Inte hemligt hur många arbetsgivare som sökt stöd

En person begärde hos Tillväxtverket att få ut uppgifter om hur många arbetsgivare i fyra Skånekommuner som hade ansökt om stöd vid korttidsarbete, samt hur många arbetstagare som omfattades av dessa ansökningar.

Verket avslog men personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte inte att uppgifterna kunde kopplas till någon specifik arbetsgivare och därmed var de inte hemliga.

Uppgifter i anbud var offentliga

Ett kommunalt bostadsbolag i Göteborgs kommun sekretessbelade uppgifter i ett antal anbud som hade kommit in till myndigheten i en upphandlingen. Det rörde sig bland annat om priser, referensuppdrag, CV, tekniska specifikationer och underleverantörer. Sekretessen motiverades med att de berörda företagen skulle skadas ekonomiskt av ett utlämnande.

Advokatbyrån som hade begärt ut handlingarna överklagade. Byrån pekade på att ingen av anbudsgivarna hade begärt sekretess för de aktuella uppgifterna när de lämnade in sina anbud, ”trots att detta rekommenderades i upphandlingen”.  Den vinnande anbudsgivaren hade visserligen, efter avslutade upphandling och på förfrågan från det kommunala bostadsbolaget, begärt sekretess för sitt anbud. Men advokatbyrån invände att önskemålet om sekretess var allmänt formulerat och endast delvis motiverat.

Kammarrätten gick på klagandens linje och biföll överklagandet. Kammarrätten tyckte inte att den vinnande anbudsgivarens önskan om att ”sekretessbelägga så mycket som möjligt” var tillräckligt konkret. Inte heller det kommunala bostadsbolaget hade gett någon närmare förklaring till varför uppgifterna behövde hållas hemliga.

Uppgörelse om järnvägen i Kiruna var offentlig

När Trafikverket lämnade ut sina avtal med LKAB om järnvägen och stationen i Kiruna maskerade myndigheten vissa uppgifter kring uppgörelsen. Personen som hade begärt ut avtalen överklagade till kammarätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att Trafikverket hade anfört några konkreta skäl till varför myndigheten eller LKAB skulle lida skada av ett utlämnande. Avtalen var därför offentliga i sin helhet.

Krav på bättre brandskydd var skada

Räddningstjänsten i Karlstadsregionen begärde ut en förteckning från länsstyrelsen över myndighetens tillsynsobjekt enligt djurskyddslagen, inklusive uppgifter om objektens storlek (antal djur) och typ av djur. Räddningstjänsten tänkte använda förteckningen i sin egen tillsyn av lantbrukens brandskydd. Länsstyrelsen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna gällde enskildas (lantbrukens) affärsförhållanden och att man kunde anta att dessa skulle skadas om uppgifterna lämnades ut.

Räddningstjänsten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen påpekade att även helt rättsenliga åtgärder (krav på bättre brandskydd) kan utgöra skada för en enskild.

Journalist hade rätt att få ut källkod

En radiojournalist begärde ut källkoden som låg till grund för den algoritmstyrda mjukvara som Trelleborgs kommun använder som beslutsstöd inom socialtjänsten för exempelvis försörjningsstöd.

Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade. I samband med överklagandet förklarade kommunen att den hade grundat sitt avslagsbeslut på en bestämmelse som skyddar affärshemligheter hos enskilda som gör affärer med myndigheter.

Kammarrätten underkände den sekretessgrunden och biföll överklagandet. Domstolen pekade på att programvaran hade tagits fram specifikt för kommunens behov och att kommunen numera ägde denna. Det handlade alltså inte om en produkt som hade licensierats till kommunen. Leverantören ägde inte längre källkoden och kunde inte disponera över produkten för kommersiella ändamål.

Brister i djurhållning var affärshemligheter

När länsstyrelsen lämnade ut en tillsynsrapport över banveterinärverksamheten på Jägersro Trav maskerade myndigheten vilka brister som hade upptäckts. Personen som hade begärt ut rapporten överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen ansåg att brister i Jägersros djurhållning får betraktas som sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skyddas av sekretess. Och i det här fallet kunde det antas att travbanan skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut.

Namn på katthem var hemligt

En person begärde hos länsstyrelsen att få ta del av dokumentation om de djurhem där hennes omhändertagna katter hade placerats. Myndigheten lämnade ut dokumentationen men med djurhemmens namn och kontaktuppgifter maskerade.

Personen överklagade för att få ut samtliga uppgifter i handlingarna. Kammarrätten avslog med hänvisning till affärssekretess. Domstolen ansåg att djurhemmens namn och kontaktuppgifter var sådana uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som omfattas av affärssekretessen.

Mot bakgrund av att djurhem vid flera tillfällen har utsatts för brottsliga gärningar, tyckte kammarrätten att det fanns särskild anledning att anta att djurhemmen skulle lida skada om dessa uppgifter lämnades ut.

Arrendeavtal för motorbana skulle lämnas ut

Det kommunala fastighetsbolaget Gisletorp lokaler AB äger Anderstorp motorbana. En person begärde ut hyres- och arrendeavtal mellan det kommunala bolaget och Anderstorp racingklubb samt klubbens bolag SRW Anderstorp AB. Gisletorp lämnade bara ut vissa delar av avtalen. Bolaget menade att övriga delar behövde hållas hemliga för att skydda avtalsparternas affärsintressen.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen menade att en motorbana är en så pass ”speciell anläggning” att det kommunala bolaget knappast kunde skadas av att avtalsvillkoren blev kända. Domstolen såg inte heller någon konkret anledning till att motorklubben eller dess bolag skulle skadas av ett utlämnande.

Elfirmors priser var affärshemligheter

En journalist begärde ut inkomna fakturor under föregående år från elfirmor som hade utfört tjänster åt Munkedals kommun. Två av leverantörerna hade begärt att styckpriser och fakturerade belopp skulle hållas hemliga, vilket ledde till att kommunen maskerade delar av fakturorna från dessa företag.

Journalisten överklagade till kammarrätten. Hon skrev bland annat att kommunens sekretessbedömning var slentrianmässig och saknade konkretion när det gällde menbedömningen. Varför skulle just dessa två företag skadas av ett utlämnande när inte de övriga tolv leverantörerna ansåg sig göra det? undrade hon.

Kammarrätten delade kommunens bedömning att priserna omfattades av affärssekretess eftersom uppgifter om priser typiskt sett är att betrakta som känsliga och är ett viktigt konkurrensmedel. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen eftersom journalisten hade framställt ett andrahandsyrkande om att uppgifterna skulle lämnas ut med förbehåll, vilket kommunen behövde pröva som första instans.

Journalist fick inte ut priser för upphandlat IT-system

En journalist på SVT begärde ut kontraktet mellan IBM och Region Skåne gällande inköp av ett IT-system. Journalisten fick ut kontraktet med undantag för vissa avsnitt, bland annat bilagan med priser. Regionen motiverade detta med att priserna var affärshemligheter och att det kunde skada IBM om dessa lämnades ut.

Journalisten överklagade till kammarrätten och menade att man måste ta hänsyn till vem som begär ut uppgifter och för vilket syfte. Hon poängterade att hon är journalist och vill ta del av uppgifterna för att få en inblick i hur offentliga medel används inom region Skåne. Hon skrev också att SVT inte är en konkurrent till IBM och därför inte kan dra nytta av prisuppgifterna på samma sätt som ett företag i samma bransch som IBM.

Hon påpekade vidare att det inte finns någon dokumentation som visar när IBM gjorde sin begäran om konfidentiell behandling av uppgifter i kontraktet. Därför kunde begäran inte anses ha ”karaktären av ett anbudsvillkor”, vilket har betydelse för möjligheten att sekretessbelägga enligt förarbetena. Hon hänvisade också till en skrivning i samma förarbeten om att en viss avvägning alltid bör företas med hänsyn till offentlighetsintresset. Slutligen anförde hon att behovet av sekretess bör avta ju längre tid som går efter att avtalet om affären tecknades.

Kammarrätten avslog överklagandet vad gällde prisuppgifterna, med i huvudsak följande motivering: ”Ett offentliggörande av priser i en upphandling kan göra det svårt för leverantören att använda sig av samma prisöverväganden i en framtida upphandling samt göra det möjligt för en konkurrent att utläsa den prissättningsstrategi som använts.”

Vad gällde övriga sekretessbelagda avsnitt i kontraktet, återförvisade kammarrätten frågan till Region Skåne eftersom regionen inte hade gjort en tillräckligt noggrann bedömning.