Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 10:03
Klagomål mot elev skulle lämnas ut till förälder
En förälder till en elvaårig elev hade rätt att ta del av klagomål som andra elevers föräldrar hade riktat mot elvaåringen. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Enligt klagomålen hade elvaåringen utsatt andra elever för våld och trakasserier. Kammarrätten bedömde att klagomålen och rektorns svar på dessa klagomål fick anses ingå i ett ärende om tillrättaförande av elvaåringen och att föräldern därmed hade rätt till insyn som part i ärendet. Visserligen kunde de andra barnen och deras föräldrar anses lida men av ett utlämnade men inte av ett så allvarligt slag att det hindrade partsinsyn, bedömde kammarrätten.
Rätt till partsinsyn i avslutad förundersökning
En man begärde ut ett antal förundersökningar som gällde honom själv från polisen men fick avslag. Han överklagade till kammarrätten och skrev att han behövde handlingarna för att kunna motbevisa anklagelser som riktades mot honom i en vårdnadstvist. Kammarrätten ansåg att det var ett sådant beaktansvärt motiv som ger rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3 trots att förundersökningarna där handlingarna ingick var avslutade.
Rätt till partsinsyn i avslutad förutredning
Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har ”beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.
Provsekretess gällde för anknytningsutredning
En man begärde hos socialtjänsten i Jönköping av få ut en transkriberingen av en så kallad IAS-intervju som gällde honom själv. IAS är en manualstyrd intervju som används för att mäta anknytningen hos tonåringar och vuxna. Mannen ville ha ut underlaget för att låta en utomstående expert granska detta eftersom han menade att intervjumetoden inte var evidensbaserad. Socialtjänsten avslog begäran med hänvisning till provsekretess. Myndigheten ansåg att vetenskapligheten i provet skulle äventyras om frågorna blev kända bland andra än behöriga intervjuare. Mannen överklagade men kammarrätten delade socialtjänstens bedömning att provsekretess gällde för intervjufrågorna. Domstolen vägde också mannens rätt till partsinsyn mot det allmännas intresse av att frågorna hålls hemliga och fann att det allmännas intresse av sekretess övervägde.
Vårdnadshavare fick ut mer uppgifter
En man begärde hos Socialnämnden i Sundsvall att få ut alla orosanmälningar gällande honom själv, hans dotter och dotterns mamma. Socialnämnden vägrade lämna ut vissa av de begärda uppgifterna. Mannen överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och prövade sedan om det fanns någon tillämplig sekretessbrytande bestämmelse. För två av de begärda orosanmälningarna fanns det inte det, enligt domstolen. Men en av anmälningarna hade lett till en utredning om mannens dotters situation och i den utredningen var mannen part. Men eftersom ärendet var avslutat bedömde kammarrätten att han inte hade ett så beaktansvärt intresse av insyn att det bröt sekretessen. Kammarrätten konstaterade dock att mannen, som vårdnadshavare, hade rätt att få del av uppgifter om dottern eftersom det inte kunde antas att dottern skulle lida betydande men av detta.
HFD 2014 not. 44
År 2013 vände sig en man till kammarrätten för att få ut handlingar ur ett antal mål som hade avgjorts under åren 2002 – 2009. Målen gällde tvångsvård av mannens söner och han hade själv varit part i de flesta av målen. Kammarrätten vägrade lämna ut vissa handlingar med hänvisning till socialtjänstsekretess. Mannen överklagade till HFD som prövade om han hade rätt att få ut handlingarna i egenskap av part i målen. Men enligt domstolen hade mannen inte rätt till partsinsyn eftersom målen avslutats för flera år sedan. Det fanns inte heller några konkreta uppgifter om att mannen var på väg att söka resning eller liknande, vilket hade kunna göra honom till part på nytt. Att mannen hade fått del av alla handlingar när processerna om tvångsvård pågick spelade inte heller någon roll eftersom det var så pass länge sedan. HFD återförvisade ändå ärendet till kammarrätten eftersom det var oklart om kammarrätten verkligen prövat sekretessen för varje handling och uppgift individuellt.
JO 3483-11
Kristianstads kommun videofilmade samspelet mellan barn och föräldrar i en vårdnadsutredningen. JO kritiserade kommunen för att den förstörde videofilmen innan vårdnadsutredningen var klar. Videofilmen tillförde ärendet sakuppgifter så det var inte fråga om en minnesanteckning som kommunen hävdat. Filmen skulle därför ha blivit en allmän handling när ärendet avslutades och borde ha bevarats till dess ansåg JO.
HFD 5044-13
Ett företag som var part i ett mål i kammarrätten begärde ut föredragningspromemorian i målet. Kammarrätten avslog eftersom en föredragningspromemoria är en typ av minnesanteckning. Eftersom minnesanteckningen inte hade arkiverats så var den inte en allmän handling. Företaget överklagade till HFD och hänvisade till sin rätt till partsinsyn enligt 10 § förvaltningslagen (16 § i den gamla förvaltningslagen). Men HFD fastställde kammarrättens beslut.
Ansvarig utgivares kommentar:
En part har enligt 10 § förvaltningslagen (16 § i den gamla förvaltningslagen) rätt att få ut alla uppgifter som har tillförts ärendet oavsett om de finns i allmänna handlingar eller inte. En föredragningspromemoria tillför som regel inte uppgifter till ärendet utan sammanfattar de uppgifter som redan finns i ärendet.
KR Sthlm 978-13
Den målsägande (brottsoffret som hade polisanmält det aktuella brottet) var inte part i förundersökningen och hade därför inte rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och hänvisade till en vägledande dom från dåvarande Regeringsrätten (RÅ 2001 not. 84). Samtidigt menade kammarrätten att det fanns uppgifter i förundersökningen som kunde lämnas ut till målsäganden men som polisen sekretessbelagt felaktigt. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.
För ytterligare domar om slarviga sekretessprövningar vid polismyndigheten, se här.
KR Sthlm 7568-11
Kammarrätten beslutade att ett vindkraftsföretag hade rätt att få ut en handling som visade var ett havsörnsbo var placerat. Företaget behövde uppgiften för att kunna föra sin talan i en domstolstvist om ett vindkraftsbygge. Kammarrätten bestämde att uppgiften skulle lämnas ut med förbehåll om att företaget inte fick sprida den vidare eller använda den i någon annat sammanhang än i den pågående tvisten.