Anbudsgivare var offentliga

Namnen på anbudsgivarna i en avslutad upphandling var offentliga, slog kammarrätten fast i denna dom.

Intresselista var offentlig

Kommunala Ludvikahem avsåg att sälja tre fastigheter och hade upprättat en så kallad intresselista över bolag i fastighetsbranschen som skulle kunna vara intresserade av att köpa dem. En person begärde ut listan men fick avslag av Ludvikahem. Det kommunala fastighetsbolaget ansåg att det skulle skadas av ett utlämnande.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte att Ludvikahems motiv för sekretess var vaga och bestämde att den begärda handlingen skulle lämnas ut.

Uppgifter i anbud var offentliga

Ett kommunalt bostadsbolag i Göteborgs kommun sekretessbelade uppgifter i ett antal anbud som hade kommit in till myndigheten i en upphandlingen. Det rörde sig bland annat om priser, referensuppdrag, CV, tekniska specifikationer och underleverantörer. Sekretessen motiverades med att de berörda företagen skulle skadas ekonomiskt av ett utlämnande.

Advokatbyrån som hade begärt ut handlingarna överklagade. Byrån pekade på att ingen av anbudsgivarna hade begärt sekretess för de aktuella uppgifterna när de lämnade in sina anbud, ”trots att detta rekommenderades i upphandlingen”.  Den vinnande anbudsgivaren hade visserligen, efter avslutade upphandling och på förfrågan från det kommunala bostadsbolaget, begärt sekretess för sitt anbud. Men advokatbyrån invände att önskemålet om sekretess var allmänt formulerat och endast delvis motiverat.

Kammarrätten gick på klagandens linje och biföll överklagandet. Kammarrätten tyckte inte att den vinnande anbudsgivarens önskan om att ”sekretessbelägga så mycket som möjligt” var tillräckligt konkret. Inte heller det kommunala bostadsbolaget hade gett någon närmare förklaring till varför uppgifterna behövde hållas hemliga.

Uppgörelse om järnvägen i Kiruna var offentlig

När Trafikverket lämnade ut sina avtal med LKAB om järnvägen och stationen i Kiruna maskerade myndigheten vissa uppgifter kring uppgörelsen. Personen som hade begärt ut avtalen överklagade till kammarätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att Trafikverket hade anfört några konkreta skäl till varför myndigheten eller LKAB skulle lida skada av ett utlämnande. Avtalen var därför offentliga i sin helhet.

Krav på bättre brandskydd var skada

Räddningstjänsten i Karlstadsregionen begärde ut en förteckning från länsstyrelsen över myndighetens tillsynsobjekt enligt djurskyddslagen, inklusive uppgifter om objektens storlek (antal djur) och typ av djur. Räddningstjänsten tänkte använda förteckningen i sin egen tillsyn av lantbrukens brandskydd. Länsstyrelsen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna gällde enskildas (lantbrukens) affärsförhållanden och att man kunde anta att dessa skulle skadas om uppgifterna lämnades ut.

Räddningstjänsten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen påpekade att även helt rättsenliga åtgärder (krav på bättre brandskydd) kan utgöra skada för en enskild.

Hyresnivåer var hemliga

Hyresnivåerna för kommunala fastighetsbolaget Higabs privata hyresgäster är hemligheter ansåg kammarrätten i den här domen. Det skulle gynna bolagets konkurrenter om uppgifterna lämnades ut, trodde domstolen.

Hemligt om bank brutit penningtvättsregler

Finansinspektionen avslog en dansk journalists begäran om att få ut uppgifter om Nordea Banks efterlevnad av regelverket kring penningtvätt och finansiering av terrorism. Myndigheten hänvisade till att uppgifterna rörde Nordeas affärsförhållanden och att banken kunde antas lida skada om informationen kom ut.

Journalisten överklagade och skrev att affärssekretess inte borde skydda uppgifter om att en bank har brutit mot regelverket. Han menade också att allmänheten måste kunna granska hur Finansinspektionen sköter sin tillsyn. Argumenten bet inte på kammarrätten som avslog.

Värdeutlåtande var affärshemlighet

Ett värdeutlåtande om en fastighet som Falu kommun eventuellt skulle sälja var hemligt, enligt denna dom. Kammarrätten menade att ett offentliggörande kunde försämra kommunens förhandlingsläge vid en försäljning.

Namn på katthem var hemligt

En person begärde hos länsstyrelsen att få ta del av dokumentation om de djurhem där hennes omhändertagna katter hade placerats. Myndigheten lämnade ut dokumentationen men med djurhemmens namn och kontaktuppgifter maskerade.

Personen överklagade för att få ut samtliga uppgifter i handlingarna. Kammarrätten avslog med hänvisning till affärssekretess. Domstolen ansåg att djurhemmens namn och kontaktuppgifter var sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som omfattas av affärssekretessen.

Mot bakgrund av att djurhem vid flera tillfällen har utsatts för brottsliga gärningar, tyckte kammarrätten att det fanns särskild anledning att anta att djurhemmen skulle lida skada om dessa uppgifter lämnades ut.

Arrendeavtal för motorbana skulle lämnas ut

Det kommunala fastighetsbolaget Gisletorp lokaler AB äger Anderstorp motorbana. En person begärde ut hyres- och arrendeavtal mellan det kommunala bolaget och Anderstorp racingklubb samt klubbens bolag SRW Anderstorp AB. Gisletorp lämnade bara ut vissa delar av avtalen. Bolaget menade att övriga delar behövde hållas hemliga för att skydda avtalsparternas affärsintressen.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen menade att en motorbana är en så pass ”speciell anläggning” att det kommunala bolaget knappast kunde skadas av att avtalsvillkoren blev kända. Domstolen såg inte heller någon konkret anledning till att motorklubben eller dess bolag skulle skadas av ett utlämnande.