade lämna ut forskningskort för 54 patienter inom den så kallade Hågastudien samt kodningsnyckeln. Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning sjukvårdssekretess och menade att det inte kunde uteslutas att patienterna kunde identifieras om de begärde uppgifterna röjdes.
KR Göteborg 4672-11
Patienters klagomål till patientnämnden i Landstinget Värmland var inte sekretessbelagda i sin helhet utan kunde lämnas ut med de känsliga uppgifterna maskerade.
KR Sthlm 3479-11
En person som skulle skriva en biografi om en avliden författare fick inte ut författarens sjukjournaler från Riksarkivet. I sitt överklagande till kammarrätten hänvisade personen till att författaren saknade barn och att ett antal syskonbarn var författarens enda efterlevande. Dessutom menade personen att mycket av uppgifterna redan var kända eftersom författaren själv hade skrivit om sina sjukdomar. Kammarrätten menade ändå att ett utlämnande skulle kunna leda till men för ”…något intresse som knyter sig till den avlidnas person…”
KR Sthlm 4919-11
Socialstyrelsen hade inte stöd i lag för att maskera identiteten på en läkare som anmälts till myndigheten av sin arbetsgivare. Det slog kammarrätten fast i den här domen och bestämde att anmälan mot läkaren skulle lämnas ut i sin helhet. Av anmälan framgick att läkaren, på grund av en ansträngd arbetssituation, sviktat i sin yrkesetik och skrivit ut för mycket narkotikaklassade läkemedel. Enligt kammarrätten var det inte sådana ”särskilt integritetskänsliga uppgifter” som krävs för sekretess.
OBS! OSL 25:8 a är ändrad efter denna dom. Numera är det Inspektionens för vård och omsorg, IVO, som handlägger den aktuella ärendetypen. Socialstyrelsen har alltså bytts ut till Inspektionen för vård och omsorg i paragrafen.
KR Göteborg 5052-11, KR Göteborg 5783-11
En vårdcentral vägrade att lämna ut journalanteckningar till en avlidens barn respektive änka. Samtliga överklagade. Kammarrätten avslog barnens överklagande. De hade förklarat att uppgifterna skulle användas för att bedöma om fadern var vid sina sinnens fulla bruk när han testamenterade sina tillgångar till änkan. Eftersom uppgifterna skulle användas i en arvstvist så kunde ett röjande av uppgifterna vara till men för någon anhörig till den avlidne, menade kammarrätten. Domstolen gav däremot änkan rätt mot vårdcentralen eftersom hon uppgav att hon skulle använda uppgifterna för att bättre förstå makens sjukdomsförlopp och dödsorsaken.
KR Sundsvall 1817-11
Landstinget Dalarna hade inte skäl att neka Karolinska institutet att få del av uppgifter om blodgivare och blodtagare med hänvisning till att det skulle vara till men för de enskilda. Det här mot bakgrund av Karolinska institutet tänkte använda uppgifterna för forskningsändamål. Däremot var det oklart om den efterfrågade sammanställningen av uppgifter skulle kräva allt för stor arbetsinsatts av landstinget. Kammarrätten återförvisade denna fråga till landstinget för ny prövning.