Leverantörsfakturor var offentliga

En journalist begärde ut fakturor som hade kommit in till Region Norrbotten från en psykologkonsult som regionen hade upphandlat för psykologutredningar inom barnsjukvården. Regionen avslog med hänvisning till affärssekretess. Regionen menade att samtliga leverantörer i upphandlingen kunde anses lida skada om deras fakturor lämnades ut. Det spelar ingen roll om den som berörs av uppgifterna har begärt sekretess eller inte. En myndighet kan sekretessbelägga oavsett, ansåg regionen.

Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen pekade på att regionen inte hade gett någon närmare förklaring till varför leverantören skulle skadas av ett utlämnande. ”Allmänt hållna uppgifter om effekterna av ett utlämnande utgör inte tillräcklig grund för sekretess”, konstaterade domstolen och bestämde att fakturorna skulle lämnas ut till journalisten.  

Fakturor som visade avtalat pris var hemliga

Fakturor som hade skickats mellan Smaland airport och Ryan air och som visade vad Ryan air betalade för att trafikera flygplatsen var hemliga, enligt denna dom.

Smaland airport menade att fakturorna avslöjade innehåll i avtalet mellan flygplatsen och flygbolaget – ett avtal som var sekretessbelagt enligt en tidigare kammarrättsdom. Smaland airport pekade också på att andra flygplatser skulle kunna utnyttja uppgifterna när de tävlade om ett kontrakt med Ryan air. Även Ryan air skulle kunna skadas av ett utlämnande menade Smaland airport.

Kammarrätten höll med flygplatsen och bestämde att fakturorna var sekretessbelagda.

Lista med arbetsgivare inte hemlig

En person hade rätt att få ut en lista där man kunde utläsa för varje dag under perioden 7–17 april 2020 hur många ansökningar om stöd vid korttidsarbete som kommit in från arbetsgivare i Sundsvall, Timrå och Ånge, hur många anställda som omfattas och det belopp som begärts. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen ansåg att ingen enskild arbetsgivare kunde identifieras genom uppgifterna och därmed inte heller kunde skadas av ett utlämnande.

Brister bakom sjöolycka var affärshemligheter

En journalist begärde ut handlingar rörande en sjöolycka som hade granskats av Transportstyrelsen. Myndigheten lämnade ut de aktuella handlingarna med en rad uppgifter maskerade.

Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde myndighetens beslut att maskera uppgifter om konstaterade brister som fanns i inspektionsrapporten. Dessa uppgifter kunde skada rederiets affärer, enligt domstolen.

Transportstyrelsen hade maskerat andra uppgifter med stöd av den sekretess som ska skydda förberedelser för kommande granskningar samt den sekretess som ska skydda uppgifter som kan motverka syftet med en undersökning av en sjöolycka. Kammarrätten underkände denna sekretess.

Kammarrätten ansåg att Transportstyrelsen felaktigt hade sekretessbelagt uppgifter med stöd av den sekretess som ska skydda uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Samma uppgifter var emellertid hemliga enligt den affärssekretess som gäller i myndighetens tillsynsverksamhet.

Hemligt vilka som fått stöd vid korttidspermittering

Det är hemligt om ett visst företag har ansökt om eller beviljats stöd vid korttidspermittering i samband med coronapandemin, slog kammarrätten fast i dessa domar. Stödet ska bara ges till arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem, vilket är att betrakta som känslig information ur affärssynpunkt. Den omfattas därför av den sekretess som gäller för affärsförhållanden i ärenden om anställningsfrämjande åtgärder.

Kammarrätten avslog överklagandena och fastställde Tillväxtverkets sekretessbeslut.

Inte hemligt hur många arbetsgivare som sökt stöd

En person begärde hos Tillväxtverket att få ut uppgifter om hur många arbetsgivare i fyra Skånekommuner som hade ansökt om stöd vid korttidsarbete, samt hur många arbetstagare som omfattades av dessa ansökningar.

Verket avslog men personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att uppgifterna kunde kopplas till någon specifik arbetsgivare och därmed var de inte hemliga.

Uppgörelse om järnvägen i Kiruna var offentlig

När Trafikverket lämnade ut sina avtal med LKAB om järnvägen och stationen i Kiruna maskerade myndigheten vissa uppgifter kring uppgörelsen. Personen som hade begärt ut avtalen överklagade till kammarätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att Trafikverket hade anfört några konkreta skäl till varför myndigheten eller LKAB skulle lida skada av ett utlämnande. Avtalen var därför offentliga i sin helhet.

Krav på bättre brandskydd var skada

Räddningstjänsten i Karlstadsregionen begärde ut en förteckning från länsstyrelsen över myndighetens tillsynsobjekt enligt djurskyddslagen, inklusive uppgifter om objektens storlek (antal djur) och typ av djur. Räddningstjänsten tänkte använda förteckningen i sin egen tillsyn av lantbrukens brandskydd. Länsstyrelsen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna gällde enskildas (lantbrukens) affärsförhållanden och att man kunde anta att dessa skulle skadas om uppgifterna lämnades ut.

Räddningstjänsten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen påpekade att även helt rättsenliga åtgärder (krav på bättre brandskydd) kan utgöra skada för en enskild.

Journalist hade rätt att få ut källkod

En radiojournalist begärde ut källkoden som låg till grund för den algoritmstyrda mjukvara som Trelleborgs kommun använder som beslutsstöd inom socialtjänsten för exempelvis försörjningsstöd.

Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade. I samband med överklagandet förklarade kommunen att den hade grundat sitt avslagsbeslut på en bestämmelse som skyddar affärshemligheter hos enskilda som gör affärer med myndigheter.

Kammarrätten underkände den sekretessgrunden och biföll överklagandet. Domstolen pekade på att programvaran hade tagits fram specifikt för kommunens behov och att kommunen numera ägde denna. Det handlade alltså inte om en produkt som hade licensierats till kommunen. Leverantören ägde inte längre källkoden och kunde inte disponera över produkten för kommersiella ändamål.

Bristande djurskydd var affärshemlighet

Beskrivningar av och bilder på brister som hade konstaterats vid en djurskyddskontroll var hemliga, enligt kammarrätten i denna dom. Uppgifterna avsåg djurägarens affärsförhållanden och kammarrätten menade att denne kunde lida men av ett utlämnande.