Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: TF 2:4
Fick inte ut avgången tjänstemans e-post
En person begärde ut e-post som hade skickats och tagits emot av en anställd vid Stadsdelsnämnden i Västra Göteborg. Nämnden avslog med hänvisning till att den anställde hade slutat och att nämnden inte längre hade åtkomst till hans e-post.
Personen överklagade men kammarrätten tyckte inte att det fanns skäl ifrågasätta nämndens påstående. Därmed var de begärda e-postmeddelandena inte förvarade hos nämnden. Kammarrätten avslog överklagandet.
E-postlogg i molntjänst inte förvarad hos myndighet
Kommunalförbundet Sydarkivera avslog en begäran från en person som ville ha ut e-postlogg och internethistorik för en av förbundets anställda. Uppgifter i e-postloggen som var äldre än två veckor hade gallrats enligt gällande gallringsföreskrift, hävdade förbundet i sitt avslagsbeslut. Inte heller loggposterna som var yngre än två veckor kunde lämnas ut då de inte kunde tas fram dem med rutinbetonade åtgärder. Det här eftersom loggarna fanns på en extern server för tjänsten Microsoft Office 365. Inte heller internethistoriken kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder enligt förbundet.
Sökanden överklagade beslutet. I ett yttrande till kammarrätten anförde Sydarkivera att Microsoft inte tillhandahöll några verktyg för att ta fram loggarna och att Microsoft sparade loggarna en begränsad tid, vilket kommunalförbundet inte kunde påverka. Enligt Sydarkivera skulle förbundet behöva nyanställa en person för att ta fram de begärda loggarna och det skulle gå på en halv miljon kronor bara i initiala kostnader. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta förbundets uppgifter och avslog överklagandet med motiveringen att de begärda sammanställningar inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.
Sekretessbelagd handling blir inkommen till domstol vid överklagande
Allmänna handlingar som en myndighet har sekretessbelagt ska betraktas som förvarade hos och inkomna till kammarrätten när de överlämnas dit i samband med ett överklagande av sekretessbeslutet. Om någon begär ut handlingarna från kammarrätten under denna tid måste kammarrätten alltså göra en sekretessprövning och ta ställning till om handlingarna kan lämnas ut. Det framgår av ett antal HFD-avgöranden.
HFD tyckte inte att dessa fall kunde jämföras med situationen då en myndighet vägrar lämna ut en handling för att den inte är allmän och detta ställningstagande överklagas till kammarrätten. För dessa fall finns prejudikatet RÅ 1996 ref. 19 som säger att en handling som har bedömts som icke allmän av en myndighet inte ska ses som expedierad från myndigheten och inkommen till kammarrätten bara för att den överlämnas till domstolen i samband med ett överklagande.
Skillnaden, enligt HFD, är att handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till sekretess som regel är allmänna handlingar. En praxis som innebär att dessa handlingar förlorar sin karaktär av allmänna handlingar när de överlämnas till domstol i samband med ett överklagande skulle innebära att de helt undandras från insyn under handläggningstiden i kammarrätten. Enligt HFD:s mening är en sådan ordning inte förenlig med grunderna för tryckfrihetslagstiftningen.
KR: Svenska akademien ingen myndighet
En person vände sig till Svenska Akademien och begärde att få ta del av en advokatutredning som akademien låtit göra samt alla dokument som rörde avhopp från akademiens arbete. Akademiens representant svarade att akademien inte är någon myndighet och att offentlighetsprincipen inte gäller där. Personen gick vidare till kammarrätten men hans överklagande avvisades av domstolen. Enligt kammarrätten kan Svenska Akademien inte anses ingå i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen, även om en viss begränsad förvaltningsuppgift har överlämnats till den. Kammarrätten konstaterade att Svenska Akademien inte heller ska jämställas med en myndighet när det gäller rätten att ta del av allmänna handlingar. Den är inte heller skyldig att tillämpa reglerna om handlingsoffentlighet på annan grund. Därmed var akademiens beslut inte heller överklagbart.
Beslagtagna datafiler var inkomna handlingar
En person begärde hos Polismyndigheten att få ta del av ett antal filer som hade funnits på hårddiskar som tagits i beslag i en utredning. En domstol hade förklarat hårddiskarna förverkade och därefter hade de förstörts. Men polisen hade gjort spegelkopior av filerna och de fanns kvar på en server hos myndigheten. Polisen bedömde att filerna inte var allmänna handlingar eftersom de kom från handlingar som hade förverkats och förstörts efter ett domstolsbeslut och avslog därför hans begäran. Personen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten hänvisade till att beslutet om förverkande innebar att polisen inte längre fick lämna ut innehållet på spegelkopiorna. Personen gick vidare till HFD och fick rätt. HFD konstaterade att tryckfrihetsförordningen ”…är grundlag och innehåller inte några bestämmelser som föreskriver undantag från regleringen om allmänna handlingars offentlighet såvitt avser handlingar som en myndighet har tagit i beslag (jfr RÅ 1987 not. 150 och RÅ 1990 not. 147)”. Domstolen menade också att en ”…kopia av en allmän handling blir även den allmän handling eftersom kopian bara utgör ytterligare ett exemplar av det informationsinnehåll som finns lagrat på den fysiska informationsbäraren, t.ex. ett papper eller en hårddisk”.
Loggar för privata e-postkonton inte förvarade hos kommunen
En person hade inte rätt att få ut e-postloggar för privata e-postkonton tillhörande anställda vid byggnadsnämnden och kommunstyrelsen i Göteborgs kommun. Kommunen förfogade inte över de anställdas privata e-postkonton och därmed var loggarna inte förvarade hos kommunen, enligt kammarrätten. Det spelade ingen roll om de anställda hade använt sina privata e-postkonton för att kommunicera i tjänsteärenden eller inte.
Fick inte ut bildström av Gävlebocken
En journalist vände sig till Gävle kommun och begärde att få ta del av bildströmmen från den webbkamera som tog bilder av Gävlebocken. Den aktuella webbkameran tog en bild var fjärde sekund och varje gång en ny bild togs så raderades den tidigare bilden. Gävle kommun avslog begäran. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens avslagsbeslut. Det fanns visserligen en bild vid tidpunkten för journalistens begäran, konstaterade kammarrätten, men den raderades i princip omedelbart. Bilden var alltså inte längre förvarad hos kommunen när kommunstyrelsen sedan prövade frågan. Någon skyldighet för kommunstyrelsen att lämna ut bilder som väntas i framtiden fanns inte heller, konstaterade kammarrätten.
Fick inte veta när mejl hade raderats
En person begärde ut 119 mejl som hade skickats mellan Luleå kommun och kommunikationsföretaget Vinter. I ett avslagsbeslut fick sökanden veta att 22 av mejlen hade raderats. Hon begärde då uppgifter om vid vilken tidpunkt mejlen hade raderats. Kommunen avslog begäran nummer två och sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen fastställde kommunens beslut med hänvisning till att de begärde uppgifterna inte fanns i kommunens e-postlogg och inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.
HFD godtog uppgift om att e-postserver saknade logg
En journalist begärde hos Riksdagsförvaltningen att få en förteckning över e-post som skickats mellan riksdagen och Transportstyrelsen under ett antal månader. Riksdagsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till att myndigheten inte har någon ”loggning i den externa e-postservern”. I sitt överklagandet till HFD invände journalisten att e-postservern har en SMTP-logger som kan ta fram e-post som har gått från riksdagen. Hon anförde vidare att riksdagen bör ha ett back up-system och att e-post loggas i spamfiltret. HFD såg ingen anledning att ifrågasätta Riksdagsförvaltningens uppgift att myndigheten inte kunde ta fram den begärda förteckningen. Därmed fanns ingen allmän handling att lämna ut.
Länkar var inte allmänna handlingar
I ett överklagande av ett beslut från Kriminalvården hade klaganden bifogat tre länkar till sajten Allmanhandling.se. En annan person vände sig till Kriminalvården och begärde ut innehållet i länkarna men fick avslag eftersom myndigheten ansåg att länkinnehållet inte var inkomna handlingar. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Kammarrätten hänvisade till att Kriminalvården inte hade öppnat länkarna utan bara vidarebefordrat överklagandet till den domstol som skulle pröva det. ”Uppgifterna i länkarna hade således inte tillförts ärendet när Kriminalvården lämnade det ifrån sig” och därför var de inte allmänna, enligt kammarrätten.