Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 18:01
Antal poliser i yttre tjänst var hemligt
En person hade inte rätt att få ut handlingar med uppgifter om ”antalet personal i yttre tjänst fördelat på varje lokalpolisområde”. Det beslutade Polismyndigheten och beslutet fastställdes av kammarrätten efter att den sökande hade överklagat.
Kammarrätten ansåg att uppgifterna omfattades av försvarssekretess och den sekretess som ska skydda polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.
Polis namn var inte en försvarshemlighet
En person begärde hos Polismyndigheten att få ut ett yttrande som myndigheten hade skickat till Kriminalvården gällande honom. I yttrandet fanns uppgifter om att han hade en relation till organiserad brottslighet.
Polismyndigheten lämnade ut handlingen med undantag för uppgifter om vilken enhet på myndigheten som hade handlagt yttrandet och namnet på den enskilda handläggaren. Myndigheten motiverade det med att uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga polisen och därmed skada myndighetens framtida verksamhet. Dessutom omfattades uppgifterna av försvarssekretess.
Personen överklagade till kammarrätten. Polismyndigheten yttrade sig över överklagandet och skrev att det framgår av förarbetena att en polismans namn kan hållas hemligt om det finns en risk för trakasserier och hot mot medarbetaren i fråga.
Kammarrätten biföll överklagandet. Bestämmelsen i OSL 39:3 skyddar personliga förhållanden och dit räknas inte namnet på en handläggare som agerar i tjänsten, konstaterade domstolen. Domstolen tyckte inte att vare sig rikets försvar eller Polismyndighetens framtida verksamhet hotades av att uppgifterna lämnades ut.
Antal poliser i yttre tjänst var hemligt
En person begärde ut tjänstgöringslistor för polisen i Järfälla/Upplandsbro gällande juni och juli 2019. Han ville veta hur många poliser som hade jobbat i yttre tjänst under perioden och hur många timmar de hade arbetat. Syftet med begäran var att bedöma om det fanns anledning att verka politiskt för en ökad insats av polisiärt arbete i Järfälla kommun.
Polismyndigheten avslog med hänvisning till att den framtida verksamheten kunde skadas om informationen offentliggjordes. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade polisens bedömning.
Polisers jobbnummer inte hemliga
En person begärde ut bland annat kontaktuppgifter (namn, befattning, telefonnummer och mejladress) till den polispersonal som hade arbetat med en viss förundersökning. Syftet var att han ville kunna nå de som hade varit involverade i ärendet.
Polismyndigheten avslog begäran. Myndigheten hänvisade till OSL 15:2 1 st (försvarssekretess) och OSL 18:1 1 st (förundersökningssekretess) när det gällde utredarna i ärendet, och till sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden OSL 35:1 när det gällde övrig personal.
Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. När det gällde utredarna konstaterade domstolen att begäran rörde ett fåtal tjänstemän inom polisen och att uppgifter om dessa personers namn och funktion redan hade lämnats ut. Mot den bakgrunden kunde man inte anse att utredarna skulle skadas av ett utlämnande av kontaktuppgifterna, dessa skulle därför lämnas ut.
Vad gällde övrig personal konstaterade domstolen att dessa hade agerat som tjänstemän i ärendet och därmed inte skyddades av en sekretess som gäller för enskilda. Domstolen skickade tillbaka ärendet till polisen i den delen för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan regel.
Polisanställdas arbetade tid var hemlig
En offentlig försvarare hade inte rätt att få ut uppgifter om arbetstid, specificerad i timmar och minuter per dag samt uppgift om eventuella måltidsavdrag, för två polisanställda under en viss tidsperiod. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Domstolen menade att polisens framtida verksamhet skulle kunna skadas.
Poliser med bisysslor var hemliga
En journalist begärde ut samtliga ansökningar om bisysslor hos Polismyndigheten i Malmö samt myndighetens bedömningar och beslut i sådana ärenden sedan år 2016 i omaskerat skick.
Polismyndigheten avslog. En lista med ett stort antal polisanställda skulle kunna användas för att skada verksamheten, ansåg myndigheten.
I handlingarna fanns också uppgifter om anställdas bostadsadresser, privata telefonnummer och personnummer som myndigheten inte ville lämna ut eftersom det fanns en risk att de berörda skulle lida men av det.
Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten.
Uppgifter om polisanställdas fortbildning hemliga
En person begärde ut uppgifter om 37 namngivna polisanställda. Uppgifterna rörde vilka av dessa personer som hade genomgått internutbildning i att utreda grova brott före den 1 juni 2015, vilka inregistrerade bisysslor som fanns på respektive namngiven person under perioden 2006-2016 samt om någon av dessa personer hade haft utlandstjänst som polis eller militär under perioden 2007-2016.
Polismyndigheten avslog begäran och personen överklagade. Kammarrätten delade Polisens bedömning att uppgifter om vilken utbildning som olika anställda genomgått kunde användas för att kartlägga myndighetens förmåga, vilket i sin tur kunde skada den framtida verksamheten. Dessa uppgifter var därför sekretessbelagda.
Vad gällde beslutet att sekretessbelägga uppgifter om bisysslor, konstaterade kammarrätten att Polisen hade använt en sekretessregel som inte är tillämplig på sådana uppgifter. Domstolen upphävde Polisens beslutet i den delen och skickade tillbaka frågan till myndigheten för prövning av om uppgifterna kunde hemlighållas på annan grund.
Uppgifter om den anställda hade gjort utlandstjänst var hemliga, enligt kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess och till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga Polisens verksamhet.
Hemligt om person förekom i Schengenregister
En person hade inte rätt att få ut eventuella uppgifter om sig själv i Schengens informationssystem. Det slog kammarrätten fast i den här domen och fastställde Polismyndighetens avslagsbeslut. Enligt domstolen kan bara det faktum att en person förekommer i ett register vara hemligt.
En ledamot i kammarrätten var oenig med majoriteten och tyckte att ärendet skulle återförvisas till Polismyndigheten eftersom myndigheten hade grundat sitt avslagsbeslut på ett annan sekretessregel än dem som kammarrätten menade var tillämpliga på uppgifterna.
Arkivförteckning var hemlig i stora delar
En journalist begärde ut handlingsslagsredovisningen i Polismyndighetens arkivförteckning samt myndighetens förteckning över personuppgiftsbehandlingar. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat stora stycken i dessa med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens verksamhet. Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut i den del som avsåg arkivförteckningen. Domstolen skrev att
”…de begärda uppgifterna är av sådan karaktär att
de sammantaget ger en sådan överblick över Polismyndighetens organisation och arbetsmetoder att de omfattas av sekretess. I fråga om förteckningen över personuppgiftsbehandlingar kom domstolen fram till att Polismyndigheten inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning och återförvisade ärendet i den delen till Polismyndigheten.
Polisens utryckningstider var hemliga
En journalist kunde inte få ut statistik om utryckningstider från polisen som avsåg en mindre geografisk yta än en polisregion. Det slog kammarrätten fast i flera domar. Kammarrätten hänvisade både till försvarssekretess och sekretess till skydd för polisens brottsbekämpande verksamhet.