Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: skatteverket
Kritik mot att hemliga uppgifter mejlades okrypterat
Under en revision av ett bolag skickade Skatteverket okrypterade mejl till bolaget trots att mejlen innehöll sekretessbelagda uppgifter. Myndigheten fick kritik av JO för detta. Bolaget hade visserligen bett Skatteverket kommunicera via mejl men JO ansåg att Skatteverket borde ha upplyst bolaget om att sekretesskyddet då inte kunde garanteras. Dessutom innehöll vissa av mejlen uppgifter om tredje man och de fick i vilket fall som helst inte mejlas enligt JO.
Ingen rättighet läsa e-handlingar på papper
En person mejlade pdf-filer till dåvarande Riksskatteverket och begärde samtidigt att få läsa pappersutskrifter av de inskickade filerna på plats hos myndigheten. Riksskatteverket erbjöd honom att komma och läsa filerna på en datorskärm men ville inte skriva ut dem. Personen överklagade men kammarrätten avvisade överklagandet eftersom Riksskatteverket inte hade nekat personen att ta del av handlingarna. Kammarrätten bedömde att en enskild inte har rätt att kräva att en handling ska göras tillgänglig på ett visst sätt.
Avregistrering av organisationsnummer ej skatteärende
En person begärde ut ett protokoll med bilagor som lämnats in till Skatteverket i samband med att en ideell förening begärt att bli avregistrerat från organisationsnummerregistret. Skatteverket avslog med hänvisning till en sekretessregel som gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt. Personen överklagade och kammarrätten upphävde Skatteverkets beslut eftersom avregistrering av organisationsnummer inte utgör verksamhet för bestämmande av skatt. Domstolen återförvisade ärendet till Skatteverket för prövning av om de begärda handlingarna omfattades av någon annan sekretessregel.
Fyra till sex timmars arbete inte rutinbetonat (HFD 2015 ref. 25):
En journalist begärde hos Skatteverket att få ut uppgifter om personnummer på samtliga personer som utvandrat från Sverige till Estland, Lettland och Litauen under åren 2009-2013. Skatteverket avslog med motiveringen att det skulle krävas 4-6 timmars arbete med programmering och kvalitetskontroller för att få fram en läsbar sammanställning. Efter överklagande fastställde HFD beslutet med hänvisning till att den beräknade arbetsinsatsen gick utöver vad som kan anses utgöra en begränsad
arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Sammanställningen kunde alltså inte göras med rutinbetonade åtgärder och var därför inte en allmän handling hos myndigheten.
JO 2167-2010
”Jag ser fram emot att skattenämnden kommer att avvecklas så vi slipper göra denna bisarra och fullständigt onödiga arbetsuppgift att skicka beslutskopior till Nyhetsbyrån Siren”. Det skrev en skattehandläggare i Kiruna i ett mejl till nyhetsbyrån samtidigt som han bifogade de begärda beslutskopiorna. Innehållet i mejlet var ”givetvis mycket olämpligt”, konstaterade JO. Men ombudsmannen lät saken bero bland annat mot bakgrund av att skattehandläggaren visat sig djupt ångerfull.
HFD 554-13
Det är inte hemligt vilka företag som ingått en avsiktsförklaring om s.k. fördjupad samverkan med Skatteverket. Det slog HFD fast i denna dom. Enligt HFD ska fördjupad samverkan ses som en form av kontinuerlig rådgivning. Det är alltså inte fråga om bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Därför faller verksamheten utanför det område som omfattas av skattesekretessen i OSL 27:1.
Skatteverket 767353-11
Förvaltningsrätten i Stockholm sökte fram domar i målhanteringssystemet Vera, sparade dem i pdf-format och mejlade dem till ett medieföretag. Domstolen tog ut en avgift på 300 kronor för arbetsinsatsen med stöd av 4 § avgiftsförordningen. Medieföretaget överklagade till Skatteverket. Men Skatteverket avvisade överklagandet eftersom det inte finns någon regel som säger att avgiftsbeslut enligt 4 § avgiftsförordningen kan överklagas till verket.
Skatteverket 480234-11 och Skatteverket 767353-11
Sametinget lämnade ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form och krävde mottagaren på avgift för kopiorna. Mottagaren överklagade avgiften till Skatteverket. Men verket avvisade överklagandet eftersom Sametingets avgiftsbeslut grundande sig på 4 § avgiftsförordningen. Det finns ingen regel som säger att avgiftsbeslut som grundas på 4 § avgiftsförordningen kan överklagas till Skatteverket.
KR Sthlm 5001-11
När förvaltningsrätten beslutar att frysa tillgångar för en person som Skatteverket misstänker för skattefusk (betalningssäkring) så blir beslutet offentligt direkt. Det slår Kammarrätten fast i en dom och ger därmed Nyhetsbyrån Siren rätt mot Förvaltningsrätten i Uppsala. Förvaltningsrätten ville inte lämna ut beslutet förrän man hade försäkrat sig om att den berörda personen blivit delgiven det. Enligt kammarrätten finns det inget lagstöd för att fördröja utlämnandet på det sättet.
Rättsutredning: Betalningssäkring
Skatteverket kan ansöka hos förvaltningsrätten om betalningssäkring hos en skattskyldig (fysisk eller juridisk person) som utreds för skattefusk. Det här gör Skatteverket om myndigheten misstänker att utredningen kommer att sluta med ett större skattekrav och den skattskyldige har pengar men inte kommer betala frivilligt. Om förvaltningsrätten bifaller Skatteverkets ansökan så får Skatteverket rätt att med hjälp av Kronofogden frysa delar av den skattskyldiges tillgångar. Den skattskyldige kan då inte flytta på eller göra sig av med tillgångarna för att komma undan fogdens indrivning.
Hos Skatteverket råder sträng sekretess för uppgifter i de utredningar som görs i taxeringsärenden eller i ärenden om betalningssäkring (se OSL 27:1 och 27:2). När samma utredningar hamnar hos en domstol så är utgångspunkten istället att uppgifterna är offentliga (OSL 27:4, se också RÅ 1985 Ab 137 och RÅ 1990 not. 286).
När domstolen väl har fattat sitt beslut om betalningssäkring så blir beslutet inklusive skälen i de allra flesta fall helt offentligt. Det här framgår av den huvudregel som finns OSL 43:8 och som säger att uppgifter i domar och domstolsbeslut inte omfattas av sekretess. Beslutet blir en allmän och offentlig handling i samband med att det expedieras till Skatteverket. Det här gäller även i de fall då beslutet inte delges den skattskyldige förrän Kronofogden har verkställt betalningssäkringen (se Skatteverkets handledning för betalningssäkring s. 73, avsnitt 6.1). Jag har varit med om att tjänstemän på domstolar inte velat lämna ut helt färska beslut om betalningssäkringar med motiveringen att inte ens den skattskyldige fått se beslutet. Men det finns inget rättsligt stöd för den invändningen. I vilket skede den skattskyldige delges beslutet har ingen betydelse för frågan om när beslutet blir en allmän och offentlig handling.