Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polisen
RÅ 1993 not. 401
Polisen i Växjö vägrade lämna ut sin verksamhetsplan till en person som dömts för ”grov och organiserad brottslighet” och som man misstänkte höll på att kartlägga polisen genom att begära ut verksamhetsplaner vid flera polismyndigheter. Kammarrätten ändrade beslutet delvis och menade att verksamhetsplanen kunde lämnas ut med undantag för de känsliga delar som rörde bland annat den planerade bemanningen och polisens arbetsmetoder. Regeringsrätten fastställde kammarrättens dom.
Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 400.
RÅ 1993 not. 399
Polismyndigheten i Skara vägrade lämna ut den del av sin verksamhetsplan som avslöjade hur personalen under en viss tidsperiod skulle vara fördelad på olika specialfunktioner och på olika platser inom myndigheten. Polismyndigheten menade att informationen kunde användas till exempel vid planering av grova brott som rån. Kammarrätten och Regeringsrätten gick på polismyndighetens linje efter överklagande.
Se även RÅ 1993 not. 400 och RÅ 1993 not. 401.
HFD 99-11, HFD 2173-11
Tillbudsrapporter som tjänstemän vid två polismyndigheter skrev in i ett datasystem som var gemensamt för samtliga polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen blev expedierade eftersom Rikspolisstyrelsens tjänstemän direkt fick tillgång till rapporterna. Rikspolisstyrelsen använde systemet för att ta fram nationell statistik och rapportera till Arbetsmiljöverket. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg inte att denna användning av systemet kunde kategoriseras som teknisk bearbetning eller teknisk lagring på det sätt som avses i TF 2:13. Rapporterna var därför inkomna till Rikspolisstyrelsen respektive expedierade från de aktuella polismyndigheterna.
Obs! Polisen har omorganiserats efter denna dom och är numera en enda myndighet. Länspolismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen finns inte längre, vilket kan betyda att tillbudsrapporterna inte blir allmänna handlingar förrän ärendet som de ingår i avslutas. Domarna kan fortfarande vara intressanta för att de visar att uppgifter som läggs in i ett datasystem som är gemensamt för flera myndigheter blir expedierade respektive inkomna.
Närbesläktad dom: KR Jönköping 2495-11
KR Sthlm 1965-11
Säpo vägrade lämna ut hela den händelserapport som upprättats vid Länskommunikationscentralen efter att tidigare S-ledaren Mona Sahlin utlöst sitt personlarm. Det här med hänvisning till förundersökningssekretess och sekretess till skydd för enskilda. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet. Det var i februari 2011 som Sahlin larmade sedan en okänd person hade ryckt i dörren till Sahlins hus i Nacka, vilket ledde till en stor polisinsats.
RÅ 1993 ref. 20
Enheten för interna utredningar inom Polismyndigheten i Stockholms län ansågs fristående i förhållande till ett polisområde inom samma myndighet. Handlingar som skickats från polisområdet till enheten för interna utredningar var därför expedierade från polisområdet respektive inkomna till enheten och därmed allmänna handlingar.
KR Sthlm 2867-11
En journalist begärde ut uppgifter ur polisutredningar om inbrott för att granska hur polisens sköter den här typen av utredningar. Polisen vägrade lämna ut uppgifterna eftersom de kunde skada enskilda men kammarrätten ansåg att uppgifterna kunde lämnas ut med ett sekretessförbehåll.
KR Sthlm 1560-11
En journalist nekades att få ut en komplett telefonlista för alla anställda på Polismyndigheten i Uppsala län. Telefonlistan skulle ersätta den lista hon redan hade och som hade blivit inaktuell. Kammarrätten delade polisens bedömning att ett utlämnande av en förteckning över hela polismyndighetens personal skulle kunna skada den framtida polisverksamheten enligt OSL 18:1 och skada rikets försvar eller säkerhet enligt OSL 15:2.
KR Sthlm 914-11
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Stockholms län betalat ut i ”gratifikationspengar” till informatörer under åren 2004-2009. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.