Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 35:01
Rätt till partsinsyn i avslutad förutredning
Förundersökningssekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (nuvarande OSL 35:1) gäller även i så kallade förutredningar. Det slog dåvarande Regeringsrätten fast i denna dom. Men den som är misstänkt i utredningen kan betraktas som part och därmed ha rätt till partsinsyn även när det gäller sekretessbelagt material. Rätten till partsinsyn kan i dessa fall inte grundas direkt på rättegångsbalken eller förvaltningslagen utan följer av allmänna rättsgrundsatser, enligt Regeringsrätten. Rätten till partsinsyn kan finnas kvar även efter det att förutredningen är avslutad om parten har ”beaktansvärda motiv” för insyn. Regeringsrätten konstaterade att den misstänkte i det aktuella fallet hade det eftersom han behövde det begärda materialet för att tillvarata sin rätt i en pågående civilrättslig process.
Polisen fick bakläxa på sekretess vid försvinnande
Polisens efterforskning av personer som har försvunnit omfattas inte av förundersökningssekretess om det inte finns någon misstanke om brott. Det konstaterade kammarrätten i den här domen och underkände Polismyndighetens beslut att sekretessbelägga uppgifter om sådan verksamhet med stöd av OSL 18:1 och 35:1. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till polisen för prövning av om uppgifterna var sekretessbelagda enligt andra bestämmelser.
Ordningsvakters inlägg på Facebook hemliga
En person begärde hos kammarrätten att få ut skärmdumpar som polisen hade gett in i mål om avstängning av ordningsvakter. Skärmdumparna visade nedsättande uttalanden som ordningsvakterna hade gjort mot andra personer och kom ursprungligen från en utredning om hets mot folkgrupp. Kammarrätten avslog begäran om att få ut skärmdumparna. Personen överklagade till HFD men fick avslag även där. HFD skrev: ”Uppgifterna är i allt väsentligt av sådant slag att det kan antas att ordningsvakterna och de andra personerna som deltagit i konversationerna samt de personer som berörs i konversationerna lider skada eller men om skärmdumparna lämnas ut.” Enligt HFD gick det inte heller att avidentifiera skärmdumparna på ett sätt som undanröjde risken för men.
Videoförhör gick inte att ”maska”
Ett barns vårdnadshavare hade rätt att få ut en tjänsteanteckning med en sammanfattning av ett polisförhör som hade hållits med barnet. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Vårdnadshavaren fick ut de delar av sammanfattningen som gällde barnet men inte de uppgifter som barnet hade lämnat om en tredje person. Enligt kammarrätten hade vårdnadshavaren inte rätt att få ut en kopia av videoförhöret eftersom uppgifterna om barnet och den tredje personen gick i varandra.
Brev inför skolattack hemligt
En journalist begärde ut det så kallade avskedsbrevet som hade skrivits av gärningsmannen vid skolattacken i Trollhättan i oktober 2015. Polisen avslog begäran. Journalisten överklagade till kammarrätten och argumenterade för att uppgifterna i brevet om den avlidne gärningsmannens politiska motiv kunde röjas utan men för honom eller de efterlevande. Journalisten pekade på att polisen redan hade berättat om mannens politiska åsikter och dessutom offentliggjort ännu känsligare uppgifter ur brevet om att mannen planerat så kallat ”suicide by cop”. Kammarrätten avslog utan någon närmare motivering.
Tonläge avgjorde sekretessfråga
Kammarrätten bedömde att ljudfiler i en polisutredning från två inspelade samtal med en taxichaufför var offentliga och skulle lämnas ut till en journalist. Innehållet i filerna hade transkriberats till text och ingått i en förundersökning som lämnats till domstol. Informationsinnehållet i det som sades i ljudfilerna var därmed redan offentliggjort, enligt kammarrätten. Men röster och tonlägen kunde däremot fortfarande omfattas av sekretess. Men eftersom samtalen inte fördes i någon särskilt utsatt situation och rösterna inte tydde på att de inblandade var i affekt så kunde ljudfilerna lämnas ut utan risk för men, bedömde kammarrätten.
Jmf med KR Sthlm 2700-17 där utgången blev en annan.
KR Jönköping 2428-14
En journalist hade rätt att få ut ett förundersökningsprotokoll från polisen i en utredning om barnpornografibrott som avslutats med ett strafföreläggande. Kammarrätten hänvisade till det undantag från förundersökningssekretessen som gäller i ärenden om strafföreläggande.
KR Sthlm 5833-14
En man hade rätt att få ut förhörsprotokoll ur en nedlagd förundersökning. Förhören gällde händelser i samband med att mannens mor upprättade sitt testamente och de förhörda personerna var mannens syster och två testamentsvittnen. Mannen menade att testamentet gynnade systern på hans bekostnad och han ville använda uppgifter ur förhören i en tvist om rätten till arvet. Kammarrätten konstaterade att mannen hade ett behov av handlingarna som bevis i arvstvisten. Enligt domstolen kunde det inte heller anses vara av synnerlig vikt för de förhörda personerna att handlingarna hölls hemliga eftersom de inte innehöll några särskilt känsliga uppgifter. Slutsatsen blev att polisen skulle lämna ut de begärda handlingarna till mannen.
HFD 7304-13
Polisförbundet hade inte rätt att få ut namnuppgifter på de medlemmar i förbundet som blivit slumpmässigt kontrollerade av Polismyndigheten i Västernorrland genom så kallade loggutdrag. Kontrollerna görs för att upptäcka poliser som gör olagliga slagningar i i polisens it-system. HFD ansåg att kontrollerna utgjorde brottsbekämpande verksamhet och att den verksamheten skulle skadas om uppgifterna lämnades ut. Domstolen såg också en risk för att de enskilda poliserna skulle lida men av ett utlämnande. Ett justitieråd var skiljaktigt och menade att poliserna inte kunde anses lida men eftersom uppgifterna skulle lämnas ut till deras eget fackförbund för att användas i facklig verksamhet. Justitierådet tyckte inte heller att ett utlämnande skulle skada den brottsbekämpande verksamheten. Men uppgifterna kunde eventuellt vara sekretessbelagda enligt OSL 18:8 p 3. Sekretessregeln avser sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder. Polismyndigheten hade inte prövat om denna sekretessregel var tillämplig och därför ansåg justitierådet att ärendet skulle återförvisas till myndigheten.
KR Sthlm 2849-14
Kammarrätten fastställde polisens beslut att inte lämna ut filmsekvenser från oroligheterna i Husby våren 2013 till en journalist. Domstolen konstaterade att det var lätt att identifiera personerna i filmerna och att dessa kunde lida men av ett utlämnande (OSL 35:1 1 st 1 p). Journalisten hade ett alternativt yrkande om att filmerna skulle lämnas ut till honom med ett sekretessförbehåll som innebar att han inte fick röja enskilda personers identitet. Men det yrkandet avslog kammarrätten utan närmare motivering. Kammarrätten ansåg inte heller att filmsekvenserna kunde lämnas ut i maskerat skick. Det skulle nämligen kräva en bearbetning av filmerna som kunde likställas med att polismyndigheten skapade helt nya handlingar genom en sammanställning av uppgifter (se TF 2:6 2 st). Eftersom det inte gick att göra med rutinbetonade åtgärder så kunde inte de maskerade versionerna av filmsekvenserna anses vara förvarade hos polismyndigheten. Därmed var de inte allmänna handlingar, hävdade kammarrätten.
Se även KR Sthlm 5456-14