Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Två journalister fick vänta i månader på att få ut enkla utdrag ur bland annat Regeringskansliets ekonomisystem. Regeringskansliet skyllde på att det krävdes en ”inte okomplicerad” sekretessbedömning innan utdragen kunde lämnas ut. JO granskade ärendena och konstaterade att det knappast var sekretessbedömningen som hade tagit tid utan snarare det faktum att ärendena hade bollats mellan olika tjänstemän och avdelningar inom Regeringskansliet, vilket berodde på att myndigheten saknade en fungerande organisation för utlämnande av allmänna handlingar. JO förvånades av att Regeringskansliets inte uttryckte någon självkritik efter det inträffade. JO betonade vikten av att just Regeringskansliet respekterar allmänhetens rätt till insyn eftersom det annars är risk att andra myndigheter slutar göra det.
Se även JO 4506-12.
Ett medieföretag begärde ut ett förundersökningsprotokoll i elektronisk form från Södertörns tingsrätt. Protokollet omfattade 2.400 sidor och tingsrätten tog ut en avgift på 4.840 kronor. Det motsvarade den avgift som skulle ha tagits ut för papperskopior. Medieföretaget överklagade till Skatteverket enligt anvisningarna i Skatteverkets besvärshänvisning. Men Skatteverket avvisade överklagandet eftersom tingsrättens avgiftsbeslut grundades på 4 § avgiftsförordningen. Det finns inte någon regel som säger att ett sådant beslut kan överklagas till verket. Efter överklagande så fastställde både förvaltningsrätten och kammarrätten Skatteverkets avvisningsbeslut. Kammarrätten konstaterade att Södertörns tingsrätts avgiftsbeslut var ett sådant administrativt beslut som ska överklagas till Domstolsverket. Medieföretaget överklagade även kammarrättens dom och HFD fastställde domen.
Förvaltningsrätten i Stockholm sökte fram domar i målhanteringssystemet Vera, sparade dem i pdf-format och mejlade dem till ett medieföretag. Domstolen tog ut en avgift på 300 kronor för arbetsinsatsen med stöd av 4 § avgiftsförordningen. Medieföretaget överklagade till Skatteverket. Men Skatteverket avvisade överklagandet eftersom det inte finns någon regel som säger att avgiftsbeslut enligt 4 § avgiftsförordningen kan överklagas till verket.
En myndighet kan inte ta betalt för tidsåtgången när allmänna handlingar lämnas ut, åtminstone inte om det leder till en högre avgift än avgiften för kopiekostnad enligt 15 § avgiftsförordningen. Det framgår av det här beslutet från Skatteverket.
Sametinget lämnade ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form och krävde mottagaren på avgift för kopiorna. Mottagaren överklagade avgiften till Skatteverket. Men verket avvisade överklagandet eftersom Sametingets avgiftsbeslut grundande sig på 4 § avgiftsförordningen. Det finns ingen regel som säger att avgiftsbeslut som grundas på 4 § avgiftsförordningen kan överklagas till Skatteverket.
Kultur- och fritidsnämnden i Lund behövde inte lämna ut kopior på sms som skickats till och från en förvaltningschefs mobiltelefon. Det här eftersom sms:en hade raderats. Enligt kammarrätten hade kommunen inte heller någon skyldighet att hämta hem utskrifter av den raderade trafiken från operatören.
En journalist begärde ut e-postloggen för samtliga mejl som hade skickats och tagits emot av en tjänsteman på Krokoms kommun. Kommunen lämnade ut e-postloggen men utan uppgifter om de mejl som bara hade skickats internt inom kommunen. I kammarrätten hävdade kommunen att den hade valt att ha e-postloggar som inte visade interna mejl. Kammarrätten tog ingen hänsyn till det utan konstaterade att kommunen, om den ville, kunde sammanställa en e-postlogg som även omfattade tjänstemannens interna mejlkorrespondens och att en sådan logg var en allmän handling. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för att den skulle pröva om loggen innehöll några hemliga uppgifter eller kunde lämnas ut i sin helhet.
Region Skåne ville bara lämna ut 40 av närmare 160 mejl som hade kommit in till regionstyrelsens ordförande under en period av fem månader. Resten var antingen intern kommunikation eller hade tagits emot av ordföranden i annan ställning än som företrädare för regionen, hävdade myndigheten. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till regionen för ny prövning. Domstolen pekade på att vissa av mejlen hade avsändare som tydde på att mejlen var inkomna handlingar från utomstående personer. Domstolen tyckte inte heller att det var utrett om ordföranden tagit emot mejlen i annan ställning eller som företrädare för regionen.
Egendomsnämnden i Lunds stift vägrade lämna ut uppgifter om bland annat avverkningspriser på virke från kyrkans skog med hänvisning till affärssekretess. Svenska kyrkans överklagandenämnd instämde i att både kyrkans och dess affärspartners ekonomiska intressen kunde skadas av att uppgifterna blev kända.
I ett yttrande till Migrationsverket avstyrkte Säkerhetspolisen bifall för en man som hade ansökt om svenskt medborgarskap. Mannen begärde ut den bilaga som Säkerhetspolisen hade bifogat sitt yttrande men fick avslag av Migrationsverket. Myndigheten hänvisade till att mannens intresse av partsinsyn i det egna ärendet vägde lättare än samhällets behov av att skydda Säkerhetspolisens framtida verksamhet. Kammarrätten delade Migrationsverkets bedömning.