Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person hade rätt att få ut uppgifter om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom Bergs kommun som hade smittats av covid-19. Det slog kammarrätten fast i den här domen.
Enligt kammarrätten var antalet individer per boende inte så litet att det gick att härleda några av uppgifterna till enskilda personer. Det rörde sig därför inte om uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Därmed gällde varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess för uppgifterna.
Personen fick däremot inte ut uppgifter om antalet avlidna med covid-19 per boende. Där fanns det en risk att uppgifterna kunde kopplas till enskilda individer genom pusselläggning med till exempel information från folkbokföringsregistret, ansåg kammarrätten.
”I den mån de handlingar som du begärt att få ta del av förvaras hos kommunen, föreligger sekretess…” Med den motiveringen avslog socialtjänsten i Täby kommun en begäran från en person.
Personen överklagade och skrev i sitt överklagande att han redan kände till alla uppgifter i de begärda handlingarna. Kammarrätten upphävde det överklagade beslutet. Domstolen tyckte inte att kommunen hade gjort en tillräckligt noggrann prövning när den hade sekretessbelagt handlingar utan att först leta fram dem.
En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.
Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:
”Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”
PRO Östermalm i Stockholm begärde ut uppgifter om hur många boende som hade smittats och avlidit i covid-19 på respektive äldreboende i stadsdelen. Stadsdelsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess.
PRO-föreningen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen ansåg att det var möjligt att identifiera de enskilda personerna bakom siffrorna genom att jämföra med folkbokföringsinformation och andra uppgifter. Därmed stod det inte klart uppgifterna kunde lämnas ut utan att en enskild eller någon närstående till den enskilde led men.
Det var hemligt hur många konstaterat covid-19-smittade brukare inom äldreomsorgen i Katrineholms kommun som hade dött (av covid-19 eller annan orsak). Det slog kammarrätten fast i den här domen och hänvisade till att man genom ”så kallad pusselläggning” skulle kunna identifiera enskilda avlidna. Därmed var uppgifterna hemliga enligt socialtjänstsekretessen.
Uppgiften om det totala antalet smittade brukare inom äldrevården var däremot offentlig, enligt kammarrätten.
En person begärde ut uppgifter om hur många LVU-ansökningar som socialnämnden i Solna hade gjort under 2019, hur många av dessa som bifallits eller avslagits samt målnummer för samtliga ärenden. Kommunen lämnade ut uppgifterna med undantag för målnumren.
Personen överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen motiverade detta med att ”…ett utlämnande av målnummer kan göra uppgifter om personer som är aktuella hos nämnden lättare tillgängliga”. Därför stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut ut utan att enskilda led men av det.
En person begärde ut en lex Sarah-anmälan som Hedemora kommun hade skickat till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan rörde en numera avliden person. Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess.
Personen överklagade till kammarrätten som delvis gav henne rätt. Enligt domstolen fanns det inga uppgifter i handlingen som omfattades av personaladministrativ sekretess. Den innehöll inte heller uppgifter som kunde anses kränka den frid som tillkom den avlidna personen, däremot kunde anhöriga lida men av att vissa uppgifter offentliggjordes. Dessa skulle därför sekretessbeläggas. I övrigt skulle anmälan lämnas ut, enligt kammarrätten.
En person vände sig till Mora kommun och begärde ut en utredning om en kommunanställd lärare. Den innehöll en uppräkning av händelser som ansågs ligga läraren till last, redogörelser för hur elever uppfattat situationen och lärarens egna kommentarer om vad som hänt. Utredningen innehöll även ett avsnitt där arbetsgivaren redogjorde för sin slutsats.
Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess, sekretess som skyddar uppgifter i elevstödjande verksamhet samt sekretess som gäller i personalsocial verksamhet. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut.
Enligt kammarrätten gällde uppgifterna varken socialtjänst eller personalsocial verksamhet. Vissa uppgifter om de berörda eleverna hörde dock till elevstödjande verksamhet och var sekretessbelagda av det skälet. I övrigt skulle handlingarna lämnas ut enligt kammarrätten.
Ett antal efterlevande till en kvinna som hade testamenterat allt hon ägde till Barncancerfonden, begärde ut kvinnans journal från kommunen. De misstänkte att kvinnan led av en allvarlig psykisk störning när hon skrev testamentet, och de tänkte använde journaluppgifterna för att ifrågasätta testamentets giltighet.
Om uppgifter ska användas i en tvist mot en närstående till en avliden har ett utlämnande av uppgifterna ansetts medföra men för den närstående (RÅ 1992 not. 270 och 427). Men i det här fallet skulle uppgifterna användas i en tvist mot Barncancerfonden som inte kunde ses som en anhörig till den döda kvinnan. Därmed föll den grunden för sekretess bort. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en mer noggrann sekretessprövning av övriga sekretessgrunder.
På möten vid LVM-hemmet Hornö diskuterades frågor som gällde de intagnas medicinering och hälsa, trots att inte bara sjukvårdspersonal var närvarande utan även personal från socialtjänstverksamheten.
I det här beslutet konstaterade JO att hälso- och sjukvård respektive socialtjänst är två olika verksamhetsgrenar inom Statens institutionsstyrelse, vilket att betyder att det gäller sekretess mellan dem. Därför var det fel att diskutera enskilda personers hälsotillstånd vid dessa möten.