Hemligt vilka som fått hyresrabatt

En journalist begärde ut de tilläggsavtal om hyresrabatt som kommunala Katrineholms fastighets AB hade tecknat med olika företag som drabbats av ekonomiska problem i samband med coronakrisen. Det kommunala bolaget vägrade lämna ut de begärda handlingarna med hänvisning till att dessa kunde avslöja känsliga uppgifter om företagens ekonomiska ställning.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen konstaterade att vissa uppgifter i de begärda handlingarna var offentliga, till exempel redogörelser för författningstext, men bedömde att dessa uppgifter saknade ”betydelse i sammanhanget”.

Leverantörsfakturor var offentliga

En journalist begärde ut fakturor som hade kommit in till Region Norrbotten från en psykologkonsult som regionen hade upphandlat för psykologutredningar inom barnsjukvården. Regionen avslog med hänvisning till affärssekretess. Regionen menade att samtliga leverantörer i upphandlingen kunde anses lida skada om deras fakturor lämnades ut. Det spelar ingen roll om den som berörs av uppgifterna har begärt sekretess eller inte. En myndighet kan sekretessbelägga oavsett, ansåg regionen.

Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen pekade på att regionen inte hade gett någon närmare förklaring till varför leverantören skulle skadas av ett utlämnande. ”Allmänt hållna uppgifter om effekterna av ett utlämnande utgör inte tillräcklig grund för sekretess”, konstaterade domstolen och bestämde att fakturorna skulle lämnas ut till journalisten.  

Uppgifter i fakturor var hemliga

Ett företag begärde ut ett stort antal fakturor som olika leverantörer skickat till Täby kommun. I fakturorna framgick bland annat vad kommunen hade köpt respektive beställt, när detta skedde, i vilken omfattning eller till hur många enheter, styckpris på material, timkostnad för arbete och eventuella rabatter och paketpris. Kammarrätten kom i den här domen fram till att fakturorna omfattades av affärssekretess till skydd för leverantörerna och bara kunde lämnas ut i maskerat skick.

Fakturor som visade avtalat pris var hemliga

Fakturor som hade skickats mellan Smaland airport och Ryan air och som visade vad Ryan air betalade för att trafikera flygplatsen var hemliga, enligt denna dom.

Smaland airport menade att fakturorna avslöjade innehåll i avtalet mellan flygplatsen och flygbolaget – ett avtal som var sekretessbelagt enligt en tidigare kammarrättsdom. Smaland airport pekade också på att andra flygplatser skulle kunna utnyttja uppgifterna när de tävlade om ett kontrakt med Ryan air. Även Ryan air skulle kunna skadas av ett utlämnande menade Smaland airport.

Kammarrätten höll med flygplatsen och bestämde att fakturorna var sekretessbelagda.

Uppgifter i anbud var offentliga

Ett kommunalt bostadsbolag i Göteborgs kommun sekretessbelade uppgifter i ett antal anbud som hade kommit in till myndigheten i en upphandlingen. Det rörde sig bland annat om priser, referensuppdrag, CV, tekniska specifikationer och underleverantörer. Sekretessen motiverades med att de berörda företagen skulle skadas ekonomiskt av ett utlämnande.

Advokatbyrån som hade begärt ut handlingarna överklagade. Byrån pekade på att ingen av anbudsgivarna hade begärt sekretess för de aktuella uppgifterna när de lämnade in sina anbud, ”trots att detta rekommenderades i upphandlingen”.  Den vinnande anbudsgivaren hade visserligen, efter avslutade upphandling och på förfrågan från det kommunala bostadsbolaget, begärt sekretess för sitt anbud. Men advokatbyrån invände att önskemålet om sekretess var allmänt formulerat och endast delvis motiverat.

Kammarrätten gick på klagandens linje och biföll överklagandet. Kammarrätten tyckte inte att den vinnande anbudsgivarens önskan om att ”sekretessbelägga så mycket som möjligt” var tillräckligt konkret. Inte heller det kommunala bostadsbolaget hade gett någon närmare förklaring till varför uppgifterna behövde hållas hemliga.

Uppgörelse om järnvägen i Kiruna var offentlig

När Trafikverket lämnade ut sina avtal med LKAB om järnvägen och stationen i Kiruna maskerade myndigheten vissa uppgifter kring uppgörelsen. Personen som hade begärt ut avtalen överklagade till kammarätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att Trafikverket hade anfört några konkreta skäl till varför myndigheten eller LKAB skulle lida skada av ett utlämnande. Avtalen var därför offentliga i sin helhet.

Bankkontonummer var affärshemlighet

En person begärde ut kommunens verifikationer avseende erhållen betalning för en fastighet som kommunen hade sålt. Kommunen lämnade ut verifikationerna men maskerade uppgiften om köparens bankkontonummer.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Rätten ansåg att ett bankkontonummer är en uppgift om en enskilds affärsförhållanden som inte är allmänt tillgänglig eller lätt att ta reda på. Tydligen menade kammarrätten att det därmed fanns särskild anledning att anta att köparen skulle lida skada om uppgiften röjdes.

Journalist hade rätt att få ut källkod

En radiojournalist begärde ut källkoden som låg till grund för den algoritmstyrda mjukvara som Trelleborgs kommun använder som beslutsstöd inom socialtjänsten för exempelvis försörjningsstöd.

Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade. I samband med överklagandet förklarade kommunen att den hade grundat sitt avslagsbeslut på en bestämmelse som skyddar affärshemligheter hos enskilda som gör affärer med myndigheter.

Kammarrätten underkände den sekretessgrunden och biföll överklagandet. Domstolen pekade på att programvaran hade tagits fram specifikt för kommunens behov och att kommunen numera ägde denna. Det handlade alltså inte om en produkt som hade licensierats till kommunen. Leverantören ägde inte längre källkoden och kunde inte disponera över produkten för kommersiella ändamål.

Namn på katthem var hemligt

En person begärde hos länsstyrelsen att få ta del av dokumentation om de djurhem där hennes omhändertagna katter hade placerats. Myndigheten lämnade ut dokumentationen men med djurhemmens namn och kontaktuppgifter maskerade.

Personen överklagade för att få ut samtliga uppgifter i handlingarna. Kammarrätten avslog med hänvisning till affärssekretess. Domstolen ansåg att djurhemmens namn och kontaktuppgifter var sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som omfattas av affärssekretessen.

Mot bakgrund av att djurhem vid flera tillfällen har utsatts för brottsliga gärningar, tyckte kammarrätten att det fanns särskild anledning att anta att djurhemmen skulle lida skada om dessa uppgifter lämnades ut.

Arrendeavtal för motorbana skulle lämnas ut

Det kommunala fastighetsbolaget Gisletorp lokaler AB äger Anderstorp motorbana. En person begärde ut hyres- och arrendeavtal mellan det kommunala bolaget och Anderstorp racingklubb samt klubbens bolag SRW Anderstorp AB. Gisletorp lämnade bara ut vissa delar av avtalen. Bolaget menade att övriga delar behövde hållas hemliga för att skydda avtalsparternas affärsintressen.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen menade att en motorbana är en så pass ”speciell anläggning” att det kommunala bolaget knappast kunde skadas av att avtalsvillkoren blev kända. Domstolen såg inte heller någon konkret anledning till att motorklubben eller dess bolag skulle skadas av ett utlämnande.