Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: TF 2:6 2 st
KR Sthlm 2747-12
En person ville bland annat veta hur stora belopp som Uppsala kommun hade betalat ut i avgångsvederlag till olika anställda under vissa angivna år. Kommunen nekade med hänvisning till att det krävdes en manuell genomgång av uppgifter i både databaser och pappershandlingar för att sammanställa de begärda uppgifterna. Efter överklagande konstaterade kammarrätten att det inte finns någon skyldighet för myndigheter att sammanställa uppgifter ur olika allmänna handlingar till en ny handling. Enligt domstolen kunde inte heller uppgifterna i databaserna sammanställas med rutinbetonade åtgärder, vilket krävs för att de ska betraktas som en potentiell handling enligt TF 2:6 2 st.
KR Göteborg 4580-12
Ett friskoleföretag begärde kopior av ansökningarna från samtliga sökande till ett antal gymnasieprogram i Halmstad kommun. Ansökningarna förvarades hos kommunen i form av uppgifter i en databas. Kommunen nekade med hänvisning till att de begärda handlingarna inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och dessutom var sekretessbelagda eftersom det fanns anledning att tro att friskoleföretaget skulle använda dem i strid med PUL. Kammarrätten upphävde kommunens beslut och återförvisade ärendet dit. Enligt domstolen kunde uppgifterna sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Företagets avsikt med begäran, att skicka direktreklam till de sökande, var inte i heller i strid mot PUL, menade domstolen.
JO 1991/92 s. 418
En person begärde att få ut uppgifter från bolagsregistret om vilka företag som en angiven person var styrelseledamot i. Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning hänvisade henne till att betala 50 kronor för ett så kallat personnummerutdrag. Att göra ett sådant utdrag var en tjänst som myndigheten erbjöd och kunde ta betalt för i sin uppdragsverksamhet. Det var fel menade JO som tyckte att myndigheten genom rutinbetonade åtgärder kunde sammanställa de begärda uppgifterna till en allmän handling och sedan läsa upp uppgifterna för personen kostnadsfritt enligt regeln i OSL 6:4.
KR Sthlm 4570-11
En journalist begärde att få ut 245 beslut som fattats av Bilprovningen om att ge ersättning till personer som köpt bilar som inte borde ha klarat besiktningen men som blivit godkända efter mutor. Bilprovningen menade att ett utlämnande krävde en sammanställning som inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten konstaterade att det inte var en fråga om en sammanställning utan om att lämna ut 245 begärda beslut. Bilprovningen menade också att ett utlämnande skulle strida mot personuppgiftslagen. Kammarrätten konstaterade att personuppgiftslagen inte innehåller några bestämmelser som ger stöd för att sekretessbelägga uppgifter i allmänna handlingar. Kammarrätten återförvisade ärendet till Bilprovningen för sekretessprövning.
KR Göteborg 5340-11
Elsäkerhetsverket vägrade att lämna ut en förteckning över alla elektriker med viss behörighet eftersom det skulle kräva en omfattande manuell hantering för att sammanställa uppgifterna från myndighetens register. Företaget som begärt ut förteckningen överklagade men fick avslag i kammarrätten som delade myndighetens bedömning sammanställningen inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.
KR Sthlm 3005-11
En journalist begärde att från AB Svensk Bilprovning på ut närmare 250 beslut om att betala ut ersättning till personer som köpt begagnade bilar i tron att de klarat besiktningen. I själva verket misstänkte bolaget att bilarna godkänts på grund av att inspektörerna blivit mutade. Bolaget vägrade lämna ut besluten av i huvudsak två skäl. För det första menade bolaget att besluten inte var fattade inom den verksamhet inom bolaget, dvs. fordonskontroll, som omfattas av offentlighet enligt bilagan till OSL. För det andra så var besluten lagrade elektroniskt och bolaget menade att ett utlämnande krävde att bolaget gjorde en sammanställning av uppgifter som inte var möjligt med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten konstaterade för det första att Regeringsrätten slagit fast att begreppet fordonskontroll inte ska tolkas allt för snävt (RÅ 2009 not. 131). Kammarrätten konstaterade för det andra att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan hade begärt ut beslutshandlingarna. Det spelade då ingen roll att dessa var lagrade elektroniskt. Kammarrätten konstaterade att besluten var allmänna handlingar och återförvisade ärendet till bolaget för bedömning av om handlingarna omfattades av sekretess.
KR Jönköping 580-11
Skogsstyrelsen nekade en journalist att få del av statistik om avverkning fördelat på olika skogsbolag. Myndigheten menade att det var en sammanställning av uppgifter som inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet. Enligt domstolen var statistiken inte en allmän handling eftersom den efterfrågade statistikkörningen krävde att Skogsstyrelsen hämtade in kompletterande uppgifter från de berörda skogsbolagen.
RÅ 1988 ref. 84
Statistiska centralbyrån, SCB, var inte skyldig att sammanställa uppgifter för att skapa en potentiell handling eftersom det krävde att myndigheten skapade ett nytt datorprogram för att göra sammanställningen.
RÅ 1977 Ab 310
Ett företag hade rätt att få ut registerutdrag från Statistiska centralbyrån, SCB, med både namn och adress för vissa lärare och studenter trots att uppgifterna fanns i olika register och behövde sammanställas. Regeringsrätten pekade på att SCB lagt adressuppgifterna i ett separat register av praktiska skäl och det inte var ett skäl att begränsa allmänhetens tillgång till uppgifterna.
RÅ 1976 ref. 122
Statistiska centralbyrån, SCB, var skyldig att göra ett mycket stort registerutdrag från sitt högskoleregister åt ett företag som ville använda utdraget i sin kommersiella verksamhet. SCB hävdade att alla myndighetens printrar skulle vara upptagna med utskriften under en längre period och det skulle krävas 80 arbetstimmar för att anpassa myndighetens standardprogram för att utföra det aktuella registerutdraget. Regeringsrätten slog för det första fast att myndigheten inte hade någon anledning att pröva ändamålet bakom den aktuella begäran (kommersiellt ändamål) eftersom det inte hade någon betydelse för sekretessbedömningen. Regeringsrätten slog sedan fast att den aktuella upptagningen (registerutdraget) var tillgängligt för SCB genom myndighetens standardprogram även om dessa behövde anpassas för den aktuella körningen. Registerutdraget skulle därför lämnas ut genom utskrifter även om det skulle kräva en betydande arbetsinsats.