Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En övervakningsfilm i en förundersökning hos polisen omfattades av sekretess till skydd för enskilda eftersom filmen inte hade överlämnats till domstolen i samband med åtalet. Att förundersökningsprotokollet hos domstolen innehöll en hänvisning till filmen påverkade inte den bedömningen. Kammarrätten menade också att det inte gick att maska filmen på något meningsfullt sätt, vilket betydde att filmen inte kunde lämnas ut i någon del.
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Uppsala län betalat ut i “gratifikationspengar” till informatörer under åren 2003-2007. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.
En journaliststuderande som fått i uppgift att testa offentlighetsprincipen begärde att få ut samtliga ärenden vid Polismyndigheten i Skåne där två personer med angivna personnummer förekommit som antingen målsägande eller misstänkt under åren 1990 till 2011. Polisen avslog med hänvisning till sekretessen för uppgifter om enskilda enligt OSL 35:1. Studenten överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att polisen inte var skyldig att leta fram de begärda uppgifterna för åren 1990-1997 eftersom det saknades ett sökbart register för dessa år. Myndigheten skulle då vara tvungen att gå igenom samtliga ärenden manuellt, vilket var en sådan mer omfattande efterforskning som en myndighet inte är skyldig att göra. Vad gällde åren därefter så fastställde domstolen polisens beslut om sekretess.
En journalist begärde ut samtliga ärenden hos Skånepolisen där en mordbrandsmisstänkt själv hade varit målsägande. Journalisten vill ha ut handlingar ”så långt tillbaka som möjligt”. Polisen vägrade lämna ut handlingar i ärenden före år 1998 med hänvisning till att det innan dess inte fanns något datoriserat sökregister och begäran därför krävde en omfattande manuell sökning. Handlingarna i ärenden efter 1998 sekretessbelade polisen med hänvisning till att ingen av den enskildes anmälningar lett till åtal och att han skulle kunna lida men av ett utlämnande. Efter överklagande fastställde kammarrätten polisens beslut i fråga om handlingar före 1998 men upphävde polisens beslut att sekretessbelägga samtliga handlingar efter 1998 eftersom polisen hade gjort någon individuell bedömning av respektive ärende.
Polisen gjorde rätt som inte lämnade ut omaskerade uppgifter om vem som är målsägande i ett nedlagt brottmål gällande olaga hot. Målsäganden kunde lida men av ett utlämnande. Det kom kammarrätten fram till och avslog därmed ett överklagande från en journalist i Västerås som hade begärt att få ut handlingarna omaskerade.
Polisen hade rätt att neka Utbildningsradion att få ut kopior av bandinspelningar från förhör som hade gjorts i en förundersökning. Det här trots att en utskrift av bandinspelningarna lämnats in till domstol i samband med åtal. Utskriften omfattades av sekretessundantaget i OSL 35:7. Polisen menade att inspelningarna till skillnad från utskrifterna avslöjade förhörspersonernas röster och därmed inte omfattades av undantaget. Utbildningsradion hävdade å sin sida att ljudet av enskilda personers röster och tonfall inte kan jämställas med sådana sakuppgifter som kan kan omfattas av sekretess enligt OSL. Efter överklagande gick kammarrätten på polisens linje och fastställde avslagsbeslutet.
Kammarrätten slog också fast att polismyndigheten inte var skyldig att lämna ut bland annat bilder ur förundersökningen i digital form. TF 2:16 innebär ingen skyldighet för myndigheter att lämna ut kopior i en viss form.
Chefsjuristen vid polisen i Västra Götaland fick i denna dom bakläxa för tredje gången i samma ärende. Kammarrätten som vid två tidigare tillfällen skickat tillbaka hela ärendet till chefsjuristen för en mer noggrann sekretessprövning slog i denna dom fast att vissa uppgifter skulle lämnas ut. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar som rörde politiskt motiverade brott mot ett antal personer.
Se även JO_685_12
En chefsjurist vid polisen i Västra Götaland fick bakläxa i kammarrätten tre gånger om i samma ärende. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar rörande vissa personer som skulle ha utsatts för brott av politiska skäl. JO konstaterade att chefsjuristen inte hade tagit till sig kammarrättens beslut på det sätt som man kunde förvänta sig men lät saken bero eftersom chefsjuristen redan tvingats genomlida en förundersökning om tjänstefel med anledning av det inträffade.
Se även KR_Goteborg_3819_10
Polisen i Solna ville bara lämna ut beslutet att lägga ned en förundersökning, men efter en dom i kammarrätten fick en reporter på Kalla fakta ut en rad handlingar. Reportern hade fullmakt för målsman till en avliden person i ärendet. Han fick därför se uppgifter som rörde målsmannen samt en del handlingar som inte anses ha sekretesskaraktär.
Justitiekanslern, JK, nekade föreningen Mordet på Olof Palme ska lösas att ta del av ett förhörsprotokoll i en nedlagd förundersökning. Kammarrätten delade JK:s bedömning och hänvisade till att Olof Palmes närstående skulle kunna lida men om uppgifterna offentliggjordes. Regeringsrätten ändrade inte kammarrättsdomen.