Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: kriminalvården
Uppsägning var inte ärende om anställning
En person begärde ut handlingar som kammarrätten hade hämtat in från Kriminalvården för att sekretesspröva med anledning av ett överklagande. Det rörde sig om ett beslut och en HR-bedömning i ett ärende om uppsägning.
Kammarrätten sekretessbelade uppgifter i HR-bedömningen om den berörda personens hälsotillstånd, eftersom dessa omfattades av personalsekretess. Undantaget från sekretessen som gäller ärenden om anställning gällde inte i det här fallet, enligt kammarrätten, eftersom det rörde sig om en uppsägning och inte en anställning.
Kammarrätten sekretessbelade även den berörda personens personnummer.
Granskad försändelse till intagen var inkommen
En försändelse till en intagen som hade hållits kvar och granskats av Kriminalvården var inkommen till myndigheten och därmed en allmän handling. Det konstaterade HFD i den här domen. Försändelsen omfattades inte av undantaget som gäller brev och andra liknande handlingar som har lämnats in till en myndighet ”endast för befordran av ett meddelande”. HFD pekade på att det rör sig om myndighetsutövning när Kriminalvården granskar en försändelse till en intagen och att försändelsen då ska ses som en allmän handling så länge den förvaras hos myndigheten.
Beslut om tillsyn av intagen var hemligt
En företrädare för Samhällsmagasinet Avsnitt vände sig till Kriminalvården och begärde ut ett beslut om tillsyn av en viss intagen. Myndigheten avslog med hänvisning till att handlingen innehöll uppgifter om personliga förhållanden och att den intagne eller någon anhörig kunde antas lida men av ett utlämnande.
Det finns ett undantag från sekretessen som gäller beslut av Kriminalvården. Men i det här fallet ansåg myndigheten att det som benämns som ett beslut om tillsyn i själva verket är ett internt arbetsdirektiv. Det vill säga en order till personalen att titta till en intagen med jämna mellanrum.
Sökanden överklagade men kammarrätten gick på Kriminalvårdens linje och avslog med bland annat följande motivering: ”Ställningstagandet rörande tillsyn får enligt kammarrättens mening ses som myndighetens dokumentation av en åtgärd som Kriminalvården vidtagit inom ramen för sitt uppdrag att säkerställa att den intagnes påföljd verkställs på ett säkert och humant sätt”. Det var alltså inte ett beslut utan så kallat faktiskt handlande, enligt kammarrätten.
Säkerhetshandbok omfattades av biblioteksundantaget
Kriminalvårdens säkerhetshandbok, som finns på myndighetens intranät, omfattas av biblioteksundantaget och är därför inte en allmän handling, enligt denna dom. Handboken är ett hjälpmedel för myndighetens egen personal i det löpande arbetet och ska ge vägledning i säkerhetsrelaterade frågor.
Knappt fyra månader var oskälig fördröjning
Kammarrätten biföll en ansökan om förtursförklaring från klaganden i ett mål om utlämnande av allmänna handlingar. Domstolen konstaterade att överklagandet hade handlagts av kammarrätten i 3 månader och 24 dagar och att inga åtgärder hade vidtagits i målet. Enligt tryckfrihetsförordningen ska överklaganden av ett beslut att inte lämna ut allmänna handlingar handläggas skyndsamt. Därför ansåg domstolen att handläggningen hade ”oskäligt fördröjts”. Elva dagar efter förtursförklaringen meddelades domen i målet.
KR_Jonkoping_1757_18_fortursbeslut
Kammarrätten tyckte inte att en handläggningstid på 3 månader och 3 dagar var en oskälig fördröjning. Handläggningen hade bestått i att kammarrätten hade begärt in handlingar från Kriminalvården och omfördelat målet vid ett tillfället. Ansökan om förtursförklaring avslogs.
En handläggningstid på drygt två månader i kammarrätten i ett mål om utlämnande av allmänna handlingar var ingen oskälig fördröjning. Det bedömde kammarrätten i det här beslutet och avslog klagandens ansökan om förtursförklaring. Handläggningen i målet hade bestått av att kammarrätten hade begärt in ytterligare handlingar och omfördelat målet vid ett tillfälle.
En handäggningstid på 2 månader och 29 dagar i kammarrätten i ett mål om utlämnande av allmänna handlingar var ingen oskälig fördröjning. Det bedömde kammarrätten i det här beslutet och avslog klagandens ansökan om förtursförklaring.
Inget krav på utlämnande på helgen
Kriminalvården vägrade låta en person ta del av handlingar på plats i Häktet Kronobergs lokaler under en helg. Kriminalvården menade att det fanns betydande hinder mot ett utlämnande eftersom häktets bemanning är lägre helgtid. De få anställda som är på plats har mer angelägna tjänsteåtaganden som att upprätthålla ordning och säkerhet, ansåg myndigheten. Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten instämde i Kriminalvårdens bedömning.
Lista med fängelseanställda var försvarshemlighet
En person begärde hos Kriminalvården att få ut en lista med uppgifter om namn och lön för samtliga anställda vid anstalten Gävle. Myndigheten avslog med hänvisning till att Kriminalvårdens fängelseverksamhet är en del av totalförsvaret och att uppgifterna kunde användas för otillåten påverkan i form av hot och korruption. Personen överklagade men Kammarrätten fastställde myndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna rörde totalförsvaret.
Inte hemligt var intagen bor
Det är inte hemligt vid vilken anstalt en fånge är placerad även om det finns en hotbild mot honom eller henne. Det slog kammarrätten fast i denna dom och hänvisade till att Kriminalvården ansvarar för intagnas säkerhet.
Partsinsyn ger inte rätt till gratis kopior
Rätten till partsinsyn innebär inte en rätt att få kopior av handlingar i det egna ärendet avgiftsfritt. Det slog kammarrätten fast i denna dom som gällde en intagen på en anstalt som ville ha ut kopior på rapporter om arbetsvägran som gällde honom själv.
Fel av Kriminalvården att hänvisa till tingsrätten
En person begärde att, på plats på Kriminalvårdens frivårdskontor i Luleå, få ta del av ett yttrande enligt lagen om särskild personutredning i brottmål. Hon angav ett målnummer och att yttrandet var ställt till Luleå tingsrätt. Kriminalvården konstaterade att den begärda handlingen fanns i myndighetens elektroniska verksamhetssystem men avslog begäran med hänvisning till TF 2:15 2 st. Enligt Kriminalvården kunde personen, ”utan beaktansvärd olägenhet”, ta del av handlingen hos Luleå tingsrätt. Hon överklagade till kammarrätten som gav Kriminalvården bakläxa. Domstolen hänvisade till att den aktuella bestämmelsen införde på 70-talet när stordatorer var ”…det dominerande digitala inslaget”. Syftet då var att den myndighet som sökanden vände sig till inte skulle vara skyldig att göra ”kostnadskrävande extrakörningar med datamaskin” (prop. 1973:33, s. 82), om en utskrift redan fanns tillgänglig hos en närbelägen myndighet för läsning på stället. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen menade kammarrätten att det aktuella undantaget numera har ett mycket begränsat tillämpningsutrymme. Kammarrätten konstaterade att inget i målet tydde på att det skulle finnas några beaktansvärda praktiska hinder för Kriminalvården att, efter en eventuell sekretessprövning, tillhandahålla den efterfrågade handlingen på stället, antingen för läsning på en bildskärm eller genom en utskrift. Därför menade domstolen att Kriminalvården inte hade rätt att hänvisa personen till en närbelägen tingsrätt med motiveringen att ”handlingen torde vara offentlig där”.