Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: polis
KR Sthlm 4267-12
En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.
KR Sthlm 7558-08
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Uppsala län betalat ut i “gratifikationspengar” till informatörer under åren 2003-2007. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.
RÅ 1991 not. 92
En person begärde ut tjänstgöringslistor från polisens sambandscentral men fick avslag av myndigheten. Efter överklagande fastställde Regeringsrätten polisens avslagsbeslut. Sambandscentralen är en del av totalförsvaret och uppgifterna om dem som jobbar där är därmed hemliga med stöd av försvarssekretessen. Domstolen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten.
KR Sthlm 640-12
Polisen gjorde rätt som inte lämnade ut omaskerade uppgifter om vem som är målsägande i ett nedlagt brottmål gällande olaga hot. Målsäganden kunde lida men av ett utlämnande. Det kom kammarrätten fram till och avslog därmed ett överklagande från en journalist i Västerås som hade begärt att få ut handlingarna omaskerade.
KR Sthlm 1040-12
Förundersökningssekretess gällde inte för uppgifter i en nedlagd polisutredning om misshandel. Det här eftersom utredningen lagts ned med hänvisning till att det inte gick att bevisa brott och att ytterligare utredning inte förväntades ändra bevisläget på ett avgörande sätt. Det slog kammarrätten fast i denna dom.
KR Sthlm 1003-12
Polismyndigheten i Stockholms län vägrade lämna ut en lista med namn och personnummer för samtliga civilanställda inom myndigheten till fackförbundet SEKO. Det här med hänvisning till försvarssekretess och sekretessen som ska skydda polisens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten fastställde polisens beslut.
RÅ 1993 not. 401
Polisen i Växjö vägrade lämna ut sin verksamhetsplan till en person som dömts för ”grov och organiserad brottslighet” och som man misstänkte höll på att kartlägga polisen genom att begära ut verksamhetsplaner vid flera polismyndigheter. Kammarrätten ändrade beslutet delvis och menade att verksamhetsplanen kunde lämnas ut med undantag för de känsliga delar som rörde bland annat den planerade bemanningen och polisens arbetsmetoder. Regeringsrätten fastställde kammarrättens dom.
Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 400.
RÅ 1993 not. 400
Polismyndigheten i Katrineholm vägrade att lämna ut de delar av sin verksamhetsplan som redogjorde för bemanning, resurs- och organisationsfrågor. Polismyndigheten menade att ett offentliggörande skulle kunna skada den egna verksamheten och både kammarrätten och Regeringsrätten gick på polismyndighetens linje.
Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 401.
RÅ 1993 not. 399
Polismyndigheten i Skara vägrade lämna ut den del av sin verksamhetsplan som avslöjade hur personalen under en viss tidsperiod skulle vara fördelad på olika specialfunktioner och på olika platser inom myndigheten. Polismyndigheten menade att informationen kunde användas till exempel vid planering av grova brott som rån. Kammarrätten och Regeringsrätten gick på polismyndighetens linje efter överklagande.
Se även RÅ 1993 not. 400 och RÅ 1993 not. 401.
RÅ 1979 Ab 6
En person begärde att få ut samtliga handlingar rörande polisingripanden som skett i Göteborgs polisdistrikt under en angiven helg. Polisen vägrade eftersom handlingarna innehöll hemliga uppgifter men fick bakläxa av Regeringsrätten. Domstolen konstaterade att polisen måste skilja ut de offentliga delarna av materialet och lämna ut dessa. Att detta skulle ta lång tid och kräva stora resurser kunde fördröja utlämnandet men var inte ett skäl för att helt vägra lämna ut handlingarna.