Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Polisen hade rätt att neka Utbildningsradion att få ut kopior av bandinspelningar från förhör som hade gjorts i en förundersökning. Det här trots att en utskrift av bandinspelningarna lämnats in till domstol i samband med åtal. Utskriften omfattades av sekretessundantaget i OSL 35:7. Polisen menade att inspelningarna till skillnad från utskrifterna avslöjade förhörspersonernas röster och därmed inte omfattades av undantaget. Utbildningsradion hävdade å sin sida att ljudet av enskilda personers röster och tonfall inte kan jämställas med sådana sakuppgifter som kan kan omfattas av sekretess enligt OSL. Efter överklagande gick kammarrätten på polisens linje och fastställde avslagsbeslutet.
Kammarrätten slog också fast att polismyndigheten inte var skyldig att lämna ut bland annat bilder ur förundersökningen i digital form. TF 2:16 innebär ingen skyldighet för myndigheter att lämna ut kopior i en viss form.
Polisen i Solna ville bara lämna ut beslutet att lägga ned en förundersökning, men efter en dom i kammarrätten fick en reporter på Kalla fakta ut en rad handlingar. Reportern hade fullmakt för målsman till en avliden person i ärendet. Han fick därför se uppgifter som rörde målsmannen samt en del handlingar som inte anses ha sekretesskaraktär.
Justitiekanslern, JK, nekade föreningen Mordet på Olof Palme ska lösas att ta del av ett förhörsprotokoll i en nedlagd förundersökning. Kammarrätten delade JK:s bedömning och hänvisade till att Olof Palmes närstående skulle kunna lida men om uppgifterna offentliggjordes. Regeringsrätten ändrade inte kammarrättsdomen.
Dåvarande Regeringsrätten gav forskaren Birgitta Almgren rätt att ta del av Säpos material om ett antal svenskar som misstänktes för samarbete med östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Materialet utlämnades med förbehåll om att Birgitta Almgren inte fick avslöja personernas identitet. Regeringsrätten tog hänsyn till att Östtyskland inte längre existerar som stat, att Tyskland offentliggjort stora delar av Statis arkiv samt att delar av Säpos matieral offentliggjorts i riksdagen samt av Säpo själv.
Polisen vägrade lämna ut handlingar från en nedlagd förundersökning gällande en järnvägsolycka till en journalist. Kammarrätten fastställde beslutet och slog även fast att det med hänsyn till handlingarnas ”art” inte framstod som ”meningsfullt” att lämna ut handlingarna med personuppgifterna borttagna.
Säpo vägrade lämna ut hela den händelserapport som upprättats vid Länskommunikationscentralen efter att tidigare S-ledaren Mona Sahlin utlöst sitt personlarm. Det här med hänvisning till förundersökningssekretess och sekretess till skydd för enskilda. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet. Det var i februari 2011 som Sahlin larmade sedan en okänd person hade ryckt i dörren till Sahlins hus i Nacka, vilket ledde till en stor polisinsats.
En person begärde hos Polismyndigheten i Västra Götaland att få ut alla polisanmälningar under åren 2006-2010 där fyra närstående individer förekom som målsägande. Polismyndigheten menade att den varken kunde lämna ut anmälningarna i avidentifierat skick eller ens avslöja om det fanns några sådana anmälningar. Det skulle nämligen avslöja att åtminstone någon av de fyra förekommit som målsägande i en eller flera polisanmälningar. Kammarrätten upphävde polisens beslut efter att först ha konstaterat att det hos polisen fanns sådana polisanmälningar som begäran avsåg. Domstolen slog fast att polisen var skyldig att göra en noggrann sekretessprövning för varje handling.
Efter ny prövning lämnade polisen ut de begärda polisanmälningarna men med i stort sett samtliga uppgifter maskerade. Beslutet överklagades men kammarrätten delade polisens bedömning att de maskerade uppgifterna omfattades av sekretess.
En journalist hade rätt att få ut personuppgifterna i Åklagarmyndighetens beslut om att inte inleda förundersökning eller lägga ned förundersökning i ärenden om djurplågeri. För denna typ av beslut gäller, enligt OSL 35:6 1 p, inte den sekretess till skydd för uppgifter om enskilda som finns i OSL 35:1.
En journalist som begärde ut gamla SÄPO-handlingar från Riksarkivet för att undersöka det historiska samröret mellan Kristdemokraterna och det nazistiska partiet Nordiska rikspartiet fick ut handlingar om Kristdemokraterna men nekades handlingar om Nordiska rikspartiet. Kammarrätten, som fastställde Riksarkivets beslut, menade att ett utlämnande kunde skada SÄPO:s framtida möjligheter att kartlägga personer som kan begå brott mot rikets säkerhet. Dessutom tyckte domstolen att det fanns skäl för sekretess av hänsyn till enskilda som förekom i handlingarna.
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Stockholms län betalat ut i ”gratifikationspengar” till informatörer under åren 2004-2009. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.