Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSL 19:1
Källkod för myndighetsprogram var offentlig
En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.
Fjärrvärmekostnad inte hemlig
En av de boende i ett radhusområde begärde ut antal mejl från fjärrvärmeleverantören Göteborg Energi. När bolaget lämnade ut mejlen hade det bland annat sekretessbelagt uppgifter i mejlen om enskildas telefonnummer. Den boende överklagade beslutet till kammarrätten som slog fast att bolaget inte hade haft stöd för detta. Enligt domstolen fanns det inget som talade för att kunden tänkte använda telefonnumren i strid mot personuppgiftslagen. Bolaget hade vidare sekretessbelagt uppgifter i mejlen om radhusens förbrukning, den totala fakturerade kostnad under 2014, kostnaden för samma förbrukning med ett privatavtal samt mellanskillnaden mellan dessa kostnader. Bolaget hade inte stöd för det heller, enligt kammarrätten. Domstolen pekade på att den boende kunde räkna ut den totala kostnaden utifrån sina egna fjärrvärmefakturor. Kostnaden enligt privatavtalet var en uppgift som framgick av bolagets marknadsföring mot allmänheten. Bolaget hade inte heller förklarat hur det skulle kunna lida skada av att uppgifterna lämnades ut. Bolaget hade däremot stöd för att sekretessbelagda uppgifter i e-postmeddelandet som avsåg de priser som bolaget kunde erbjuda ägaren till den undercentral som försåg radhusen med fjärrvärme. Det var uppgifter som typiskt sett skulle kunna gynna en konkurrent på bolagets bekostnad om de offentliggjordes, enligt domstolen.
Brister i fartyg hemliga
När Transportstyrelsens lämnade ut besiktningsprotokollen för 18 fartyg så maskerade myndigheten de brister som hade kommit fram vid besiktningarna. En del av fartygen tillhörde Stena line och en del var Trafikverkets vägfärjor. När det gällde Stena lines fartyg så bedömde Transportstyrelsen att rederiet kunde lida skada om fartygens brister blev kända. När det gällde Trafikverkets vägfärjor så hänvisade Transportstyrelsen till att konkurrerande rederier skulle gynnas om konstaterade brister offentliggjordes. Personen som hade begärt ut besiktningsprotokollen överklagade till kammarrätten och hävdade bland annat att allmänintresset av att bristerna blev kända borde överväga eventuella skador för fartygens ägare. Men Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet och hänvisade till att de tillämpliga sekretessreglerna inte gav utrymme för några intresseavvägningar.
Allvarlig kritik mot snöröjare inte hemlig
En Solnabo begärde ut handlingar gällande Solna stads uppdrag till Peab om att sköta kommunens vinterväghållning. Kommunen sekretessbelade samtliga handlingar men fick bakläxa på flera punkter när ärendet prövades av kammarrätten. Domstolen bestämde att kommunen skulle lämna ut en stor del av den korrespondens som förekommit mellan kommunen och Peab. Det gällde bland annat skrivelser där kommunen riktade allvarlig och detaljerad kritik mot Peabs sätt att utföra det avtalade arbetet. Men kammarrätten fastställde sekretessen för vissa handlingar, bland annat för Peabs projektplan samt CV för Peabs platschef. Det senare med hänvisning till att Peab riskerade att förlora nyckelpersonal till konkurrenter om personalens identitet blev känd.
Offentliga vårdcentralers ekonomi en affärshemlighet
Region Skåne vägrade lämna ut Hästveda vårdcentrals budget till en journalist med hänvisning till att den omfattas av affärssekretess. Kammarrätten delade regionens bedömning och avslog överklagandet. Enligt domstolen skulle ett utlämnande kunna gynna privata vårdaktörer som konkurrerar med regionen.
Landstingsstyrelsen i Västernorrlands län nekade två journalister att ta del av det ekonomiska resultatet för länets landstingsdrivna vårdcentraler. Journalisterna överklagade och menade att vårdcentralerna inte ägnar sig åt affärsverksamhet och därför inte heller ska skyddas av affärssekretess. Kammarrätten höll inte med utan avslog överklagandet. Domstolen ansåg att vårdcentralerna ägnar sig åt affärsverksamhet eftersom de är konkurrensutsatta och verksamheten inte utgör förvaltningsuppgifter i snäv bemärkelse.
KR Sthlm 5029-14
Kammarrätten tvingade företaget Transitio, som ägs av 20 landsting och regionala kollektivtrafikmyndigheter, att lämna ut lönelistor avseende samtliga sina anställda. Bolaget menade att konkurrerande företag skulle kunna gynnas av ett utlämnande men kammarrätten bedömde att det inte förelåg någon risk för att företaget skulle skadas. .
KR Sundsvall 3393-13
Uppgifter om gager till solister och dirigenter som anlitats av Norrbottensmusiken omfattades inte av affärssekretess. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen gynnades inte konkurrenter av att uppgifterna blev kända.
Jämför med KR Göteborg 8575-12 där utgången blev den motsatta.
KR Jönköping 3150-13
En journalist hade rätt att få ut uppgifter om lön, pension och andra anställningsförmåner för en tidigare finansdirektör på det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden. Kammarrätten hänvisade till att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt en fast etablerad praxis är offentliga samt att samma öppenhet i princip ska gälla för kommunala bolag som för kommunala myndigheter. Domstolen kunde inte se att konkurrerande bolag skulle gynnas på Stångåstadens bekostnad om informationen offentliggjordes.
RÅ 2003 ref. 28
Det landstingsägda bolaget Helsingborgs lasarett var skyldigt att lämna ut uppgifter om anställdas löner. Regeringsrätten kunde inte se att ett utlämnande skulle gynna bolagets konkurrenter på ett sådant sätt att bolaget skulle skadas. Lönerna var alltså inte sekretessbelagda.
KR Gbg 2815-13
En journalist hade rätt att få ut sponsoravtalen mellan Göteborg energi AB och Göteborgs friidrottsförbund/Göteborgsvarvet samt de checklistor som låg till grund för avtalen. Det konstaterade kammarrätten som inte kunde se några skäl för att bolagen skulle skadas av ett utlämnande.