Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 10:14
KR Sthlm 2849-14
Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:6 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.
Se även KR Sthlm 5456-14
KR Göteborg 9011-12
Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.
RÅ 1994 not. 101
Regeringsrätten konstaterade att det inte gällde någon utrikessekretess för uppgifterna i en korrespondens mellan Sveriges ambassad i Damaskus och Utlänningsnämnden. Det fanns därför ingen grund för att ställa upp ett sekretessförbehåll när korrespondens skulle lämnas ut.
RÅ 1990 not. 418
Regeringsrätten underkände två av villkoren i ett sekretessförbehåll som Försvarsmakten ställde upp när myndigheten lämnade ut vitsorden för tre befäl till en person. Enligt de aktuella villkoren behövde personen beställa tid för att komma och ta del av handlingarna och det skulle dessutom ske i närvaro av de berörda befälen. Domstolen konstaterade att villkoren inte var relevanta för att undanröja skaderisken enligt den aktuella sekretessregeln.
RÅ 2007 not. 45
Migrationsöverdomstolen hade ställt upp ett generellt sekretessförbehåll för alla uppgifter i ett mål. Sökanden överklagade. Regeringsrätten upphävde förbehållet med hänvisning till att Migrationsöverdomstolen måste göra en individuell prövning av varje enskild uppgift eftersom det bara är sekretessbelagda uppgifter som kan omfattas av ett förbehåll.
JO 1986/87 s. 193
Socialförvaltningen i Örebro gjorde fel som ingick skriftliga avtal om sekretessförbehåll med familjehemsföräldrar. Avtalen innebar att familjehemsföräldrarna skrev på en skriftlig utfästelse att inte sprida vidare några av de uppgifter om personliga förhållanden som kunde komma att få från socialförvaltningen under sitt uppdrag som fosterhemsföräldrar. JO var kritisk dels till att sekretessförbehållen hade formen av ett avtal, dels till att förbehållen gällde generellt för alla uppgifter som kunde komma att lämnas ut.
JO 1984/85 s. 275
Ett sekretessförbehåll ska inte ha formen av en utfästelse som sökanden ska skriva på om att inte lämna ut vissa uppgifter.
JO 1994/95 s. 574
När Televerket bolagiserades och blev Telia så fick Telia låna Televerkets gamla arkiv av Riksarkivet. För att Telia skulle få ta del av alla dessa allmänna, och i många fall sekretessbelagda handlingar, så krävde Riksarkivet att Telia skulle sluta avtal om sekretessförbehåll med samtliga anställda som skulle ha tillgång till arkivet. JO underkände upplägget eftersom ett bindande sekretessförbehåll bara kan ställas upp genom ett myndighetsbeslut och inte genom ett avtal.
JK 3021-00
När Stockholmspolisen lämnade ut handlingar till en journalist med förbehåll så angav polisen att beslutet om förbehåll gällde till ett visst datum. Polisen ville på det sättet tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna. Men JK konstaterade att formuleringen istället innebar att förbehållet upphörde efter det angivna datumet och att det då var fritt fram för journalisten att sprida uppgifterna. JK konstaterade också att polisen saknade stöd för att tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna genom förbehåll eftersom det inte var relevant för att undanröja risken för men vid utlämnandet.
JK 1799-99
TV3 gjorde en programserie som hette Citypolisen där ett TV-team följde med polispatruller och skildrade deras arbete. Inför inspelningarna hade medlemmarna i TV-teamet fått skriva under ett formulär kallat ”sekretessinformation”. Polisen menade att det var ett sekretessförbehåll som innebar att TV-teamet inte fick sprida sekretessbelagd information som man fick del av vid inspelningarna. JK underkände formuläret och menade att det inte levde upp till kraven på ett sekretessförbehåll eftersom det inte var ett formligt beslut och saknade en tydlig beskrivning av vad förbehållet innebar. JK uttryckte också tveksamhet till att det överhuvudtaget var möjligt att använda sig av sekretessförbehåll för att skydda uppgifter i en situation där personer är med under polisens arbete och kontinuerligt får del av information som kan vara sekretessbelagd. Enligt JK bygger ett sekretessförbehåll på att myndigheten redan när förbehållet ställs upp vet vilka uppgifter det är som ska lämnas ut.