HFD slår fast undantag från socialtjänstsekretess hos alla myndigheter

Undantagsbestämmelsen kopplat till socialtjänstsekretessen innebär att vissa typer av beslut – som till exempel omhändertagande av enskild enligt LVM eller LVU – är offentliga även när besluten förvaras hos andra myndigheter än den beslutande. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i en dom som går både Statens Institutionstyrelse (Sis) och kammarrätten emot. Sis maskerade efter en persons begäran vissa uppgifter i en socialnämnds tvångsvårdsbeslut, med hänvisning till den starka socialtjänstsekretessen i fallet. Lägre instans pekade sedan på att Sis inte hade fattat besluten för egen del utan bara förvarade dem, och därmed inte omfattades av det nämnda undantaget i OSL. Men någon sådan begränsning av undantaget är inte i linje med vare sig bestämmelser eller förarbeten, enligt HFD, som tvärtom ser uttryckligt stöd i just förarbetena för handlingsoffentligheten i fallet – oavsett vilken myndighet besluten förvaras hos.

HFD ser inte heller någon annan grund för sekretess i det aktuella ärendet och beordrar därmed att handlingarna ska lämnas ut.

Socialtjänstsekretess inte överförd till domstol

En oenig kammarrätt beslutade tidigare i år att inte lämna ut en utredning i ett LVU-ärende som funnits med som bilaga i ett förvaltningsrättsmål, som i sin tur gällde en begäran om radering av personuppgifter. Detta med hänvisning till att uppgifterna rörde enskild persons hälsa, och att socialtjänstsekretessen per automatik hade överförts till domstolen i ärendet. Att personen som begärt att få uppgifterna raderade själv lämnat in kopior av samma utredning till domstolen medförde inte att sekretesskyddet upphörde, enligt kammarrätten.

Men Högsta förvaltningsdomstolen gör en annan bedömning. Sakfrågan – radering av personuppgifter – rör inte någon sådan verksamhet som avses i OSL-bestämmelsen om socialtjänstsekretess, och därmed har inte sekretessbestämmelsen ifråga blivit tillämplig i förvaltningsdomstol. Uppgifterna förekommer visserligen i ett annat mål där de skyddas av sekretess, men det gör ingen skillnad i det aktuella ärendet, enligt HFD, som alltså upphäver kammarrättens avslag. En ny prövning av om eventuellt andra sekretessparagrafer skyddar uppgifterna ska nu göras.

HFD: Socialtjänstsekretess gäller inte för handling från tolkförmedling

Uppgifter som en kommuns socialtjänst har överlämnat för översättning hos en annan myndighet omfattas fortsatt av socialtjänstsekretess. Detta enligt ett tidigare avslagsbeslut från kommunalförbundet Tolkförmedling Väst, som en oenig kammarrätt sedan fastställde. Men nu har utslaget upphävts i Högsta förvaltningsdomstolen, efter att personen som begärde ut handlingen överklagat vidare. HFD konstaterar att tolkförmedlingens ändamål är att bedriva gemensam språktolk- och översättningsförmedling, som inte är en verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst. Att handlingen från början härrör från socialtjänsten saknar enligt domstolen betydelse, med följden att socialtjänstsekretess inte är en primär sekretessbestämmelse för tolkförmedlingen. Då det inte heller finns någon tillämpar bestämmelse om överföring av sekretess i sammanhanget var det därmed fel att neka ett utlämnande utifrån det aktuella lagrummet i OSL, sammanfattar HFD.

Tolkförmedling Väst måste nu pröva om handlingen omfattas av sekretess på någon annan grund.

Vissa uppgifter i LVU-mål lämnas ut efter HFD-utslag

En kvinna som hade begärt att få ta del av ytterligare dokumentation i ett LVU-mål fick i kammarrätten ut endast vissa uppgifter. I övrigt hänvisade domstolen till socialtjänstsekretess. Högsta förvaltningsdomstolen instämmer nu i att sekretessbestämmelsen var tillämplig i fallet, men konstaterar samtidigt att vissa ytterligare uppgifter i en av aktbilagorna i målet kan lämnas ut. Detta då kvinnan redan bedöms känna till innehållet genom tidigare utlämnade uppgifter. I övrigt delar HFD samma uppfattning som lägre instans.

Kvinnan anförde i sitt överklagande till HFD att målet rörde en processuell fråga som inte omfattas av angiven sekretess, och att uppgifterna under alla omständigheter redan hade gjorts offentliga i förvaltningsrättens avgörande i LVU-ärendet. Invändningar som hon alltså, i det stora hela, inte får gehör för.

Uppgifter om avliden i socialtjänstmål i förvaltningsrätten kan lämnas ut

En man som tidigare hade nekats handlingar kopplat till ett överklagat socialtjänstmål i förvaltningsrätten får nu i huvudsak gehör, efter att ha överklagat beslutet och lyft fram att personen numera är avliden. Kammarrätten instämmer i att en avliden person inte kan anses lida men. Ett undantag görs dock för vissa delar i en bilaga i domstolsakten, med hänvisning till att sekretess gäller för uppgifter som kan kränka den avlidnes frid.

Mannen som gjorde begäran lyfte i sitt överklagande även att det finns ett allmänt intresse kring att samtliga uppgifter röjs.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Tjänstemans namn inte hemligt

Namn och titel på en tjänsteman som hade gjort en orosanmälan till socialtjänsten var offentliga. Tjänstemän som utför uppgifter i tjänsten omfattas inte av begreppet ”enskild” i socialtjänstsekretessens mening, konstaterade kammarrätten i denna dom.

Diarienummer var hemligt

En person hade lämnat information om en annan person till socialnämnden och frågat om denne fick försörjningsstöd. Personen ville också ha diarienumret när nämnden påbörjade sin utredningen om de lämnade uppgifterna. Nämnden avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess.

Personen överklagade men fick avslag även av kammarrätten. Domstolen konstaterade att ett utlämnande av diarienummer skulle avslöja att det fanns ett ärende och att den berörda personen alltså förekom inom socialtjänsten. Den upplysningen var i sig en uppgift om den enskildes personliga förhållanden och det stod inte klart at den kunde lämnas ut utan men för den berörda personen.

Hemligt vilka som går på daglig verksamhet

En person som hade beviljats plats på en kommuns dagliga verksamhet begärde ut en handling som visade vilka andra brukare som skulle delta i verksamheten. Kommunen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Anhörigvårdares identitet hemlig

En kommuns anställningsavtal med en så kallad anhörigvårdare omfattas inte bara av personalsekretess utan också av socialtjänstsekretess. Därför hade Göte kommun stöd för att helt sekretessbelägga den anställdes identitet. Den bedömningen gjorde kammarrätten i dessa domar.