Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Dåvarande Regeringsrätten gav forskaren Birgitta Almgren rätt att ta del av Säpos material om ett antal svenskar som misstänktes för samarbete med östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Materialet utlämnades med förbehåll om att Birgitta Almgren inte fick avslöja personernas identitet. Regeringsrätten tog hänsyn till att Östtyskland inte längre existerar som stat, att Tyskland offentliggjort stora delar av Statis arkiv samt att delar av Säpos matieral offentliggjorts i riksdagen samt av Säpo själv.
Polismyndigheten avslog en begäran från en journalist om att få ta del av protokollet från ett omhändertagande av en person enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Kammarrätten fastställde sekretessbeslutet. Det spelade ingen roll att journalisten hade tillgång till en målsägandekopia av en polisanmälan som rörde samma händelse.
En journalist begärde att få ut diarienummer på tio åtal med en viss brottskod som Åklagarkammaren i Göteborg väckt under år 2009. Åklagarmyndigheten avslog med hänvisning till att myndigheten var förbjuden att göra en sådan sökning enligt Cåbraförordningen som reglerar hur ärendehanteringssystemet Cåbra får användas. Kammarrätten biföll journalisten överklagande och bestämde att Åklagarmyndigheten skulle lämna ut de begärda diarienumren.
En journalist begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av samtliga beslut att inleda förundersökning, beslut att lägga ned förundersökning, beslut om strafförelägganden, beslut om åtal och beslut om åtalsunderlåtelse gällande ett antal personer med vissa angivna personnummer. Åklagarmyndigheten avslog med hänvisning till att det vore samma sak som att lämna ut ett utdrag ur belastningsregistret för de aktuella personerna. Sådana registeruppgifter är som regel sekretessbelagda enligt OSL 35:1 1 st. Men kammarrätten slog fast att Åklagarmyndigheten var skyldig att använda sitt ärendehanteringssystem (Cåbra) för att söka fram de efterfrågade handlingarna och lämna ut dem i de delar som inte var hemliga.
Jämför med denna dom:
Fick inte veta om det fanns strafföreläggande för viss person
En journalist hade rätt att få ut identiteten på personer som dömts till fängelse men sedan lyckats hålla sig undan polisen så länge att påföljden till slut preskriberats och inte längre fick verkställas. Kammarrätten menade att Kriminalvårdens så kallade registeruppgifter om bortfallande av påföljd var offentliga handlingar i sin helhet liksom besluten om efterlysning respektive avlysning för samma personer.
Polisen vägrade lämna ut handlingar från en nedlagd förundersökning gällande en järnvägsolycka till en journalist. Kammarrätten fastställde beslutet och slog även fast att det med hänsyn till handlingarnas ”art” inte framstod som ”meningsfullt” att lämna ut handlingarna med personuppgifterna borttagna.
Ett filmbolag nekades att få ut protokoll ur Palmeutredningen från förhör med Palmes medarbetare och med de poliser som förekom i det så kallade Polisspåret. Kammarrätten avslog med hänvisning till förundersökningssekretess och sekretess till skydd för enskilda.
En journalist nekades att få ut förundersökningsprotokoll och tilläggsprotokoll från polisen i en förundersökning om våldtäkt mot barn. Protokollen var hemliga trots att ärendet gått till åtal eftersom domstolen beslutat om fortsatt sekretess. Kammarrätten menade att uppgifter därmed inte kunde lämnas ut, inte ens med ett sekretessförbehåll.
En journalist begärde att få ut samtliga beslut att inte inleda förundersökning, att lägga ned förundersökning samt att väcka åtal som fattats av en specifik åklagare under en period av fem år. Åklagarmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att en sammanställning av det här slaget kunde skada åklagarens oberoende och självständighet på samma sätt som en granskning av i vilken utsträckning enskilda domare ogillar eller bifaller väckta åtal. Kammarrätten gav däremot journalisten rätt att få ut de begärda handlingarna. Domstolen hänvisade till att just den här typen av beslut är undantagna från sekretessen till skydd för enskild, vilket visar på det stora insynsintresset.
Ett brottsoffer hade rätt att få ut polisförhöret med gärningsmannen för att använda i en tvist med sitt försäkringsbolag. Tvisten rörde ersättning för det lidande offret utsatts för vid brottet. Kammarrätten menade att gärningsmannens integritet fick stå tillbaka för offrets behov av uppgifterna i tvisten med försäkringsbolaget. Förundersökningen om brottet hade lagts ned i brist på bevis.