Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Om Säkerhetspolisen, Säpo, eller Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, har några handlingar om MS Estonias förlisning så är det hemligt, slog kammarrätten fast i den här domarna.
Statens servicecenter vägrade lämna ut en lista med namn och lön för samtliga anställda inom operatörsuppföljningen vid Tullverket. Det motiverades bland annat med att ett utlämnande kunde skada Tullverkets framtida brottsbekämpande verksamhet. Sökanden överklagade till kammarrätten och menade att uppgifterna inte rörde personal som tillhör den brottsbekämpande verksamheten utan den förvaltningsrättsliga avdelningen på Tullverket. Kammarrätten avslog överklagande. Enligt domstolen innefattar operatörsuppföljningen bland annat kontroller och rapportering av bedrägerier och oegentligheter, vilket får anses vara verksamhet som syftar till att förebygga och uppdaga brott.
När Luftfartsverket lämnade ut tre rapporter från myndighetens internrevision var en rad uppgifter maskerade med hänvisning till försvarssekretess, sekretess för säkerhetsåtgärder och affärssekretess. Journalisten, som hade begärt ut rapporterna, överklagade men fick bara ut ytterligare uppgifter från en rapport i delar som rörde Luftfartsverkets hantering av allmänna handlingar och personuppgifter.
En person begärde hos Kriminalvården att få ut en lista med uppgifter om namn och lön för samtliga anställda vid anstalten Gävle. Myndigheten avslog med hänvisning till att Kriminalvårdens fängelseverksamhet är en del av totalförsvaret och att uppgifterna kunde användas för otillåten påverkan i form av hot och korruption. Personen överklagade men Kammarrätten fastställde myndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna rörde totalförsvaret.
En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje. Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.
En journalist begärde ut det kommunala bolaget Göteborg energi AB:s interna telefonbok med nummer till samtliga anställdas fasta och mobila telefoner samt uppgift om deras namn och befattning. Han fick ut uppgifter om knappt två tredjedelar av personalen. Resten var hemligt enligt bolaget. Journalisten överklagade. Bolaget omprövade sitt beslut delvis och bestämde sig för att lämna ut ytterligare uppgifter som ändå framgick av bolagets hemsida. Resten av uppgifterna var fortsatt hemliga enligt bolaget. I ett yttrande över överklagandet hänvisade bolaget till en ny sekretessregel som skyddar uppgifter om totalförsvaret. Bolagets verksamhet är en del av totalförsvaret eftersom det handlar om samhällets energi- och kommunikationsförsörjning, argumenterade bolaget. Vissa av de anställda på bolaget har säkerhetsklassade tjänster eftersom de får ta del av uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet. Bolaget menade att uppgifter i telefonboken som gällde dessa personer inte kundel ämnas ut. Kammarrätten instämde i bolagets bedömning och avslog överklagandet.
Luftfartsverket vägrade lämna ut uppgifter till en journalist om huruvida verket hade tecknat säkerhetsskyddsavtal med två leverantörer av flygtrafikledning och flygteknik. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Luftfartsverkets beslut och menade att uppgifterna omfattades av försvarssekretess. En myndighet ska teckna säkerhetsskyddsavtal med leverantörer som kommer i kontakt med hemligstämplade uppgifter eller deltar i en verksamhet som kan ha betydelse för rikets säkerhet. Enligt kammarrätten skulle ett offentliggörande i det aktuella fallet kunna avslöja var i Luftfartsverkets organisation som känsliga uppgifter om totalförsvaret finns. I Luftfartsverkets yttrande över överklagandet anförde myndigheten att om det blev känt att ett säkerhetsskyddsavtal inte hade tecknats trots att det borde ha skett så skulle det blotta en sårbarhet i verksamheten. Kammarrätten verkade ta intryck av det resonemanget och skrev ”Utifrån uppgiften om huruvida avtal ingåtts kan slutsatser även dras rörande skyddet för sådana uppgifter.” Det framstår som att kammarrätten till stor del överlät skadebedömningen på Luftfartsverket. Domstolen skrev ”Luftfartsverket torde vara den myndighet som har bäst insikt i vilka slags säkerhetsskyddsavtal myndigheten kan tänkas ingå som är så pass känsliga att dess existens eller icke-existens inte bör offentliggöras. Verket har under målets handläggning gjort gällande att det är påkallat att den efterfrågade uppgiften hemlighålls.”
En journalist begärde ut uppgifter om antalet övertidstimmar per månad för vissa befäl vid polisens regionledningscentral i Umeå. Polismyndigheten avslog begäran eftersom ett utlämnande skulle avslöja detaljer om hur polisen är bemannad och organiserad. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde polisens avslagsbeslut.
En person som hade sökt men nekats tjänst som gruppchef vid insatsstyrkan inom Polismyndighetens region väst begärde ut uppgifter om de kandidater som hade fått tjänsterna. Det handlade om resultat från begåvnings- och personlighetstest samt från en av de intervjuer som hade genomförts i rekryteringen. Polismyndigheten vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till att ett utlämnande kunde innebära en allvarlig kränkning av de numera anställda gruppchefernas integritet. Personen överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Domstolen bedömde att personen hade ställning som part i rekryteringen men att han kunde tillvarata sin rätt, bland annat vid ett överklagande till Statens överklagandenämnd, genom uppgifter i andra handlingar som han hade fått ut från Polismyndigheten. De begärda test- och intervjuresultaten kunde därför inte lämnas ut enligt reglerna om partsinsyn. De kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll, enligt kammarrätten.
En journalist begärde ut namn samt direkttelefonnummer till samtliga anställda vid Rikspolischefens kansli, Avdelningen for särskilda utredningar samt Nationella Operativa Rådet (NOA). Polisen avslog och journalisten överklagade. Men kammarrätten fastställde polisens beslut med hänvisning till sekretess som skyddar uppgifter som kan skada polisens framtida verksamhet respektive totalförsvaret.