Uppgifter i anställningsärende får 70-årig sekretess

En journalist nekades att få två yttranden från en anställningsprocess på Åklagarmyndigheten, där en åklagare misstänktes för tjänstefel för att ha deltagit i anställningen av en person som hen hade en relation med. Yttrandena var offentliga fram tills dess att de tillfördes förundersökningen för tjänstefel, då anställningsärenden är undantagna från sekretess (OSL 39:2). Men trots att åtal hade väckts när journalisten begärde ut yttrandena, nekades han att få dem omaskade med hänvisning till förundersökningssekretess (OSL 35:1). Förundersökningssekretess upphör vanligtvis när uppgifterna lämnas till domstol (OSL 35:7), men i detta fall hade åklagaren i målet för tjänstefel valt att maskera de aktuella yttrandena i den version av förundersökningsprotokollet som lämnades till tingsrätten. Uppgifterna lämnades därför aldrig till domstolen.

Journalisten överklagade beslutet och argumenterade att omvänt skaderekvisit enligt OSL 35:1 inte är tillämpligt på yttrandena, då de begärdes ut från Åklagarmyndighetens personalavdelning, som inte ägnar sig åt att förebygga, utreda eller motverka brott. I stället skulle personalavdelningen kunna ses som en biträdande myndighet enligt OSL 18:3, vilket betyder att förundersökningssekretess ska bedömas med ett rakt skaderekvisit. Enligt journalisten innebär Åklagarmyndighetens beslut i längden att uppgifter som enligt OSL borde vara offentliga, beläggs med en 70-årig förundersökningssekretess. Kammarrätten går dock på Åklagarmyndighetens linje och menar att 35 kap. 1 § är tillämplig.

Polisen slipper lämna ut lokal brottsdata till kommun

Polisens framtida verksamhet kan ta skada om ett stort antal uppgifter över polisanmälda brott lämnas ut till Sala kommun, enligt en dom i kammarrätten. Kommunen har – mot bakgrund av ett samarbete med det berörda lokalpolisområdet – begärt ut data kopplat till 79 specificerade brottskoder i polisens systemstöd Hobit2. Informationsdelningen behöver komma igång så fort som möjligt för att slå vakt om det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, enligt kommunen, som har fört fram att dess egen lagring inte skulle avse sekretesskyddad information.

Kammarrätten slår dock fast att ett utlämnande strider mot tre paragrafer i OSL, och att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § OSL inte är tillämplig i fallet. Domstolen anser bland annat att vissa koordinatangivelser kopplat till enskilda brottsrubriceringar – som kommunen hade efterfrågat – indirekt kan peka ut personer som misstänks för brott, varför även de omfattas av sekretess.

Kommunens begäran rörde data under perioden 2020-2025. Gällande framtida uppgifter konstaterade Polisen i sitt avslag lakoniskt att myndigheten ”av uppenbara skäl” inte kunde lämna ut någon information som den ännu inte förfogar över för egen del.

Fel att maskera revisionsuppgifter med hänvisning till brottsutredning

Stadsmiljönämnden i Göteborgs beslut att hemlighålla delar av en revisionsrapport, med hänvisning till att materialet har ingått i en numera nedlagd förundersökning hos polisen, underkänns i domstol. Detta efter att en journalist som begärt ut rapporten ifrågasatt bedömningen att den av nämnden åberopade sekretessen enligt 35 kap. i OSL skulle vara tillämplig i fallet. Kammarrätten i Göteborg instämmer nu i den linjen. Stadsmiljönämnden bedriver inte en sådan verksamhet som avses i det berörda lagrummet, och några sekretessbelagda uppgifter har inte heller förts vidare från polisen inom ramen för rapporten, enligt utslaget.

Nämnden ska nu pröva om andra grunder för sekretess finns i ärendet.

Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död

En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.

Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.

I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.

SVT nekas övervakningsfilm i sexbrottmål

En journalist från Sveriges Television nekades att få ut en digital kopia av en övervakningsfilm från en förundersökning i ett sexualbrottmål av Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att det handlade om just ett sexualbrott och att det inte stod klart att filmen kunde lämnas ut utan att den enskilde eller närstående till personen lider men av utlämnandet.

Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten med argumentet att förundersökningen och domen i brottmålet ingående beskriver innehållet i övervakningsfilmen. Samtidigt angav journalisten att hon kunde gå med på förbehållet om att anonymisera målsägandens röst och ansikte vid publicering av filmen och alltså acceptera att utlämnandet villkoras enligt OSL 10:14.

Kammarrätten i Stockholm gör dock samma bedömning i sekretessfrågan som Polismyndigheten och avslår överklagandet. Eftersom journalisten inte hade angett i sin ursprungliga begäran till myndigheten att hon kunde gå med på ett utlämnande med förbehåll, prövar inte domstolen denna del av överklagandet.

HFD: Ingen kriminalvårdssekretess i överklaganden till kammarrätten

En begäran om att få ta del av handlingar kopplade till namngivna personer intagna på anstalter avslogs delvis av Kriminalvården, i två separata ärenden. Fallen överklagades till kammarrätten, och när andra personer sedan begärde att få ta del av överklagandet, respektive ett yttrande kopplat till överklagandet, fick de avslag.

Kammarrättens avslag har nu prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i separata domar som kommer fram till att handlingarna inte har ”förekommit i någon sådan verksamhet som omfattas av bestämmelsen om sekretess inom Kriminalvården”. Ingen annan grund för sekretess finns heller, enligt HFD, som beordrar att de begärda uppgifterna ska lämnas ut av kammarrätten.

Stölddrabbat bolag får ut uppgifter om tidigare misstänkt inför skadeståndsprocess

En förundersökning om en stöld på ett bolag i Umeå lades ned av polisen med hänvisning till att den misstänkte var under 15 år. När en bolagsföreträdare sedan ville ta del av den unges namn och personnummer avslog både Polisen och kammarrätten detta, med hänvisning särskilt till personens ringa ålder. Nu gör Högsta förvaltningsdomstolen en helt annan bedömning efter att ha tagit upp målet till prövning, med fokus just på åldersaspekten. De förundersökningsuppgifter som den som lidit skada av ett brott behöver för att kunna driva en skadeståndsprocess ska i normalfallet lämnas ut, enligt HFD. Särskilda omständigheter krävs för att uppgifterna ska nekas, och enbart en persons låga ålder – eller det faktum att en person har varit brottsmisstänkt – räcker inte, är slutsatsen. Inte heller brottsrubriceringen i fallet, stöld, ger täckning för ett nekat röjande av uppgifterna, anser HFD.

Bolagsföreträdaren pekade i sitt överklagande till högsta instans på att underinstansernas avgöranden i praktiken innebär att skadelidande brottsoffer står rättslösa i skadeståndshänseendet. Kammarrätten var inte enig i sitt utslag i ärendet.

Researchföretag nekas uppgifter från Åklagarmyndighetens arkiv

Ett researchbolag som hade begärt att få ta del av uppgifter om lagföringar och nedlagda förundersökningar gällande ett större antal namngivna personer får nej i kammarrätten, efter avslag i olika turer hos Åklagarmyndigheten inom ramen för samma ärende. Domstolens bedömning nu är att bolaget inte har preciserat vilka ärenden eller beslut som begäran avser runt personerna, med följden att undantagsbestämmelserna i 35 kap. 6 OSL inte är tillämpliga, då undantagen bara gäller särskilt angivna ärenden.

Begäran från bolaget i fallet gällde både uppgifter i Åklagarmyndighetens ärendesystem Cåbra samt dess arkiv.

Polisen måste ompröva nekad utlämning av film från Palme-utredningen

Polismyndigheten nekade i fjol en man att få ut en film från Palme-utredningen, inspelad på mordplatsen tio år efter dådet. Begäran gällde i första hand de sekvenser där en numera avliden person, som var misstänkt inom ramen för mordutredningen, fanns med.

Kammarrätten instämde i sin dom, varpå mannen återkom med en ny begäran om att istället få ta del av filmen på plats hos myndigheten. Det förändrade inte Polisens inställning, men kammarrätten däremot anser nu att myndigheten bör kunna lämna ut relevanta sekvenser med övriga personers ansikten maskerade – om detta är tekniskt möjligt. Alternativt bör möjligheten att låta mannen ta del av materialet på plats övervägas, enligt domstolen. Ärendet återförvisas därför till Polisen för ny hantering.

Delvis offentliga handlingar lämnades inte ut alls

En person begärde ut handlingar i en förundersökning. Polismyndigheten lämnade ut vissa handlingar i deras helhet, vissa i maskerat skick och vissa lämnades inte ut alls.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade myndighetens bedömning att de maskerade uppgifterna var hemliga. Handlingarna som inte hade lämnats ut alls innehöll visserligen en del offentliga uppgifter, men domstolen bedömde att dessa inte gav någon bild av handlingarnas egentliga innehåll därför inte behövde lämnas ut.