Ljudfiler efter dådet på Risbergska behöver inte lämnas ut

Polisens bedömning att ljudfiler från dådet på Campus Risbergska i Örebro i fjol omfattas av sekretess, och att en reporter som begärt ut materialet får nöja sig med en utskrift av filerna, står sig i domstol. Reportern hänvisade i ett överklagande till en fullmakt från anhöriga och argumentet att bara en utskrift inte ger de närstående tillräckliga svar. Kammarrätten pekar dock på att journalisten redan fått sin begäran tillgodosedd via utskrifterna, och att polisen inte har någon lagstadgad skyldighet att lämna ut handlingarna på annat sätt. Därmed avvisas överklagandet i målet.

Polisen motiverade sitt avslag i samma ärende med att ljudfilerna rör enskilds personliga förhållanden ”i form av röst, tonläge och sinnesstämning”.

Fel av Polisen att inte söka fram uppgifter om vapenanvändning i tjänsten

Det bör inte vara förenat med några större svårigheter för Polisen att söka upp de förundersökningar där poliser använt sina tjänstevapen i nödvärnssituationer under ett givet antal år. Det anser kammarrätten efter att myndigheten nekat en begäran om nämnda fall, med motiveringen att handlingarna inte kan identifieras på grund av att de inte är sökbara, och då uppgifter om ”huruvida någon agerat i nödvärn inte per automatik framgår”. Domstolen trycker i sammanhanget på att Polisen, enligt tillgänglig statistik, bara skjuter verkanseld vid ett 20-tal tillfällen per år.

Kammarätten beordrar nu Polisen att utreda begäran på nytt. Myndigheten förvarnade redan i sitt avslagsbeslut om att den anser att begärda handlingar omfattas av förundersökningssekretess, även om uppgifterna skulle gå att identifiera.

Vistelseförbud ska lämnas ut omaskerade till nyhetsbyrå

Beslut om preventiva vistelseförbud ska lämnas ut omaskerade av Polismyndigheten till Nyhetsbyrån Siren, med förbehåll om att handlingarna inte får delas vidare eller göras sökbara för andra så länge de innehåller personuppgifter. Det beslutar kammarätten, efter att Polismyndigheten avslagit nyhetsbyråns begäran. Enligt myndigheten kunde inte nämnda förbehåll eliminera risken för att personuppgifterna i besluten skulle behandlas i strid med dataskyddsreglerna. Domstolen tar dock fasta på att uppgifterna, utifrån Sirens verksamhet, kommer att användas för journalistiska ändamål. Därmed är bedömningen att förbehållet skapar en rimlig balans mellan intresset av att kunna bedriva journalistisk verksamhet och integritetsintresset, som är i linje med Högsta domstolens prejudicerade avgörande i februari i år (NJA 2025 s. 123 (I)).

I en tidigare vända i målet avslog Polismyndigheten Sirens begäran med hänvisning till 35 kap. 5 § i OSL, sekretess till skydd för enskild förekommande i av polisen upprättade register. Kammarrätten underkände i våras det beslutet och beordrade en ny prövning i utlämnandefrågan.

Sekretess för polishandlingar trots anhörigas fullmakter

Det faktum att en person avlidit i närtid och att det handlar om en ”mycket uppmärksammad händelse” bidrar till bedömningen att begärda polishandlingar som rör masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro inte ska lämnas ut. Det skriver Kammarrätten i Stockholm i två domar efter att en reporter velat ta del av bland annat 112-samtal och obduktionsprotokoll för en namngiven avliden vid dådet i februari. Journalisten underströk i överklagandet till domstolen att hon hade fullmakter från de närmaste anhöriga, något som kammarätten dock inte berör i domen. Rätten konstaterar istället att begäran avser mycket integritetskänsliga uppgifter, och att den avlidnes frid kan kränkas om uppgifterna lämnas ut. Den omständigheten att Rättsmedicinalverket, enligt journalisten, sedan lämnat ut en del av de begärda handlingarna förändrar inte heller domstolens slutsats.

Fortsatt sekretess för förundersökningsdel hos Polisen trots att åtal väckts

En rapport från Rättsmedicinalverket ska fortsatt vara sekretessbelagd hos Polismyndigheten, även om uppgifterna lämnats över till domstol som en del av ett upprättat förundersökningsprotokoll. Det beskedet fick en man av Polisen i ett avslagsbeslut i våras, med hänvisning till att uppgifterna kommit från en annan myndighet där handlingen varit sekretessreglerad. Nu slår kammarrätten fast detta. I rapporten finns känsliga uppgifter om två enskilda personers hälsotillstånd, konstaterar domstolen, och sekretessen hos Polisen upphörde inte att gälla när handlingarna sedan lämnades vidare. Att andra bestämmelser gäller i sekretessfrågan hos den domstol som tog emot samma handlingar är inte av betydelse i sammanhanget, enligt domen. Inte heller det faktum att en av de berörda personerna är avliden förändrar bedömningen.

Däremot bedöms Polisen sakna stöd för att även hemlighålla bilder på en avliden person från brottsutredningen med hänvisning om skydd för enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § OSL . Kammarrätten pekar på att den aktuella bestämmelsen har en restriktiv utformning och att sekretessen inte är tillämplig på bildmaterialet i fallet.

”Närmare kännedom” om ärenden inget krav för att få ta del av polisbeslut

När Nyhetsbyrån Siren begärde ut beslut om preventiva vistelseförbud under en angiven period meddelade Polismyndigheten att en undantagsbestämmelse i 35 kap. 5 i OSL – som innebär att sekretess för uppgift om enskilda inte gäller för beslut i ärenden – inte var tillämplig. Detta då Siren inte hade specificerat vilka beslut det rörde sig genom att ange till exempel personernas identitet eller handlingarnas diarienummer. Därmed stod det klart att Siren inte hade någon som helst kännedom om ärendena, enligt Polisen.

Men nu konstaterar kammarrätten att undantagsbestämmelsen gällande sekretessen inte kräver att en begäran tar sikte på ett specifikt beslut, eller att den som gör begäran har ”närmare kännedom” om ärendena. Därmed underkänns Polisens bedömning på den angivna punkten, och det blir nu upp till myndigheten att utröna om sekretess kan finnas på någon annan grund.

Underrättelseuppgifter om HVB-aktörer hemliga även för kommunnämnd

Allmänhetens intresse av att motverka att oseriösa aktörer får hand om allmänna medel och verkar inom välfärdssektorn väger tyngre än risken för integritetsintrång. Så motiverade Socialnämnden i Stockholms stad en begäran till Polisen om att få ut en lista med verksamhetsnamn och organisationsnummer på ett 20-tal HVB-hem som pekats ut som intressanta i en underrättelserapport. Nämnden pekade i sin begäran på den sekretessbrytande bestämmelsen i OSL som stadgar att myndigheter får ta del av hemliga uppgifter, förutsatt att intresset av ett utlämnande har uppenbart företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda . Polisen delade dock inte samma uppfattning, med hänvisning både till enskildas integritetsintresse och till myndighetens framtida brottsbekämpning.

Nu har kammarrätten gjort samma tolkning i en dom i ärendet, efter att kommunen överklagat. Domstolen konstaterar samtidigt att möjligen att utväxla uppgifter mellan myndigheter ska utnyttjas mer sparsamt om informationen inte blir sekretesskyddad hos mottagande myndighet.

Förundersökningssekretess gäller även för personaladministrativa uppgifter

Uppgifter i ett anställningsärende på Åklagarmyndigheten omfattas av sekretess, då de även förekommer i en pågående förundersökning i brottmål. Det instämmer kammarrätten i efter att en person stått på sig om att han begärt ut handlingarna från myndighetens personalavdelning, och inte från myndighetens förundersökningsverksamhet – och att prövningarna därmed borde vara åtskilda. Åklagarmyndigheten har anfört att all verksamhet inom myndigheten är en och samma, med undantag för personalansvarsnämnden. Därmed är bestämmelsen om förundersökningssekretess enligt OSL tillämplig även på den personaladministrativa sidan, enligt myndigheten, som även pekat på att avslaget i utlämnandefrågan har fattats av myndigheten centralt genom dess rättschef.

Kammarrätten konstaterar nu att uppgifterna rör enskilds personliga förhållanden som finns med i en förundersökning i brottmål, och att de därför omfattas av sekretess.

Uppgifter från polisens säkerhetszon hemlighålls

Polisen hade fog för att neka SVT uppgifter om vilka personer som stoppades, och varför, i samband med säkerhetszonen i Hageby i Norrköping i juni. Det slår Kammarrätten i Stockholm fast, med hänvisning till bestämmelserna i OSL om förundersökningssekretess. Avslaget gäller även uppgifter om vad de genomförda visitationerna resulterade i. Enligt SVT:s överklagande till domstolen skulle informationen inte publiceras utan enbart användas till en kartläggning av hur polisens arbete i zonen hade gått till, med följden att berörda enskilda inte riskerade att lida men.

SVT har tidigare fått ut polisrapporterna från säkerhetszonen med namn- och identitetsuppgifter maskerade. Även namn på beslutande och ingripande poliser var vid utlämnandet sekretessbelagda.

Måste pröva utlämnande av kassettband med Palme-förhör

Polisen gjorde en felaktig bedömning när myndigheten nekade en person en ljudinspelning av ett konfrontationsförhör med Lisbeth Palme, inspelat kort efter mordet på statsminister Olof Palme i februari 1986. Det finner Kammarrätten i Stockholm i ett beslut. Polisen, som bedömde att sekretessuppgifter från förundersökningen fanns på inspelningen, erbjöd istället en utskrift av ljudfilen i enlighet med det så kallade utskriftsundantaget i tryckfrihetsförordningen. Myndigheten noterade samtidigt att personen bakom begäran hade tackat nej till en transkribering av ljudfilen.

Domstolen pekar nu på att begäran i fallet dock inte gällde en elektronisk fil utan själva kassettbandet, som inte är en sådan upptagning för automatiserad databehandling som avses i samma paragraf. Eftersom Polisen därmed inte har prövat möjligheten för personen att lyssna på kassettbandet på plats, eller få en kopia av bandet, måste nu myndigheten göra en ny prövning i ärendet.