Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 35:01
Hemligt om namngiven person var polisanmäld
Förfrågningar om att ta del av alla eventuella polisanmälningar mot vissa angivna personer kunde inte bifallas på grund av sekretess. Det slog kammarrätten fast i de här domarna.
Rekonstruktionsfilm var hemlig
En person begärde ut en rekonstruktionsfilm i en avslutad förundersökning hos Polismyndigheten. Rekonstruktionsfilmen gällde ett dödsfall i tunnelbanan i Stockholm. Myndigheten avslog med hänvisning till att ärendet var väldigt uppmärksammat när det begav sig och att det fortfarande, efter så lång tid, fanns spekulationer om vad som verkligen hade hänt. Genom rekonstruktionsfilmerna kunde vittnena identifieras både till utseende och namn, enligt Polismyndigheten. Personen överklagade och skrev att han hade fått ut förundersökningen i omaskerat skick från Stadsarkivet. Därför kände han redan till identiteten på de vittnen som förekom i rekonstruktionsfilmen och han hade varit i kontakt med dem som fortfarande var i livet. Kammarrätten avslog utan att bemöta klagandens invändningar. Något utlämnande med sekretessförbehåll var inte heller aktuellt, enligt kammarrätten.
Förvrängd ljudupptagning var en ny handling
Polismyndigheten avslog en begäran från en journalist som ville ta del av ett inkommet larmsamtal. Myndigheten menade att personerna som hördes på inspelningen kunde antas lida men om denna lämnades ut. Journalisten överklagade beslutet och yrkade att inspelningen skulle lämnas ut till honom i sin helhet. Han gjorde också ett antal alternativa yrkanden, bland annat att inspelningen skulle lämnas ut efter att alla röster, förutom den som tillhörde person som ringt in, hade klippts bort eller förvrängts. Inringaren hade nämligen gett sitt samtycket till att inspelningen lämnades ut till journalisten. Men enligt kammarrätten gjorde inte samtycket att handlingen kunde lämnas ut i sin helhet eftersom det förekom andra röster på inspelningen. Yrkandena om att inspelningen skulle lämnas ut med vissa röster förvrängda eller bortklippta innebar att det skulle behöva skapas en helt ny handling. En sådan begäran omfattas inte av tryckfrihetsförordningens regler om utlämnande av allmänna handlingar, menade kammarrätten och avvisade dessa yrkanden.
Maskerad film var ny handling
En journalist begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en fil med en filmsekvens som hade åberopats som bevis i ett mål. Åtal var väckt i målet men filmen hade inte lämnats in till domstolen och inte heller visats upp vid en huvudförhandling ännu. Åklagarmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att enskilda kunde lida men om filmen lämnades ut. Journalisten överklagade och yrkade i första hand att filmen skulle lämnas ut i sin helhet. I andra yrkade han att den skulle lämnas ut med förbehåll om att de inblandades ansikten skulle maskeras vid en publicering. I tredje hand yrkade han att myndigheten själv maskerade personerna på filmen. Kammarrätten avvisade tredjehandsyrkandet med hänvisning till att det yrkandet fick ”…anses innebära en begäran om upprättande av ny handling som inte omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmän handling.” Kammarrätten avslog förstahandsyrkandet eftersom enskilda kunde lida men av ett utlämnande. Även andrahandsyrkandet avslogs eftersom ett förbehåll inte undanröjde risken för men, enligt kammarrätten.
Polisens utryckningstider hemliga
En journalist begärde ut uppgifter om polisens utryckningstider vid prio 1-larm i Blekinge län under januari månad 2017 . Journalisten ville veta när larmet kom in och när polispatrull infann sig på platsen. Han ville också ha uppgifter om adressen dit patrullen hade beordrats vid de olika larmen och från vilken adress patrullen hade utgått. Polismyndigheten avslog av två skäl. För det första ansåg polisen att uppgifterna skyddades av försvarssekretess eftersom polisen är en del av totalförsvaret. För det andra skulle detaljerade uppgifter om utryckningstider kunna motverka polisens möjligheter att beivra brott. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen gick på polisens linje. Dessutom menade kammarrätten att en uppgift om till vill vilken adress en utryckning skett är en uppgift som kan vara till men för enskilda och av den anledning är hemlig.
Sekretessundantag oavsett om anmäld delgivits misstanke
Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.
Beslutslogg i polisutredning delvis offentlig
En person fick ut den så kallade slasken i en polisutredning med undantag för beslutsloggen. Loggen är ett slags register med sammanfattande anteckningar, åtgärder och händelser i en utredning. Polismyndigheten menade att loggen innehöll känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden och därför var hemlig. Personen bakom begäran överklagandet avslagsbeslutet till kammarrätten. Domstolen konstaterade att flera uppgifter i loggen avsåg offentligt anställda personer som inte skyddas av den sekretess som gäller enskilda. Vidare innehöll loggen neutrala uppgifter om utredningens fortskridande som det inte heller fanns skäl att hemlighålla. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.
Nedlagd förundersökning inte hemlig för försäkringsbolag
Ett försäkringsbolag begärde ut uppgifter ur fem nedlagda förundersökningar för att bedöma om målsäganden hade rätt till ersättning från överfallsskyddet i hennes hemförsäkring. Polisen avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande skulle försvåra förundersökningen om den togs upp igen. Bolaget överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Bolaget gick vidare till dåvarande Regeringsrätten som däremot gav bolaget rätt med följande motivering: ”Enbart det förhållande att en förundersökning, som har lagts ned med motiveringen att den inte givit spaningsresultat, skulle kunna komma att återupptas om nya uppgifter kommer fram och att ett återupptagande av utredningen i sådant fall skulle kunna försvåras av ett utlämnande av uppgifterna, utgör inte tillräcklig grund för att hemlighållande av uppgifterna.”
Rätt till partsinsyn i avslutad förundersökning
En man begärde ut ett antal förundersökningar som gällde honom själv från polisen men fick avslag. Han överklagade till kammarrätten och skrev att han behövde handlingarna för att kunna motbevisa anklagelser som riktades mot honom i en vårdnadstvist. Kammarrätten ansåg att det var ett sådant beaktansvärt motiv som ger rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3 trots att förundersökningarna där handlingarna ingick var avslutade.
K-nummer var uppgifter om personliga förhållanden
En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos polisen att få ut diarienummer (K-nummer) för samtliga anmälningar rörande grov kvinnofridskränkning under 2016 i Uppsala. Journalisten ville granska hur långt polisarbetet hade kommit i respektive anmält fall. Hon behövde diarienumren för att kontrollera om förundersökning hade inletts, pågick eller hade lagts ner. Polisen vägrade i de fall där de inblandade personerna hade ”skyddade uppgifter”. Som skäl angavs att K-numren kunde hänföras till fysiska personer. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen påpekade att ett K-nummer kan hänföras till de personer som är inblandade i det brott som anmälan avser. Därför, menade domstolen, är det sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan vara sekretessbelagda enligt i OSL 35:1. Domstolen höll med polisen om att det inte stod klart att K-numren kunde röjas i ärenden där de inblandade personer hade skyddade uppgifter. De berörda personerna eller deras anhöriga kunde lida men, enligt domstolen.