Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En mamma som var god man åt sin son hade rätt att få ut hans individuella resultat i stödbehovsmätningar som kommunen hade gjort. Det slog kammarrätten fast i dessa domar.
En person begärde ut en lex Sarah-anmälan som Hedemora kommun hade skickat till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan rörde en numera avliden person. Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess.
Personen överklagade till kammarrätten som delvis gav henne rätt. Enligt domstolen fanns det inga uppgifter i handlingen som omfattades av personaladministrativ sekretess. Den innehöll inte heller uppgifter som kunde anses kränka den frid som tillkom den avlidna personen, däremot kunde anhöriga lida men av att vissa uppgifter offentliggjordes. Dessa skulle därför sekretessbeläggas. I övrigt skulle anmälan lämnas ut, enligt kammarrätten.
Socialtjänstsekretessen omfattade inte uppgiften om namnet på en handläggare på Polismyndigheten och dennes telefonnummer. Det slog kammarrätten fast i den här domen och skickade tillbaka ärendet till Individ- och familjenämnden i Umeå för en prövning av om det fanns någon annan grund för sekretess.
Södermalms stadsdelsnämnd hade sekretessbelagt för mycket av en utredning om en dement kvinna och kunde lämna ut fler uppgifter till kvinnans förvaltare. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Förvaltaren behövde uppgifterna för att kunna företräda kvinnan. Stadsdelsnämnden hade bland annat sekretessbelagt namn på tjänstemän vid nämnden samt vad dessa hade gjort i kvinnans ärende.
Två personer begärde ut handlingar i ärenden vid socialnämnden i Alingsås kommun där ungdomstjänst av någon anledning inte hade verkställts. Kommunen menade att handlingarna inte kunde lämnas ut i någon del på grund av socialtjänstsekretess. Enligt kommunen gick det inte att avidentifiera handlingarna eftersom det gick att koppla dem till offentliga tingsrättsdomar om ungdomstjänst där de berörda personernas identitet framgick. Men när de sökande överklagade gav kammarrätten nämnden bakläxa. Enligt domstolen var det möjligt att lämna ut vissa uppgifter utan att handlingarna kunde kopplas till tingsrättsdomarna.
En förälder begärde ut handlingar gällande sina två barn från familjeenheten vid en stadsdelsnämnd i Stockholm. Föräldern var inte vårdnadshavare för barnen men visade upp en fullmakt från den andra föräldern som var det. Familjeenheten menade fullmakten inte gällde inom socialtjänsten. Men kammarrätten gjorde en annan bedömning efter överklagande. I fullmakten fanns en formulering om att den gällde ”i övriga instanser som har med barnen att göra” och kammarrätten ansåg att familjeenheten kunde betraktas som en sådan instans. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till familjeenheten för att pröva begäran som om den hade gjorts av en vårdnadshavare.
En journalist fick inte ut namn och adress för fysiska personer som Stockholms stad hade anlitat som jourhem under vissa år. Kammarrätten menade att uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och att de berörda personerna kunde lida men av ett utlämnande. Att syftet inte var att publicera uppgifterna utan att möjliggöra journalistisk granskning medförde ingen annan bedömning, enligt kammarrätten.
Två personer vände sig till Socialnämnden i Karlskoga kommun och ville veta hur många utredningar som hade gjorts för ett visst barn enligt en viss paragraf i socialtjänstelagen. Socialnämnden avslog med hänvisning till att det var hemligt. De sökande överklagade till kammarrätten som avvisade överklagandet. Enligt domstolen gällde de sökandes begäran inte ett utlämnande av en handling. Därmed kunde inte domstolen pröva överklagandet.
Två personer hade rätt att få ut hemtjänstens journal avseende deras avlidne farbror i en tvist kring ett testamente. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Journalerna innehöll inte några uppgifter som var så känsliga att ett utlämnande skulle kränka den frid som tillkommer den avlidne, ansåg kammarrätten. Domstolen konstaterade att testamentstagaren inte tillhörde den krets av närstående till den avlidne som skyddas av sekretessen. Att journalerna kunde användas för att ifrågasätta testamentet, vilket kunde innebära obehag för testamentstagaren, kunde inte ses som ett sådant men som avses i sekretessregeln.
Som svar på en fråga från massmedier bekräftade socialchefen i Ljungby kommun vid en presskonferens att socialtjänsten sedan en tid hade kontakt med en viss familj. Att en enskild är aktuell hos en kommuns socialtjänst är typiskt sett en uppgift som skyddas av sekretess, konstaterade JO i det här fallet. Familjen hade visserligen själv berättat om sin sociala situation för massmedia men uppgiften om kontakten med socialtjänsten hade inte förekommit i rapporteringen. JO kritiserade socialchefen för det inträffade.