Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalists begärde hos Länsstyrelsen i Norrbottens län att få ta del av en promemoria som tillhörde en åtalsanmälan som myndigheten gjort gällande djurplågeri. Länsstyrelsen avslog begäran. Journalisten överklagade men kammarrätten delade länsstyrelsens bedömning att handlingen omfattades av förundersökningssekretess.
En journalist som granskade en dödsolycka vid Hjulstabron i Uppsala län begärde ut information från Trafikverkets hastighetskameror på en viss vägsträcka i området. Istället för att lämna ut den offentliga informationen skickade Trafikverket ett mejl till polisen och tipsade myndigheten om att begära ut samma information så att den därmed skulle omfattas av förundersökningssekretess. Det gjorde polisen och därefter avslog Trafikverket journalistens begäran. JO kritiserade Trafikverket för att myndigheten kontaktade polisen istället för att skyndsamt lämna ut den begärda informationen. Journalisten begärde senare ut mejlkorrespondensen mellan Trafikverket och polisen men då hade handläggaren på Trafikverket raderat mejlen med motiveringen att de var av ringa betydelse. JO konstaterade att en del talade för att gallring av mejlen försvårat allmänhetens insyn i händelseförloppet men avstod från att kritisera handläggaren. JO tog hänsyn till att hennes handlande inte var uppenbart felaktigt och Trafikverket inte dokumenterat sina ställningstaganden gällande gallring av e-post.
Den målsägande (brottsoffret som hade polisanmält det aktuella brottet) var inte part i förundersökningen och hade därför inte rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och hänvisade till en vägledande dom från dåvarande Regeringsrätten (RÅ 2001 not. 84). Samtidigt menade kammarrätten att det fanns uppgifter i förundersökningen som kunde lämnas ut till målsäganden men som polisen sekretessbelagt felaktigt. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.
För ytterligare domar om slarviga sekretessprövningar vid polismyndigheten, se här.
En åtalsanmälan om misstänkt marknadsmissbruk var offentlig i sin helhet hos Finansinspektionen efter det att förundersökningen hade lagts ned. Det konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen omfattades inte uppgifterna av någon förundersökningssekretess och eftersom Finansinspektionen inte bedriver någon egen brottsbekämpande verksamhet så kunde inte heller uppgifter sekretessbeläggas med stöd av OSL 35:1.
En man begärde hos polisen att få ut namnen på de poliser och utredare som hade gjort sökningar om honom i misstanke- och belastningsregistret. Polisen vägrade med hänvisning till förundersökningssekretess, sekretessen för uppgifter i polisens register som kan skada den framtida verksamheten eller förutsedda åtgärder.
Kammarrätte fastställde polisens beslut att inte lämna ut en nedlagd förundersökning om ett mord med koppling till MC-gäng. Domstolen hänvisade till att förundersökningen var nyligen nedlagd och att det fanns konkreta omständigheter som talade för att det snart skulle begäras en omprövning av nedläggningsbeslutet.
Polismyndigheten i Stockholms län vägrade lämna ut en lista med namn och personnummer för samtliga civilanställda inom myndigheten till fackförbundet SEKO. Det här med hänvisning till försvarssekretess och sekretessen som ska skydda polisens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten fastställde polisens beslut.
Ett filmbolag nekades att få ut protokoll ur Palmeutredningen från förhör med Palmes medarbetare och med de poliser som förekom i det så kallade Polisspåret. Kammarrätten avslog med hänvisning till förundersökningssekretess och sekretess till skydd för enskilda.