Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist begärde ut namnen på samtliga anställda på Kirsebergsanstalten. Kriminalvården avslog bland annat med hänvisning till försvarssekretessen eftersom kriminalvårdens personal ingår i totalförsvaret. Myndigheten ansåg att namnen på samtliga anställda vid en anstalt skulle kunna användas för otillåten påverkan som hot eller korruption riktad mot personalen. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen ansåg att det fanns stöd för att hemlighålla namnuppgifterna med försvarssekretessen som grund. Journalisten gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen men nekades prövningstillstånd.
En journalist nekades att få ut e-postadresser till personal inom Polismyndigheten i Jönköpings län. Ett utlämnande kunde skada Sveriges försvar, hota rikets säkerhet och skada den framtida polisverksamheten, ansåg både polismyndigheten och kammarrätten.
Polisen på Gotland avslog en journalists begäran om att få ut en förteckning över de poliser som tilldelats OC-spray. Polisen hänvisade till att förteckningen skulle omfatta en övervägande del av myndighetens personal. Ett utlämnande skulle därför kunna skada landets försvar, rikets säkerhet och polisens framtida verksamhet. Journalisten överklagade men kammarrätten delade polisens bedömning.
Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.
Polisen i Skåne gjorde fel som maskerade vilken polisanställd som hade anmält ett tillbud till Lisa, polisens rapporteringssystem för tillbud och arbetsskador. Kammarrätten slog fast att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt och att polisers namn i de flesta fall är offentliga. Polismyndigheten hade däremot stöd för att hemlighålla uppgifter om den anmälda händelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens brottsbekämpande verksamhet, enligt kammarrätten.
Se även denna dom i liknande fråga.
Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.
En person begärde ut en fullständig förteckningen över medlemmarna i rikskriminalens Palmeutredning. Polisen nekade med hänvisning till att polisen ingår i totalförsvaret och att en lista med 20 polisers personuppgifter därmed är hemliga enligt försvarssekretessen. Polisen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten eftersom vissa personer i Palmegruppen hade spaningsuppgifter.
En person begärde ut tjänstgöringslistor från polisens sambandscentral men fick avslag av myndigheten. Efter överklagande fastställde Regeringsrätten polisens avslagsbeslut. Sambandscentralen är en del av totalförsvaret och uppgifterna om dem som jobbar där är därmed hemliga med stöd av försvarssekretessen. Domstolen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten.
En journalist hade rätt att få ut en lista över de domare vid Kammarrätten i Stockholm som var säkerhetsklassade enligt säkerhetsskyddslagen samt uppgift om i vilken säkerhetsklass respektive domare var placerad. Kammarrätten hade sekretessbelagt uppgifterna med hänvisning till försvarssekretess. Men Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att uppgifter om domares identitet är offentliga samt att domarnas namn ändå framgår av domar och beslut från domstolen.
Polismyndigheten i Stockholms län vägrade lämna ut en lista med namn och personnummer för samtliga civilanställda inom myndigheten till fackförbundet SEKO. Det här med hänvisning till försvarssekretess och sekretessen som ska skydda polisens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten fastställde polisens beslut.